”Det är klart att det är allvarligt att majoriteten av lärarna anser att deras arbetsbelastning är hög eller mycket hög”, säger Ingrid Lyberg, ordförande för LR i Landskrona.
Långvariga sömnrubbningar, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. En arbetsmiljöenkät utförd i Landskrona oroar lärarfacket, som kräver förändring.
– Arbetsgivaren måste sluta klämma in allt fler elever i klasserna, säger LR:s Ingrid Lyberg.
Hösten 2020 genomförde Landskrona stad en medarbetarenkät som visade röd färg under rubriken ”arbetsrelaterad utmattning” hos utbildningsförvaltningen. Resultatet fick snabbt fackliga reaktioner och Lärarnas Riksförbund ifrågasatte vad som händer i stadens skolor.
– När vi såg de röda staplarna kände vi: ”Oj det här är något som vi verkligen måste se över”, säger Ingrid Lyberg, ordförande för LR i Landskrona.
För att undersöka arbetsmiljön närmare beslutade sig lärarfacket för att utföra en egen arbetsmiljöenkät bland sina medlemmar på samtliga kommunala skolor. Den digitala enkäten, skickades ut i februari 2021 och visar bland annat att:
Att undersökningen vittnar om att lärare upplever en hög arbetsbelastning och att yrket är stressande beskriver Ingrid Lyberg som oroväckande.
– Det är klart att det är allvarligt att majoriteten av lärarna anser att deras arbetsbelastning är hög eller mycket hög och att hälften tror att deras arbetsbelastning det innevarande läsåret kommer att påverka deras hälsa negativt.
Det senaste året har ökat stressen för alla yrkesgrupper, men problemen med lärarnas arbetsbelastning fanns även innan pandemin bröt ut.
Ingrid Lyberg hänvisar till att för lite tid till planering och rättning, stora klasser samt omfattande undervisning och dokumentationskrav skapar en känsla av att inte räcka till.
– Vad som behöver förändras för att få till en bra arbetsbelastning på skolorna varierar. Det kan handla om en dålig ledarstil som gör att de anställda mår dåligt, men min uppfattning är att problemet framför allt bottnar i att många skolor har pressade rektorer som klämmer in fler elever i klasserna för att få ekonomin att gå ihop.
Handlingen utmynnar allt som oftast i ”jättestora klasser och utslitna lärare”, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser, varnar hon.
– Det blir utbrändhet och överlag skulle jag gissa att det blir en lägre kvalité på utbildningen eftersom en stressad lärare är en sämre lärare.
För att kunna ge en utbildning av god kvalitet måste det finnas tillräckligt med resurser, säger Ingrid Lyberg.
– Man kan inte skära i skolbudgeten och tro att det inte påverkar eleverna. Det är oroväckande i sig att så många lärare lider av stress och dålig arbetsmiljö, men konsekvensen av det är ju att det går ut över eleverna, som får stressade lärare, stora klasser, och sämre studiero.