Annons
Corona slår hårt mot skolan ekonomiskt. Foto: Erik Nylund

Corona-släggan – så drabbas skolan ekonomiskt i höst

Publicerad 3 juni 2020

Relaterat

I vår beräknas coronapandemin ha kostat skolan motsvarande 5,5 miljarder kronor i form av förlorad undervisning, visar en ny undersökning. Vänder inte ekonomin snabbt uppåt riskerar vi ett ekonomiskt stålbad.
– Politikerna har redan skurit hårt på skolan. Det finns ingen luft kvar i systemet, säger Pär Boström, lärare på Mellringeskolan i Örebro.

När coronapandemin i våras slog till mot Sverige stängdes landets gymnasieskolor. Lärare fick med bara  några dagars varsel ställa om undervisningen till att bli digital och på distans.

Samtidigt meddelade regeringen att grundskolorna skulle fortsätta att hålla öppet och bedriva sin undervisning som vanligt. I verkligheten har det inte blivit så. Många rädda och oroliga föräldrar har hållit sina barn hemma från skolan, trots att barnen varit friska och symtomfria. I en del klasser och skolor har periodvis hälften av eleverna varit borta.

– För att inte frånvarande elever ska komma efter för mycket har en del rektorer krävt att lärare, samtidigt som de bedriver undervisningen i klassrummet, ska vara uppkopplade mot de elever som är hemma vilket har inneburit en kraftigt ökad arbetsbelastning. Det är inte direkt så att det har plockats bort andra arbetsuppgifter från dessa lärare, säger Pär Boström som är lärare i samhällsorienterande ämnen på Mellringeskolan i Örebro och aktiv i LR.

Pär Bodström– Dessutom har man på många håll lagt på lärarna ytterligare arbetsuppgifter, till exempel att dela ut tallrikar till eleverna när de ska äta. På grund av den bristfälliga städningen får lärare torka av dörrhandtag och liknande.

Pär Boström berättar att lärare under våren, vid sidan av sin ordinarie tjänst, i större omfattning än tidigare även fått vikariera för kollegor som har varit sjukskrivna eller frånvarande av andra skäl.

– Vi har gått från ordinarie tjänst till dubbelarbete och till och med trippelarbete. Jag är allvarligt orolig för att den ökade arbetsbelastningen ska leda till ökad ohälsa och sjukdom bland lärare. Vi är inga övermänniskor som kan jobba hur mycket som helst, vilket en del verkar tro, säger han.

Det finns ingen luft kvar i systemet

– Våren har visat hur försvagad och slimmad skolorganisationen ofta är, något som tidigare har dolts av att det är det många lärare som har haft hög sjuknärvaro. När de nu – enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer – stannar hemma när de är krassliga, fungerar inte systemet. Politikerna, inte minst här i Örebro, har skurit hårt på skolan under de senaste åren och fortsätter dessutom att göra det. Man är nu inne och skär i märg och ben. Det finns ingen luft kvar i systemet, ingen stötdämpning eller buffert.

Pär Boström säger att de politiska kraven på effektiviseringar inom skolan gör att det inte längre går att följa de arbetsmiljöregler som finns. Samtidigt läggs det kontinuerligt nya arbetsuppgifter på lärarna utan att några gamla tas bort.

Nicklas Mörk, högstadielärare på Fröviskolan i Lindesberg några mil norr om Örebro, menar att elever med störst svårigheter har drabbats hårt under coronakrisen.

Niklas Mörk– Före pandemin fick många av dessa elever, på grund av nedskärningar, inte det stöd som de är i behov av. Nu har det stödet minskat ytterligare. Det är dessutom något som inte går att lösa med distansundervisning. De behöver mer lärartid i respektive ämne. 

Går det att sätta rättssäkra betyg i år? 

– Det tror jag. Jag har till exempel haft de flesta av mina elever i nästan tre år och vet vilket betyg de ska ha. Däremot tror jag att betygsnivån generellt kommer att påverkas av att man i år har tagit bort de nationella proven. Betygsinflationen kommer att öka. Det blir också ett ökat tryck på lärarna, med tanke på vad som har hänt, att vara ”snälla” och framför allt inte sätta betyget F. Men jag tycker att vi ska ställa samma krav som tidigare. 

Under våren har Lärarnas Riksförbund frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om hur deras undervisning påverkats av den pågående coronapandemin. Av 1 970 tillfrågade valde 1 018 att delta i undersökningen, det vill säga 52 procent, som bland annat visar:

  • Fyra av tio lärare har inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt att de skulle genomföra under vårterminen.
  • Nästan 30 procent av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplaner hinns inte med på grund av pandemin.
  • Tre av fyra lärare anser att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

– Våren har inneburit ett stort kunskapstapp för svensk skola. Bara de uteblivna lektionerna motsvarar en kostnad på 5,5 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Till det ska läggas kvalitetsförsämringar. Det handlar om enormt mycket pengar, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Åsa Fahlén– Gör man inget är det många elever som kommer att lämna skolan utan att ha med sig det som de ska, vilket får allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser förutom att det drabbar individerna hårt.

Med vårens erfarenheter i ryggen diskuterar flera huvudmän utökad distans- och fjärrundervisning, delvis som ett sätt att minska kostnaderna och dämpa lärarbristen.

För några veckor sedan skrev till exempel Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på Academedia-ägda NTI-skolan, på Skolvärlden Debatt att ”coronakrisen kan bli en startpunkt för något nytt. Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”.

Texten fortsätter efter grafiken

Enligt Patrik Forshage, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör i Huddinge kommun söder om Stockholm, har distansundervisningen hittills fungerat långt över förväntan.

– Vi har under våren realiserat allt det digitaliseringsarbete som vi har pratat om under de senaste 10–15 åren. Lärarna har fått gräva djupare i sin professionalitet och fått hantera andra verktyg än vad de varit vana vid.

Blir det mer distansundervisning även efter coronakrisen?

– Ja, det tror jag. Men olika situationer och moment lämpar sig olika bra. En del fungerar alldeles utmärkt i digital form och på distans, medan andra inte fungerar alls och kräver att elever och lärare är fysiskt närvarande i samma rum. Vi har fått bra erfarenheter av distansundervisning som vi nu kan bygga vidare på.

Även Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren menar att coronakrisen har gjort att digitaliseringen av skolan fått extra fart.

– Den har tydliggjort och visat på digitaliseringens och ny tekniks möjligheter, men också dess begränsningar. Vi har till exempel kunnat nå elevgrupper som inte tidigare fungerat fullt ut i den traditionella skolmiljön, vilket är ett plus. Men våren har också visat på den sociala dimensionen i lärandet. Kärnan och basen i skolan är relationen och det fysiska mötet mellan lärare och elever, och så kommer det att förbli.

Det är klart att detta kommer att påverka verksamheten

Under de senaste åren har de flesta kommuner genomfört återkommande besparingar inom skolan, framför allt genom att, förutom direkta nedskärningar, under beteckningen effektiviseringar inte kompensera för kostnadsökningar. Redan innan coronakrisen slog till växte glappet mellan skolans resurser och uppgifter. Ett typiskt exempel är Ljusdals kommun som i år väntas minska antalet anställda i skolan och förskolan med ungefär 100 tjänster. Stina Bolin (S), ordförande i kommunens utbildningsnämnd, säger att besparingarna är ett resultat av kommunens tuffa ekonomiska läge.

– Vi har inom utbildningsnämnden ett stort ekonomiskt underskott och ska på bara ett par år minska våra kostnader med cirka 40 miljoner kronor enligt fullmäktiges beslut. Det motsvarar cirka tio procent av vår budget.

– Det är klart att detta kommer att påverka verksamheten. Att minska med så här mycket personal får konsekvenser.

Christian Jensen, LR:s kommunombud i Ljusdal, är mycket kritisk till nerskärningarna.

– Man tar bland annat bort stödfunktioner, vilket kommer att leda till att lärarnas arbetsbelastning ökar ytterligare. Det kommer i sin tur leda till ökad stressnivå och försämrad arbetsmiljö.

– Det är bekymmersamt att vi har en nämnd som anser att det är viktigare att få en budget i balans än att sköta verksamheten enligt skollagens krav.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är orolig för hur skolan kommer att drabbas av den djupa ekonomiska kris som många befarar följer i coronapandemins spår.

Peter Fredriksson– Vi ser hur massor av människor blir arbetslösa, företag går i konkurs och branscher behöver ekonomiskt stöd. Dessa pengar måste tas någonstans ifrån.

– Man behöver inte vara ekonom för att förstå att det som vi nu upplever kan få allvarliga konsekvenser för förskola och skola, det är verksamheter som utgör ungefär halva budgeten i en kommun.

Tvingar krisen fram nya sätt att arbeta i skolan?

– När man arbetar i och med skolan vill man gärna att de förändringar som skolan genomgår utgår ifrån det som stödjer lärandet, ett pedagogiskt perspektiv. Alla förändringar som förbättrar skolans möjligheter att lyckas med sitt uppdrag är av godo. Men förändringar som mer kommer utifrån ett ekonomiskt perspektiv är sällan till godo för skolan.

Peter Fredriksson menar att de besparingar som genomfördes inom skolan efter 1990-talskrisen gick ut över eleverna, påverkade kvaliteten i undervisningen och skolans möjligheter att ge många elever det stöd som de behövde och behöver. Besparingarna fick tydliga negativa konsekvenser för skolans resultat.

– Jämfört med 1990-talet är skolans utgångsläge, om det behöver göras besparingar, sämre i dag. Vi har större problem med utanförskap, segregation och stora elevgrupper som har svårt att lyckas. Då hade vi en mer jämlik och likvärdig skola än vad vi har i dag. Behovet av att vidta kompensatoriska åtgärder var inte lika stort.

Minskar man resurserna, måste kraven sänkas

– Skolan behöver mer resurser för att kompensera för den segregation som finns, de sociala sammanhang som stora elevgrupper växer upp i, för den bristande jämlikheten och för att jämna ut växande resultatskillnader mellan skolor och elever. Skolan behöver mer muskler och pengar, inte mindre.

En annan tydlig skillnad mot början på 1990-talskrisen är, enligt Lars-Fredrik Andersson som är docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, att statens ekonomiska ställning är betydligt bättre i dag än vad den var då. Samtidigt är många kommuners ekonomiska situation svagare och har varit så under många år. Till det ska läggas att det framför oss väntar demografiska förändringar som antas få stor, kanske avgörande, påverkan på de kommunala budgetarna.

– Utgångsläget är inte speciellt bra på många håll. Det är stor risk att de kommuner som hade problem innan coronapandemin kommer att få ännu större problem nu. 

– Ökad arbetslöshet leder till minskade skatteintäkter plus ökade utgifter för försörjningsstöd, vilket kan driva fram ytterligare besparingar inom bland annat skolan om inte staten kompenserar. Färre anställda kommer att få göra allt mer. 

Lars-Fredrik Andersson säger att det ännu är för tidigt att avgöra pandemins verkliga kostnader. 

– Men mycket av de oerhörda summor som staten nu satsar kan knappast ses som investeringar som man får tillbaka i framtiden. De kommer att förbli rena kostnader. Så småningom väntar nog samma typ av ekonomiska sanering som efter 1990-talskrisen, bland annat för att regelverket är detsamma.

Marcus Larsson vid tankesmedjan Balans, som under de senaste åren granskat ett otal kommunala budgetar, delar uppfattningen att kommunerna redan före coronakrisen stod inför mycket stora ekonomiska utmaningar.

Är du orolig för skolans framtid?

Marcus Larsson– Det hoppas jag att alla är. Redan före coronapandemin visste många kommunalpolitiker inte hur man skulle klara den kommande lågkonjunkturen i kombination med ökade elevkullar. Nu är situationen ännu värre.

– Jag tror att det kommer att ske en betydande kvalitetsförsämring inom skolan, även om man kommer att försöka ge sken av att så inte är fallet. Men det finns ingen magisk lösning. Minskar man resurserna, måste kraven sänkas. 

Sedan 1990-talet har politiker, förutom direkta besparingar och nedskärningar, försökt öka effektiviteten i skolsektorn genom bland annat privatiseringar, avregleringar, ökad konkurrens och målstyrning.

Förebilden har ofta varit tillverkningsindustrins sätt att organisera sin verksamhet. I december i fjol liknade OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher den svenska skolan vid en ”handelsplats”, där utbildning är en vara, elever och föräldrar är kunder, och lärare är ”servicepersonal”.

– Enligt min mening har förändringarna inte lett till ökad effektivitet, däremot till ökade kostnader för kontroll, utbildningsförvaltningar som arbetar med annat än det som gynnar elevernas undervisning, ökad administration och minskad tillit. Mycket pengar går i dag till annat än kärnverksamheten. Lärarna arbetar mer och mer, men med fel saker. Jag tror att betydande resurser kan frigöras genom en översyn av 1990-talsreformerna, säger Marcus Larsson.

– Tyvärr är risken stor att vi i stället får stora nedskärningar som leder fram till ett ännu mer uppdelat skolsystem. På sikt kan vi få ett grundutbud för de många och en plusmeny för de barn vars föräldrar har råd och är beredda att betala lite extra.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Terminsstart

Skolverkets coronaråd: ”Lyssna på lärarna”

Skolstart

Skolverkets generaldirektör uppmanar lokala beslutsfattare att lyssna på lärarna.

Annons
Annons

”Deltidsdistans ger inte en säker arbetsmiljö för lärarna”

Corona

Stockholms beslut att bedriva 20 procent av gymnasiets undervisning på distans avhjälper inte lärarkårens oro inför hösten.

Annons

Så förbereder kommunerna för ny grundskoletermin med corona

Corona

Skolvärlden har frågat fem kommuner hur de tänker minimera smittorisken och arbetsbelastningen i grundskolan när höstterminen börjar.

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Karin Boberg: Är det ens möjligt att hitta till arbetsrummet själv?

Ny på jobbet

Karin Boberg om att byta arbetsplats: ”Jag har precis bytt och åker som direkt tillbaka till ruta noll och ett mentalt ingenmansland.”

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons