Annons
Läraren Merike Tuis inleder sin lektion med ett experiment. Foto: Magnus Glans
Tallinna Ühisgümnaasium bombades under andra världskriget, men byggdes upp igen av tyska krigsfångar. Foto: Magnus Glans
Alla som Skolvärlden träffar på plats i Tallinn säger att både elever och föräldrar har stor respekt för lärarnas kunskap. Foto: Magnus Glans
Rektor Mehis Pever tror att lärarnas lösa tyglar är den viktigaste förklaringen till Pisa-framgångarna. Foto: Magnus Glans
Bild 1/4

Därför gör Estland Pisa-succé

Publicerad 21 februari 2017

Fakta

Pisaresultaten

Relaterat

Estland tar alltmer över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen. Vad är det som gör att estländarna lyckas så bra, och kan vi lära oss någonting av dem? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Klass 9B på Tallinna Ühisgümnaasium i centrala Tallinn har precis satt sig ner i sina bänkar. Geografiläraren Merike Tuis blickar ut över sina elever. På katedern står en glasbägare med saltvatten, i handen håller hon en potatis. 

Med pillemarisk min frågar hon eleverna vad de tror kommer att hända när hon släpper ner potatisen i vattnet. Några kommer med förslag, andra är tysta. Men allihop tittar förväntansfullt på sin lärare.

Så åker potatisen ner i vattnet, för att genast flyta upp till ytan där den lägger sig och guppar, uppburen av saltvattnets höga densitet.

Eleverna reagerar med förtjusning och succén är ett faktum. Merike Tuis har sin publik i ett fast grepp och kan inleda lektionen om Östersjön, salthalt och havsnivåer på allvar. 

45 minuters katederundervisning går som på räls, med en klass som koncentrerat följer vad hon berättar och skriver i sina häften. Inget maskande, inget bus, men samtidigt lustfyllt.

– Jag är auktoritär i min undervisningsstil, det är min personlighet som lyser igenom. Jag är inte överdrivet vänlig mot eleverna, men det betyder inte att vi inte kan skoja och ha kul tillsammans, säger Merike Tuis efter lektionen.

Hon tror dock inte att katederundervisning och disciplin är det som ligger bakom Estlands höga Pisa-resultat. Olika lärare gör olika, som på de flesta arbetsplatser. Det handlar snarare om att utbildning värderas högt i samhället, och de allra flesta elever har bra stöd hemifrån.

– Kontakten med föräldrarna är oftast positiv, de respekterar skolan och vad vi gör. Det finns alla sorters föräldrar, men generellt sett får vi positiv feedback, säger hon.

Även om tankar på Pisa-test inte upptar särskilt mycket av hennes tid, medger ändå Merike Tuis att resultatet känns bra.

– Det är trevligt att få bekräftelse. Att vi trots små medel lyckas väldigt bra, säger hon.

Det viktigaste är professionella lärare

Ända sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har landet samarbetat med Finland för att utveckla skolan. Lite i taget, steg för steg utan några alltför drastiska reformer.

Inom lärarprofessionen jobbar man med att hitta balansen mellan den auktoritära, krävande stilen å ena sidan, och modernare, mjukare metoder och 21:st century skills å den andra.

Mart Laidmets, vice statssekreterare vid estniska utbildningsdepartementet, nämner ett antal olika faktorer som han tror samverkar till skolans framgång. Men han tvekar inte när Skolvärlden frågar vad som är allra viktigast:

– Det viktigaste är professionella lärare. Läroplanen är viktig, men lärarna är ganska autonoma när det gäller hur de kommer fram till målet. Det är inte så mycket regler, säger han på telefon från staden Tartu i sydöstra Estland.

Där ligger både utbildningsdepartementets kontor och landets största universitet, grundat 1632 i Svenska Livland som Sveriges andra universitet efter Uppsala. Under det svenska styret infördes landets första obligatoriska skola, och uttrycket ”den gamla goda svensktiden” lever vidare här än i dag.

– Det är lite på skoj men det ligger också någonting i det, säger Mart Laidmets.

Nästa pusselbit i förklaringen av den framgångsrika skolan ligger enligt honom på samhälls-nivå, och det rimmar med det läraren Merike Tuis säger om att utbildning värderas högt: Folk i stort har en genuin respekt för skolan och för lärarnas kunnande, och det får faktiska konsekvenser för hur merparten av både föräldrar och elever förhåller sig till skolan.

– Det finns en attityd i samhället att utbildning är viktigt. Det är väldigt viktigt för föräldrar att eleverna når goda resultat.

OECD:s mätningar visar att elevernas sociala bakgrund spelar betydligt mindre roll i Estland än i Sverige.

– Vi har inte så stora skillnader i samhället och det finns inga områden i Estland där det bor bara rika eller bara fattiga. Man går till sin närmaste skola så alla möts i skolan, säger Mart Laidmets.

Faktum är att elever i Estland får lov att söka till vilken skola de vill, men 90 procent väljer ändå att gå till den närmaste. Landet har ingen fri skolmarknad. De skolor som finns utöver statliga och kommunala är idéburna skolor som Waldorf eller religiösa skolor, dyra privatskolor samt ett mindre antal elitskolor för elever som är särskilt skickliga i vissa ämnen. Totalt går fyra procent av eleverna i olika former av friskolor, enligt Mart Laidmets.

– Vi är inte så glada över elitskolorna, de är kvar från Sovjettiden. Det som är bra i Estland är annars att du får samma utbildning oavsett vilken skola du går i, säger han.

Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer

Tallinna Ühisgümnaasium byggdes för 78 år sedan och liknar i grunden en större skola hemma i Sverige. Raka korridorer, linoleumgolv och bleka väggar. Den tydligaste skillnaden mot många skolor hemma är att den är anmärkningsvärt ren och fräsch. 

Den gamla stenbyggnaden har uthärdat såväl sovjetisk ockupation som världskrig – 1944 förstördes stora delar av skolan under en tysk bombräd – men i dag ser den närmast nyrenoverad ut, trots att det är åtta år sedan de målade om.

De 850 eleverna i åldrarna sju till nitton i 33 klasser från årskurs ett till tolv tycks inte lämna några spår efter sig: inget klotter, inte ens inne på toaletterna, inga ristningar i trämöbler, inga tuggummin, inga snusprillor (det är olagligt att sälja snus i Estland, men antalet brukare i skolåldern ökar) eller annat skräp.

– Ofta beter sig eleverna väl mot skolan och ser den som sin arbetsplats. Det finns skolor som är mer slitna från början där det kan förekomma klotter eller liknande, men generellt sett hjälps elever och lärare åt att hålla rent, säger Merike Tuis.

Trots alla skillnader finns det också en hel del likheter mellan den estniska och den svenska skolans utmaningar. Estniska lärare har dåliga löner vilket gör att alldeles för få unga söker sig till lärar-utbildningen, samtidigt som stora delar av lärarkåren närmar sig pensionsåldern, till exempel.

– Lönerna måste höjas. Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer. Dessutom är det bara pengar som de flyttar runt i skolans budget, det är inga nya pengar, säger Mehis Pever, rektor på Tallinna Ühisgümnaasium.

Han framhåller också att lönerna inte är det enda problemet.

– Det är väldigt mycket jobb. Lärarna på min skola undervisar 22 lektioner i veckan och det är för mycket. Utöver det ska de förbereda lektionerna och ta hand om en hel del annat. Jag tror att om vi inte ändrar någonting snart så kommer vi inte ligga så högt i resultaten om några år, säger han.

I Tallinn ska en lärare jobba 35 timmar i veckan, inklusive 22 lektioner á 45 minuter. Men de jobbar betydligt mer, enligt läraren Merike Tuis.

– Vi jobbar mellan 40 och 50 timmar i veckan, säger hon.

Rektor Mehis Pever är orolig för framtiden.

– Min dröm är att skolpolitiken ska bli som försvarspolitiken, att partierna sluter gemensamma avtal som gäller långsiktigt. För några år sedan var jag säker på att politikerna förstod situationen och skulle göra någonting åt den i tid. Nu har jag insett att de bara ser våra resultat, som är bra än så länge. Men om trasiga delar inte byts ut så kommer maskinen att sluta fungera längre fram, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons