Annons
Corona slår hårt mot skolan ekonomiskt. Foto: Erik Nylund

Corona-släggan – så drabbas skolan ekonomiskt i höst

Publicerad 3 juni 2020

Relaterat

I vår beräknas coronapandemin ha kostat skolan motsvarande 5,5 miljarder kronor i form av förlorad undervisning, visar en ny undersökning. Vänder inte ekonomin snabbt uppåt riskerar vi ett ekonomiskt stålbad.
– Politikerna har redan skurit hårt på skolan. Det finns ingen luft kvar i systemet, säger Pär Boström, lärare på Mellringeskolan i Örebro.

När coronapandemin i våras slog till mot Sverige stängdes landets gymnasieskolor. Lärare fick med bara  några dagars varsel ställa om undervisningen till att bli digital och på distans.

Samtidigt meddelade regeringen att grundskolorna skulle fortsätta att hålla öppet och bedriva sin undervisning som vanligt. I verkligheten har det inte blivit så. Många rädda och oroliga föräldrar har hållit sina barn hemma från skolan, trots att barnen varit friska och symtomfria. I en del klasser och skolor har periodvis hälften av eleverna varit borta.

– För att inte frånvarande elever ska komma efter för mycket har en del rektorer krävt att lärare, samtidigt som de bedriver undervisningen i klassrummet, ska vara uppkopplade mot de elever som är hemma vilket har inneburit en kraftigt ökad arbetsbelastning. Det är inte direkt så att det har plockats bort andra arbetsuppgifter från dessa lärare, säger Pär Boström som är lärare i samhällsorienterande ämnen på Mellringeskolan i Örebro och aktiv i LR.

Pär Bodström– Dessutom har man på många håll lagt på lärarna ytterligare arbetsuppgifter, till exempel att dela ut tallrikar till eleverna när de ska äta. På grund av den bristfälliga städningen får lärare torka av dörrhandtag och liknande.

Pär Boström berättar att lärare under våren, vid sidan av sin ordinarie tjänst, i större omfattning än tidigare även fått vikariera för kollegor som har varit sjukskrivna eller frånvarande av andra skäl.

– Vi har gått från ordinarie tjänst till dubbelarbete och till och med trippelarbete. Jag är allvarligt orolig för att den ökade arbetsbelastningen ska leda till ökad ohälsa och sjukdom bland lärare. Vi är inga övermänniskor som kan jobba hur mycket som helst, vilket en del verkar tro, säger han.

Det finns ingen luft kvar i systemet

– Våren har visat hur försvagad och slimmad skolorganisationen ofta är, något som tidigare har dolts av att det är det många lärare som har haft hög sjuknärvaro. När de nu – enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer – stannar hemma när de är krassliga, fungerar inte systemet. Politikerna, inte minst här i Örebro, har skurit hårt på skolan under de senaste åren och fortsätter dessutom att göra det. Man är nu inne och skär i märg och ben. Det finns ingen luft kvar i systemet, ingen stötdämpning eller buffert.

Pär Boström säger att de politiska kraven på effektiviseringar inom skolan gör att det inte längre går att följa de arbetsmiljöregler som finns. Samtidigt läggs det kontinuerligt nya arbetsuppgifter på lärarna utan att några gamla tas bort.

Nicklas Mörk, högstadielärare på Fröviskolan i Lindesberg några mil norr om Örebro, menar att elever med störst svårigheter har drabbats hårt under coronakrisen.

Niklas Mörk– Före pandemin fick många av dessa elever, på grund av nedskärningar, inte det stöd som de är i behov av. Nu har det stödet minskat ytterligare. Det är dessutom något som inte går att lösa med distansundervisning. De behöver mer lärartid i respektive ämne. 

Går det att sätta rättssäkra betyg i år? 

– Det tror jag. Jag har till exempel haft de flesta av mina elever i nästan tre år och vet vilket betyg de ska ha. Däremot tror jag att betygsnivån generellt kommer att påverkas av att man i år har tagit bort de nationella proven. Betygsinflationen kommer att öka. Det blir också ett ökat tryck på lärarna, med tanke på vad som har hänt, att vara ”snälla” och framför allt inte sätta betyget F. Men jag tycker att vi ska ställa samma krav som tidigare. 

Under våren har Lärarnas Riksförbund frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om hur deras undervisning påverkats av den pågående coronapandemin. Av 1 970 tillfrågade valde 1 018 att delta i undersökningen, det vill säga 52 procent, som bland annat visar:

  • Fyra av tio lärare har inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt att de skulle genomföra under vårterminen.
  • Nästan 30 procent av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplaner hinns inte med på grund av pandemin.
  • Tre av fyra lärare anser att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

– Våren har inneburit ett stort kunskapstapp för svensk skola. Bara de uteblivna lektionerna motsvarar en kostnad på 5,5 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Till det ska läggas kvalitetsförsämringar. Det handlar om enormt mycket pengar, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Åsa Fahlén– Gör man inget är det många elever som kommer att lämna skolan utan att ha med sig det som de ska, vilket får allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser förutom att det drabbar individerna hårt.

Med vårens erfarenheter i ryggen diskuterar flera huvudmän utökad distans- och fjärrundervisning, delvis som ett sätt att minska kostnaderna och dämpa lärarbristen.

För några veckor sedan skrev till exempel Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på Academedia-ägda NTI-skolan, på Skolvärlden Debatt att ”coronakrisen kan bli en startpunkt för något nytt. Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”.

Texten fortsätter efter grafiken

Enligt Patrik Forshage, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör i Huddinge kommun söder om Stockholm, har distansundervisningen hittills fungerat långt över förväntan.

– Vi har under våren realiserat allt det digitaliseringsarbete som vi har pratat om under de senaste 10–15 åren. Lärarna har fått gräva djupare i sin professionalitet och fått hantera andra verktyg än vad de varit vana vid.

Blir det mer distansundervisning även efter coronakrisen?

– Ja, det tror jag. Men olika situationer och moment lämpar sig olika bra. En del fungerar alldeles utmärkt i digital form och på distans, medan andra inte fungerar alls och kräver att elever och lärare är fysiskt närvarande i samma rum. Vi har fått bra erfarenheter av distansundervisning som vi nu kan bygga vidare på.

Även Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren menar att coronakrisen har gjort att digitaliseringen av skolan fått extra fart.

– Den har tydliggjort och visat på digitaliseringens och ny tekniks möjligheter, men också dess begränsningar. Vi har till exempel kunnat nå elevgrupper som inte tidigare fungerat fullt ut i den traditionella skolmiljön, vilket är ett plus. Men våren har också visat på den sociala dimensionen i lärandet. Kärnan och basen i skolan är relationen och det fysiska mötet mellan lärare och elever, och så kommer det att förbli.

Det är klart att detta kommer att påverka verksamheten

Under de senaste åren har de flesta kommuner genomfört återkommande besparingar inom skolan, framför allt genom att, förutom direkta nedskärningar, under beteckningen effektiviseringar inte kompensera för kostnadsökningar. Redan innan coronakrisen slog till växte glappet mellan skolans resurser och uppgifter. Ett typiskt exempel är Ljusdals kommun som i år väntas minska antalet anställda i skolan och förskolan med ungefär 100 tjänster. Stina Bolin (S), ordförande i kommunens utbildningsnämnd, säger att besparingarna är ett resultat av kommunens tuffa ekonomiska läge.

– Vi har inom utbildningsnämnden ett stort ekonomiskt underskott och ska på bara ett par år minska våra kostnader med cirka 40 miljoner kronor enligt fullmäktiges beslut. Det motsvarar cirka tio procent av vår budget.

– Det är klart att detta kommer att påverka verksamheten. Att minska med så här mycket personal får konsekvenser.

Christian Jensen, LR:s kommunombud i Ljusdal, är mycket kritisk till nerskärningarna.

– Man tar bland annat bort stödfunktioner, vilket kommer att leda till att lärarnas arbetsbelastning ökar ytterligare. Det kommer i sin tur leda till ökad stressnivå och försämrad arbetsmiljö.

– Det är bekymmersamt att vi har en nämnd som anser att det är viktigare att få en budget i balans än att sköta verksamheten enligt skollagens krav.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är orolig för hur skolan kommer att drabbas av den djupa ekonomiska kris som många befarar följer i coronapandemins spår.

Peter Fredriksson– Vi ser hur massor av människor blir arbetslösa, företag går i konkurs och branscher behöver ekonomiskt stöd. Dessa pengar måste tas någonstans ifrån.

– Man behöver inte vara ekonom för att förstå att det som vi nu upplever kan få allvarliga konsekvenser för förskola och skola, det är verksamheter som utgör ungefär halva budgeten i en kommun.

Tvingar krisen fram nya sätt att arbeta i skolan?

– När man arbetar i och med skolan vill man gärna att de förändringar som skolan genomgår utgår ifrån det som stödjer lärandet, ett pedagogiskt perspektiv. Alla förändringar som förbättrar skolans möjligheter att lyckas med sitt uppdrag är av godo. Men förändringar som mer kommer utifrån ett ekonomiskt perspektiv är sällan till godo för skolan.

Peter Fredriksson menar att de besparingar som genomfördes inom skolan efter 1990-talskrisen gick ut över eleverna, påverkade kvaliteten i undervisningen och skolans möjligheter att ge många elever det stöd som de behövde och behöver. Besparingarna fick tydliga negativa konsekvenser för skolans resultat.

– Jämfört med 1990-talet är skolans utgångsläge, om det behöver göras besparingar, sämre i dag. Vi har större problem med utanförskap, segregation och stora elevgrupper som har svårt att lyckas. Då hade vi en mer jämlik och likvärdig skola än vad vi har i dag. Behovet av att vidta kompensatoriska åtgärder var inte lika stort.

Minskar man resurserna, måste kraven sänkas

– Skolan behöver mer resurser för att kompensera för den segregation som finns, de sociala sammanhang som stora elevgrupper växer upp i, för den bristande jämlikheten och för att jämna ut växande resultatskillnader mellan skolor och elever. Skolan behöver mer muskler och pengar, inte mindre.

En annan tydlig skillnad mot början på 1990-talskrisen är, enligt Lars-Fredrik Andersson som är docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, att statens ekonomiska ställning är betydligt bättre i dag än vad den var då. Samtidigt är många kommuners ekonomiska situation svagare och har varit så under många år. Till det ska läggas att det framför oss väntar demografiska förändringar som antas få stor, kanske avgörande, påverkan på de kommunala budgetarna.

– Utgångsläget är inte speciellt bra på många håll. Det är stor risk att de kommuner som hade problem innan coronapandemin kommer att få ännu större problem nu. 

– Ökad arbetslöshet leder till minskade skatteintäkter plus ökade utgifter för försörjningsstöd, vilket kan driva fram ytterligare besparingar inom bland annat skolan om inte staten kompenserar. Färre anställda kommer att få göra allt mer. 

Lars-Fredrik Andersson säger att det ännu är för tidigt att avgöra pandemins verkliga kostnader. 

– Men mycket av de oerhörda summor som staten nu satsar kan knappast ses som investeringar som man får tillbaka i framtiden. De kommer att förbli rena kostnader. Så småningom väntar nog samma typ av ekonomiska sanering som efter 1990-talskrisen, bland annat för att regelverket är detsamma.

Marcus Larsson vid tankesmedjan Balans, som under de senaste åren granskat ett otal kommunala budgetar, delar uppfattningen att kommunerna redan före coronakrisen stod inför mycket stora ekonomiska utmaningar.

Är du orolig för skolans framtid?

Marcus Larsson– Det hoppas jag att alla är. Redan före coronapandemin visste många kommunalpolitiker inte hur man skulle klara den kommande lågkonjunkturen i kombination med ökade elevkullar. Nu är situationen ännu värre.

– Jag tror att det kommer att ske en betydande kvalitetsförsämring inom skolan, även om man kommer att försöka ge sken av att så inte är fallet. Men det finns ingen magisk lösning. Minskar man resurserna, måste kraven sänkas. 

Sedan 1990-talet har politiker, förutom direkta besparingar och nedskärningar, försökt öka effektiviteten i skolsektorn genom bland annat privatiseringar, avregleringar, ökad konkurrens och målstyrning.

Förebilden har ofta varit tillverkningsindustrins sätt att organisera sin verksamhet. I december i fjol liknade OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher den svenska skolan vid en ”handelsplats”, där utbildning är en vara, elever och föräldrar är kunder, och lärare är ”servicepersonal”.

– Enligt min mening har förändringarna inte lett till ökad effektivitet, däremot till ökade kostnader för kontroll, utbildningsförvaltningar som arbetar med annat än det som gynnar elevernas undervisning, ökad administration och minskad tillit. Mycket pengar går i dag till annat än kärnverksamheten. Lärarna arbetar mer och mer, men med fel saker. Jag tror att betydande resurser kan frigöras genom en översyn av 1990-talsreformerna, säger Marcus Larsson.

– Tyvärr är risken stor att vi i stället får stora nedskärningar som leder fram till ett ännu mer uppdelat skolsystem. På sikt kan vi få ett grundutbud för de många och en plusmeny för de barn vars föräldrar har råd och är beredda att betala lite extra.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Annons
Annons
Annons
Coronaviruset

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Annons
Annons

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Annons
NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya timplaner

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debatt

”Helt fel att ställa in vårens nationella prov”

Debatt

Ett dråpslag för likvärdigheten, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

14 stunder: Du vet att du är lärare när...

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Skolåret – här är läsarnas favoriter 2020

Lista

Lärarlöner och ledarskap – här är läsarnas favoriter från 2020.

Minns du allt det där andra som också hände i skolans värld 2020?

Årskrönika

Skolvärldens Barometer-redaktör Emil Hedman summerar viktiga – och några mindre viktiga – coronafria händelser från 2020.

10 lärare tipsar: Här är våra favoritappar

Digialt

Nio appar som lärare använder i sin undervisning.

förstatligande av skolan

Per Kornhall: Det här kan vara precis vad skolan behöver

Skolsystemet

Så kommenterar Per Kornhall utredningen om ett statligt huvudmannaskap.

Utredning tillsätts om att förstatliga skolan

Skolsystemet

Här är direktiven kring det omtalade uppdraget. 

Åsa Fahlén om utredningen: ”En riktigt fin julklapp”

Skolsystemet

År efter kommunaliseringen – regeringen tillsätter utredning om att förstatliga skolan.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Sophie: Därför är jag lärare

Läraryrket

Sophie Jarl i Nynäshamn om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ricardo: Därför är jag lärare

Läraryrket

Ricardo Pousette om varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Motstånd mot stängning av kommunala skolor

Förslag

Meningarna går isär när det gäller förslaget att illa skötta kommunala skolor ska kunna stängas.

Granskning: Motivation minskar med distansundervisning

Corona

Lärarstöd och försämrad kommunikation har påverkat lärandet, enligt Skolinspektionen. 

Karin Boberg: Tack, 2020 – jag vill minnas godbitarna som ändå gavs

Blogg

Karin Boberg ser tillbaka på corona-året 2020 – här är hennes stunder att minnas.

”Vill du klicka mer och mer – ladda skolplattformen ner”

Dikt

Bildläraren Johanna Gard skrev en dikt om skolplattformen, dokumentation och dess följder.

Kommentera

Ordlistan – en julsaga för den som vill lära sig det nya skolspråket

Debatt

”Utmaning”, ”lösningsfokuserad” och ”förberedelsetid” – en julsaga om två ombud på kurs.

Kommentera
Avtalsrörelsen

Åsa Fahlén inför HÖK21: ”Vi är mycket skarpare”

Avtalsrörelsen

Efter kritiken mot HÖK18 vässar lärarfacken sina krav inför de nya avtalsförhandlingarna.

Facken: Det här ska nya läraravtalet innehålla

Avtalsrörelsen

HÖK18 är uppsagt, nu ska lärarnas nya avtal förhandlas fram. Skolvärlden listar lärarfackens yrkanden.

Coronaviruset

Nya restriktioner för gymnasiet efter jullovet

Corona

Fjärr- och distansundervisning ska bedrivas fram till den 24 januari.

Öppet brev till Anna Ekström: ”Sluta diskriminera eleverna på språkintroduktion”

Debatt

”Det är obehagligt och ovärdigt”, skriver läraren Malin Hedin.

Kommentera

Facklig kritik: Lärare beordras att arbeta inom äldreomsorgen

Corona

"Istället för att dränera en hårt ansatt skola på lärare borde kommunen vända sig till de som arbetar inom näringslivet."

LR uppmanar: Prioritera lärare vid vaccination

Corona

Svårt att hålla distans i klassrummet – fackförbundet vill att lärare prioriteras när doserna av corona-vaccin fördelas. 

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

27 frågor och svar om corona – det här gäller för dig som lärare

Corona

LR:s ombudsmän Reine Södergren och Erik Ekström reder ut frågetecken.

Hennes råd om undervisning på distans sprids över hela landet

Digitalt

Sara Bruuns råd på hur man lyckas ställa om till distansarbete. 

Facket grep in – då vände kommunen om lärarnas distansarbete

Corona

Efter lärarfackets agerande har Helsingborgs kommun tagit tillbaka beslutet att gymnasielärare ska undervisa i skolorna.

Arbetsmiljö

Matildas kamp mot skolans kalla klassrum gav resultat

Fackligt

Ifrågasatte om kommunen hade bedömt risker och konsekvenser av kallare lokaler.

Hur kallt får det vara på jobbet – experten svarar

Arbetsmiljö

Lärarnas Riksförbunds ombudsman Reine Södergren reder ut vad som gäller.

Nationella prov

Per Kornhall: Inställda nationella prov kan göra lärare modiga att ta oväntade beslut

Nationella prov

Så kommenterar Per Kornhall beslutet att ställa in de nationella proven i vår.

Läraren: ”Jag hade gärna genomfört de nationella proven”

Bedömning

Läraren Nicklas Mörk befarar stegrande betygsinflation efter beslutet att ställa in vårens nationella prov.

Skolverket ställer in nationella prov

Corona

Pandemin sätter stopp för proven – LR: kommer inte påverka betygen.

Friskolor

Gymnasieläraren: Därför fungerar inte skolmarknaden

Debatt

”För likvärdigheten spelar det ingen roll om vi förbjuder friskolor från att plocka ut vinst”.

Kommentera

”Se upp i backen – den ideologiska snöbollen om vinstdrivna skolor börjar bli stor”

Debatt

”När ska vinster i skolan få betydelsen att elever och lärare lyckas och inte att det anges i pengar?”, frågar sig Jens West.

Kommentera

Ny modell: ”Ger barn rätt hjälp så tidigt som möjligt”

Hälsoarbete

 Falu kommun inför en ny modell inspirerad från Skottland i skolans hälsoarbete.

BETYG OCH BEDÖMNING

Per Måhl: ”Ska eleverna själva besluta om stöd?”

Debatt

”I Skolverkets tolkning innebär det att det är eleven själv som fattar beslut om sin fortsatta skolgång”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Kommentera
Debatt

V: ”Därför vill vi återinföra skolpliktsavdraget”

Debatt

”Kommer leda till en rättvisare fördelning av skolpengen mellan kommunala skolor och friskolor”.

Kommentera

”Det finns mycket att lära på ett bibliotek”

Debatt

"För att kunna orientera sig i denna föränderliga verklighet, måste vi kunna ställa de rätta frågorna", skriver skolbibliotekarien Richard Ohlsson.

Kommentera

Panelen: Så tycker lärare i tre aktuella frågor

Panelen

Samarbete mellan speciallärare och lärare, aktuella skolfrågor och corona – fyra speciallärare/pedagoger svarar på tre heta frågor.

timss 2019

Kornhall: Timss-resultatet stärker bilden av skolans segregation

Analys

”Skolsystemet verkar ha stabiliserat sig, men på en mycket lägre nivå än där vi en gång var”, skriver Per Kornhall.

LR om Timss-resultatet: ”Ris och ros”

Timss

”Det mest allvarliga är att likvärdigheten fortsätter försämras.”

Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast

Timss 2019

Resultaten i Timss är i stort oförändrade sedan 2015. Den lilla förbättring som syns är bland redan högpresterande elever.

Forskaren: ”Tolka resultaten med försiktighet”

Timss 2019

Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av kunskapsrapportens resultat, poängterar Samuel Sollerman.

Blogg

Sara Bruun: Hypen runt bildstöd liknar masshysteri

Blogg

”När jag ser lärare som frågar efter bildstöd i form av widigitsymboler till skönlitterära böcker blir jag mörkrädd.”

granskning: hök18

Varannan lärare kan inte ta paus i arbetet

Arbetsmiljö

Att inte kunna gå på rast eller äta lunch ostört är vardag för många lärare i Malmös grundskolor.

Lärarnas larm: Trots avtalet – fortsatt hög arbetsbelastning

Läraravtalet

Beslut når inte lärarna – fastnar på förvaltningsnivå

Malmös svar på dystra siffrorna: Vi prioriterar arbetsmiljöfrågan

Replik

”I Malmö prioriterar vi arbetsmiljöfrågan och arbetar partsgemensamt inom ramen för HÖK18”, skriver grundskoledirektör Anders Malmquist.

Kommentera

”Våra medlemmar gav oss ett tydligt svar”

Slutreplik

Så svarar Johan Åström, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, på grundskoledirektörens replik.

Kommentera
Debatt

”Skolan har haft nog av stora reformer”

Debatt

"Även om det finns goda skäl att utreda möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering avstår vi", skriver KD:s Gudrun Brunegård och Pia Steensland.

Kommentera

”Eget ansvarstagande – ett karaktärsdrag som leder till framgång”

Debatt

”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

Kommentera
Individanpassad undervisning

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Forskning

”En effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla”.

27 lärartjänster skärs bort i Borås

Besparingar

27 lärartjänster försvinner när Borås fortsätter att spara på gymnasieskolan.
– Det är rent bedrövligt, säger Ann Pihlo, kommunobud för LR.

Debatt

”När jag anger rätt ålder så kallas jag inte till en enda intervju”

Debatt

"Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering", skriver läraren Stefan. 

Kommentera
Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

Forskning

En ny studie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.

Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Arbetsmiljö

Nya siffror: 1 av 3 lärare upplever stress och press

Arbetsmiljö

En tredjedel anställda inom utbildning upplever att de har för höga krav, för liten egen kontroll och att yrket är psykiskt ansträngande enligt ny undersökning.

Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Forskning

Här tränar studenterna med hjälp av virtuella elever

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

"Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov bör införas”

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons