Annons
Corona slår hårt mot skolan ekonomiskt. Foto: Erik Nylund

Corona-släggan – så drabbas skolan ekonomiskt i höst

Publicerad 3 juni 2020

Relaterat

I vår beräknas coronapandemin ha kostat skolan motsvarande 5,5 miljarder kronor i form av förlorad undervisning, visar en ny undersökning. Vänder inte ekonomin snabbt uppåt riskerar vi ett ekonomiskt stålbad.
– Politikerna har redan skurit hårt på skolan. Det finns ingen luft kvar i systemet, säger Pär Boström, lärare på Mellringeskolan i Örebro.

När coronapandemin i våras slog till mot Sverige stängdes landets gymnasieskolor. Lärare fick med bara  några dagars varsel ställa om undervisningen till att bli digital och på distans.

Samtidigt meddelade regeringen att grundskolorna skulle fortsätta att hålla öppet och bedriva sin undervisning som vanligt. I verkligheten har det inte blivit så. Många rädda och oroliga föräldrar har hållit sina barn hemma från skolan, trots att barnen varit friska och symtomfria. I en del klasser och skolor har periodvis hälften av eleverna varit borta.

– För att inte frånvarande elever ska komma efter för mycket har en del rektorer krävt att lärare, samtidigt som de bedriver undervisningen i klassrummet, ska vara uppkopplade mot de elever som är hemma vilket har inneburit en kraftigt ökad arbetsbelastning. Det är inte direkt så att det har plockats bort andra arbetsuppgifter från dessa lärare, säger Pär Boström som är lärare i samhällsorienterande ämnen på Mellringeskolan i Örebro och aktiv i LR.

Pär Bodström– Dessutom har man på många håll lagt på lärarna ytterligare arbetsuppgifter, till exempel att dela ut tallrikar till eleverna när de ska äta. På grund av den bristfälliga städningen får lärare torka av dörrhandtag och liknande.

Pär Boström berättar att lärare under våren, vid sidan av sin ordinarie tjänst, i större omfattning än tidigare även fått vikariera för kollegor som har varit sjukskrivna eller frånvarande av andra skäl.

– Vi har gått från ordinarie tjänst till dubbelarbete och till och med trippelarbete. Jag är allvarligt orolig för att den ökade arbetsbelastningen ska leda till ökad ohälsa och sjukdom bland lärare. Vi är inga övermänniskor som kan jobba hur mycket som helst, vilket en del verkar tro, säger han.

Det finns ingen luft kvar i systemet

– Våren har visat hur försvagad och slimmad skolorganisationen ofta är, något som tidigare har dolts av att det är det många lärare som har haft hög sjuknärvaro. När de nu – enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer – stannar hemma när de är krassliga, fungerar inte systemet. Politikerna, inte minst här i Örebro, har skurit hårt på skolan under de senaste åren och fortsätter dessutom att göra det. Man är nu inne och skär i märg och ben. Det finns ingen luft kvar i systemet, ingen stötdämpning eller buffert.

Pär Boström säger att de politiska kraven på effektiviseringar inom skolan gör att det inte längre går att följa de arbetsmiljöregler som finns. Samtidigt läggs det kontinuerligt nya arbetsuppgifter på lärarna utan att några gamla tas bort.

Nicklas Mörk, högstadielärare på Fröviskolan i Lindesberg några mil norr om Örebro, menar att elever med störst svårigheter har drabbats hårt under coronakrisen.

Niklas Mörk– Före pandemin fick många av dessa elever, på grund av nedskärningar, inte det stöd som de är i behov av. Nu har det stödet minskat ytterligare. Det är dessutom något som inte går att lösa med distansundervisning. De behöver mer lärartid i respektive ämne. 

Går det att sätta rättssäkra betyg i år? 

– Det tror jag. Jag har till exempel haft de flesta av mina elever i nästan tre år och vet vilket betyg de ska ha. Däremot tror jag att betygsnivån generellt kommer att påverkas av att man i år har tagit bort de nationella proven. Betygsinflationen kommer att öka. Det blir också ett ökat tryck på lärarna, med tanke på vad som har hänt, att vara ”snälla” och framför allt inte sätta betyget F. Men jag tycker att vi ska ställa samma krav som tidigare. 

Under våren har Lärarnas Riksförbund frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om hur deras undervisning påverkats av den pågående coronapandemin. Av 1 970 tillfrågade valde 1 018 att delta i undersökningen, det vill säga 52 procent, som bland annat visar:

  • Fyra av tio lärare har inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt att de skulle genomföra under vårterminen.
  • Nästan 30 procent av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplaner hinns inte med på grund av pandemin.
  • Tre av fyra lärare anser att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

– Våren har inneburit ett stort kunskapstapp för svensk skola. Bara de uteblivna lektionerna motsvarar en kostnad på 5,5 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Till det ska läggas kvalitetsförsämringar. Det handlar om enormt mycket pengar, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Åsa Fahlén– Gör man inget är det många elever som kommer att lämna skolan utan att ha med sig det som de ska, vilket får allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser förutom att det drabbar individerna hårt.

Med vårens erfarenheter i ryggen diskuterar flera huvudmän utökad distans- och fjärrundervisning, delvis som ett sätt att minska kostnaderna och dämpa lärarbristen.

För några veckor sedan skrev till exempel Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på Academedia-ägda NTI-skolan, på Skolvärlden Debatt att ”coronakrisen kan bli en startpunkt för något nytt. Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”.

Texten fortsätter efter grafiken

Enligt Patrik Forshage, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör i Huddinge kommun söder om Stockholm, har distansundervisningen hittills fungerat långt över förväntan.

– Vi har under våren realiserat allt det digitaliseringsarbete som vi har pratat om under de senaste 10–15 åren. Lärarna har fått gräva djupare i sin professionalitet och fått hantera andra verktyg än vad de varit vana vid.

Blir det mer distansundervisning även efter coronakrisen?

– Ja, det tror jag. Men olika situationer och moment lämpar sig olika bra. En del fungerar alldeles utmärkt i digital form och på distans, medan andra inte fungerar alls och kräver att elever och lärare är fysiskt närvarande i samma rum. Vi har fått bra erfarenheter av distansundervisning som vi nu kan bygga vidare på.

Även Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren menar att coronakrisen har gjort att digitaliseringen av skolan fått extra fart.

– Den har tydliggjort och visat på digitaliseringens och ny tekniks möjligheter, men också dess begränsningar. Vi har till exempel kunnat nå elevgrupper som inte tidigare fungerat fullt ut i den traditionella skolmiljön, vilket är ett plus. Men våren har också visat på den sociala dimensionen i lärandet. Kärnan och basen i skolan är relationen och det fysiska mötet mellan lärare och elever, och så kommer det att förbli.

Det är klart att detta kommer att påverka verksamheten

Under de senaste åren har de flesta kommuner genomfört återkommande besparingar inom skolan, framför allt genom att, förutom direkta nedskärningar, under beteckningen effektiviseringar inte kompensera för kostnadsökningar. Redan innan coronakrisen slog till växte glappet mellan skolans resurser och uppgifter. Ett typiskt exempel är Ljusdals kommun som i år väntas minska antalet anställda i skolan och förskolan med ungefär 100 tjänster. Stina Bolin (S), ordförande i kommunens utbildningsnämnd, säger att besparingarna är ett resultat av kommunens tuffa ekonomiska läge.

– Vi har inom utbildningsnämnden ett stort ekonomiskt underskott och ska på bara ett par år minska våra kostnader med cirka 40 miljoner kronor enligt fullmäktiges beslut. Det motsvarar cirka tio procent av vår budget.

– Det är klart att detta kommer att påverka verksamheten. Att minska med så här mycket personal får konsekvenser.

Christian Jensen, LR:s kommunombud i Ljusdal, är mycket kritisk till nerskärningarna.

– Man tar bland annat bort stödfunktioner, vilket kommer att leda till att lärarnas arbetsbelastning ökar ytterligare. Det kommer i sin tur leda till ökad stressnivå och försämrad arbetsmiljö.

– Det är bekymmersamt att vi har en nämnd som anser att det är viktigare att få en budget i balans än att sköta verksamheten enligt skollagens krav.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är orolig för hur skolan kommer att drabbas av den djupa ekonomiska kris som många befarar följer i coronapandemins spår.

Peter Fredriksson– Vi ser hur massor av människor blir arbetslösa, företag går i konkurs och branscher behöver ekonomiskt stöd. Dessa pengar måste tas någonstans ifrån.

– Man behöver inte vara ekonom för att förstå att det som vi nu upplever kan få allvarliga konsekvenser för förskola och skola, det är verksamheter som utgör ungefär halva budgeten i en kommun.

Tvingar krisen fram nya sätt att arbeta i skolan?

– När man arbetar i och med skolan vill man gärna att de förändringar som skolan genomgår utgår ifrån det som stödjer lärandet, ett pedagogiskt perspektiv. Alla förändringar som förbättrar skolans möjligheter att lyckas med sitt uppdrag är av godo. Men förändringar som mer kommer utifrån ett ekonomiskt perspektiv är sällan till godo för skolan.

Peter Fredriksson menar att de besparingar som genomfördes inom skolan efter 1990-talskrisen gick ut över eleverna, påverkade kvaliteten i undervisningen och skolans möjligheter att ge många elever det stöd som de behövde och behöver. Besparingarna fick tydliga negativa konsekvenser för skolans resultat.

– Jämfört med 1990-talet är skolans utgångsläge, om det behöver göras besparingar, sämre i dag. Vi har större problem med utanförskap, segregation och stora elevgrupper som har svårt att lyckas. Då hade vi en mer jämlik och likvärdig skola än vad vi har i dag. Behovet av att vidta kompensatoriska åtgärder var inte lika stort.

Minskar man resurserna, måste kraven sänkas

– Skolan behöver mer resurser för att kompensera för den segregation som finns, de sociala sammanhang som stora elevgrupper växer upp i, för den bristande jämlikheten och för att jämna ut växande resultatskillnader mellan skolor och elever. Skolan behöver mer muskler och pengar, inte mindre.

En annan tydlig skillnad mot början på 1990-talskrisen är, enligt Lars-Fredrik Andersson som är docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, att statens ekonomiska ställning är betydligt bättre i dag än vad den var då. Samtidigt är många kommuners ekonomiska situation svagare och har varit så under många år. Till det ska läggas att det framför oss väntar demografiska förändringar som antas få stor, kanske avgörande, påverkan på de kommunala budgetarna.

– Utgångsläget är inte speciellt bra på många håll. Det är stor risk att de kommuner som hade problem innan coronapandemin kommer att få ännu större problem nu. 

– Ökad arbetslöshet leder till minskade skatteintäkter plus ökade utgifter för försörjningsstöd, vilket kan driva fram ytterligare besparingar inom bland annat skolan om inte staten kompenserar. Färre anställda kommer att få göra allt mer. 

Lars-Fredrik Andersson säger att det ännu är för tidigt att avgöra pandemins verkliga kostnader. 

– Men mycket av de oerhörda summor som staten nu satsar kan knappast ses som investeringar som man får tillbaka i framtiden. De kommer att förbli rena kostnader. Så småningom väntar nog samma typ av ekonomiska sanering som efter 1990-talskrisen, bland annat för att regelverket är detsamma.

Marcus Larsson vid tankesmedjan Balans, som under de senaste åren granskat ett otal kommunala budgetar, delar uppfattningen att kommunerna redan före coronakrisen stod inför mycket stora ekonomiska utmaningar.

Är du orolig för skolans framtid?

Marcus Larsson– Det hoppas jag att alla är. Redan före coronapandemin visste många kommunalpolitiker inte hur man skulle klara den kommande lågkonjunkturen i kombination med ökade elevkullar. Nu är situationen ännu värre.

– Jag tror att det kommer att ske en betydande kvalitetsförsämring inom skolan, även om man kommer att försöka ge sken av att så inte är fallet. Men det finns ingen magisk lösning. Minskar man resurserna, måste kraven sänkas. 

Sedan 1990-talet har politiker, förutom direkta besparingar och nedskärningar, försökt öka effektiviteten i skolsektorn genom bland annat privatiseringar, avregleringar, ökad konkurrens och målstyrning.

Förebilden har ofta varit tillverkningsindustrins sätt att organisera sin verksamhet. I december i fjol liknade OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher den svenska skolan vid en ”handelsplats”, där utbildning är en vara, elever och föräldrar är kunder, och lärare är ”servicepersonal”.

– Enligt min mening har förändringarna inte lett till ökad effektivitet, däremot till ökade kostnader för kontroll, utbildningsförvaltningar som arbetar med annat än det som gynnar elevernas undervisning, ökad administration och minskad tillit. Mycket pengar går i dag till annat än kärnverksamheten. Lärarna arbetar mer och mer, men med fel saker. Jag tror att betydande resurser kan frigöras genom en översyn av 1990-talsreformerna, säger Marcus Larsson.

– Tyvärr är risken stor att vi i stället får stora nedskärningar som leder fram till ett ännu mer uppdelat skolsystem. På sikt kan vi få ett grundutbud för de många och en plusmeny för de barn vars föräldrar har råd och är beredda att betala lite extra.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Bevakning

Men många frågor kvarstår, enligt facket. 

Annons
Annons

Lärarstudenter: Bristande corona-anpassning kan kosta oss vår examen

VFU

Hårda närvaroregler under VFU-perioden ligger fast trots restriktioner som tvingar studenter att stanna hemma.
– Det är befängt, säger LR:s studerandeordförande Rebecca Roth.

Annons
Arbetsmiljö

LR:s krav: Lärare måste få ett stärkt rättsskydd

Arbetsmiljö

LR vill att lärare ska omfattas av ett starkare rättsskydd.

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Annons
Annons

”Digitala verktyg kan vara en naturlig del av klassrummet”

Litteratur

Det finns många fördelar med digitala verktyg enligt matematiklärarna Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell.

Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.

Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

”Försämra inte vår trygghet – det är nu vi behöver den som mest”

Replik

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

Kommentera

Debatt: ”Förnyad LAS inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons