Annons
”Många gånger tar man organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov”, säger forskaren Gunnlaugur Magnússon. Foto: Jennifer Glans

Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade

Publicerad 9 augusti 2019

Fakta

Gunnlaugur Magnússon

  • Är lektor i pedagogik med inriktning special-pedagogik vid Uppsala universitet. 
  • Hans forskning kretsar kring  utbildnings-reformer, marknadisering, inkludering och didaktik för högre utbildning. 

Relaterat

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. 
– Ett första steg för att komma närmare ett svar är att börja prata om samma sak, menar han.

Gunnlaugur Magnússon är lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik och forskar om utbildningsreformer och inkludering vid Uppsala universitet. 

– En av mina poänger är att vi använder samma begrepp, vi säger alla ordet inkludering – men vi menar helt olika saker. 

I hans tycke är det något som blir extra tydligt i januari-avtalet, där en av formuleringarna lyder: ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp”. 

– Det är en formulering som blir meningsfull enbart om inkludering har en placeringsdefinition, det vill säga om inkludering bara handlar om att eleven ska in i klassrummet. 

Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

Debatten om inkludering har enligt Gunnlaugur Magnússon fastnat i just denna definition – den som handlar om placering av elever med specifika egenskaper i vanliga klassrum. Där framhålls att vissa elever stör studiemiljön för övriga elever och kräver för mycket av redan överarbetade lärare. Men då är det inte inkluderingen som har gått för långt, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

I hans tycke går det inte att tala om inkludering utan att också utgå från elevernas akademiska och sociala behov. Ofta missar man detta helt, menar Gunnlaugur Magnússon.

– Jag tycker många gånger att man tar organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov. Det finns elever som har behov av att inte befinna sig med 30 andra elever, men då bör man utgå från de elevernas behov och inte så att säga ”göra sig av med” elever som stör ordningen. Jag skulle önska att man utgår från elevernas behov och inte organisationens behov när man väljer att tillämpa till exempel mindre grupper, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Risken med mindre, särskilda undervisningsgrupper eller resursskolor är att det blir standardlösningar, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Just det här var problemet med de tidigare ”obs-klasserna” – de var standardlösningen för alla som inte funkade oavsett varför det inte funkade för dem i skolan. 

Att ”obs-klasserna” dömdes ut beror enligt Gunnlaugur Magnússon på att de hade försämrande effekter för kunskapsresultaten för de elever som gick där. Exkluderingen i skolan blev dessutom ofta permanent och hade konsekvenser för eleverna livet ut. 

Man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”.

Men även om de klasserna är borttagna finns delvis samma problematik kvar. 

– I dag skickar man ofta elever till sådana här grupper för att de har exempelvis en specifik diagnos. Då handlar det inte om att eleven har uppvisat problem som kräver just den här lösningen, utan för att det är det verktyget man har att erbjuda. 

Men två elever med samma diagnos behöver inte nödvändigtvis vara lika varandra eller kräva samma insatser. Dessutom borde mångfald vara en utgångspunkt i skolsystemet, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Vi vet att vissa samhällsgrupper blir kraftigt överrepresenterade i den gruppen som betraktas som i behov av särskilt stöd. I Sverige i dag handlar det om pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever med låg socioekonomisk status. Om man inte är medveten om det och bevakar det så riskerar man att utsätta redan utsatta samhällsgrupper ännu mer genom sådana här standardlösningar, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Min upplevelse är att det svänger ganska kraftigt och snabbt i politiken både nationellt och på lokal nivå. Exempelvis skulle man i Stockholm för ett par år sedan lägga ner särskilda undervisningsgrupper – nu satsar man i stället på en utbyggnad. Så under loppet av två års tid har olika politiker dragit väldigt olika slutsatser. Varför blir det så? Hur kan det finnas så olika bilder av vad som är…

– …en acceptabel organisationsform av inkludering? Delvis handlar det om att inkludering blir ett begrepp som man använder efter att man redan har bestämt sig vad man ska göra, säger Gunnlaugur Magnússon.

Ett sådant exempel är om en kommun väljer att ta bort särskilda undervisningsgrupper av ekonomiska skäl. 

– Då kan det motivera beslutet genom att säga att det handlar om inkludering. Men slår man sönder fungerande undervisningsgrupper och slussar in eleverna i klassrum med 30 andra elever, utan att resurser tillförs, blir det en katastrof för alla inblandade. Då har man absolut inte bevakat elevernas akademiska och sociala behov när man tar beslutet, man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”. 

Varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser?

Nu verkar politiken på nationell nivå styra mot mer särskilda undervisningsgrupper, men vad det kommer innebära är inte solklart menar Gunnlaugur Magnússon. Fortfarande kommer arbetet med särskilt stöd och inkludering variera mellan alla skolor och de hundratals huvudmän som organiserar dem. 

– Och vilka ska ta hand om eleverna som flyttas till mindre grupper? Vi har ju en lärarbrist och en specialpedagogbrist – så varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser? 

Han frågar sig också vilka elever man menar att man ska placera i mindre grupper.  

– I många av de debattartiklar som skrivs just nu pratar man om elever i behov av särskilt stöd som att de per automatik har ett utåtagerande beteende och är utmanande för klassläraren. Det tycker jag är problematiskt för det finns inget likhetstecken mellan det och det finns inget likhetstecken mellan utåtagerande beteende och behov av särskilt stöd. 

Så hur har man ett framgångsrikt arbete kring inkludering? Där man också beaktar elevens sociala och akademiska behov? 

– Sammanställningar har visat att de inkluderande verksamheter som lyckas bra med kunskapsresultaten har en gemensam ambition och en samsyn kring vilka mål som ska nås. 

Han framhåller även vikten av att ha ett ledarskap på skolan som samordnar och ser till att utveckla organisationen i den riktning man bestämt. Samt att det finns förutsättningar för lärarna att ha didaktiska diskussioner. När det gäller undervisningen så lyfter Gunnlaugur Magnússon bland annat fram vikten av anpassat material, flera olika kommunikationsmedel och tydliga strukturer. 

– Men allt det här kräver resurser och tid. Har man inte det kommer man inte lyckas, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Här någonstans finns ödesfrågan för inkluderingen i skolan menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Hur ska man lyckas göra det man är ålagd om man inte ges tid och resurser? Det har ingen svar på. Jag tror att många skolor och lärare känner sig rätt utsatta och utlämnade vad gäller det här.

Ansvaret måste hamna där det hör hemma, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Det kan inte hamna hos barnen som är utsatta i skolsystemet eller hos lärarna som redan springer fort. Det måste hamna hos de politiker som sitter på pengasäckarna. 

– Därför tycker jag att det är väldigt oroande när man ser att det finns besparingskrav i de allra flesta kommunerna nu och att det kommer öka de närmsta åren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Annons

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Annons
Annons
Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Annons
Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

Debatt: ”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons