Annons
”Många gånger tar man organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov”, säger forskaren Gunnlaugur Magnússon. Foto: Jennifer Glans

Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade

Publicerad 9 augusti 2019

Fakta

Gunnlaugur Magnússon

  • Är lektor i pedagogik med inriktning special-pedagogik vid Uppsala universitet. 
  • Hans forskning kretsar kring  utbildnings-reformer, marknadisering, inkludering och didaktik för högre utbildning. 

Relaterat

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. 
– Ett första steg för att komma närmare ett svar är att börja prata om samma sak, menar han.

Gunnlaugur Magnússon är lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik och forskar om utbildningsreformer och inkludering vid Uppsala universitet. 

– En av mina poänger är att vi använder samma begrepp, vi säger alla ordet inkludering – men vi menar helt olika saker. 

I hans tycke är det något som blir extra tydligt i januari-avtalet, där en av formuleringarna lyder: ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp”. 

– Det är en formulering som blir meningsfull enbart om inkludering har en placeringsdefinition, det vill säga om inkludering bara handlar om att eleven ska in i klassrummet. 

Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

Debatten om inkludering har enligt Gunnlaugur Magnússon fastnat i just denna definition – den som handlar om placering av elever med specifika egenskaper i vanliga klassrum. Där framhålls att vissa elever stör studiemiljön för övriga elever och kräver för mycket av redan överarbetade lärare. Men då är det inte inkluderingen som har gått för långt, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

I hans tycke går det inte att tala om inkludering utan att också utgå från elevernas akademiska och sociala behov. Ofta missar man detta helt, menar Gunnlaugur Magnússon.

– Jag tycker många gånger att man tar organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov. Det finns elever som har behov av att inte befinna sig med 30 andra elever, men då bör man utgå från de elevernas behov och inte så att säga ”göra sig av med” elever som stör ordningen. Jag skulle önska att man utgår från elevernas behov och inte organisationens behov när man väljer att tillämpa till exempel mindre grupper, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Risken med mindre, särskilda undervisningsgrupper eller resursskolor är att det blir standardlösningar, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Just det här var problemet med de tidigare ”obs-klasserna” – de var standardlösningen för alla som inte funkade oavsett varför det inte funkade för dem i skolan. 

Att ”obs-klasserna” dömdes ut beror enligt Gunnlaugur Magnússon på att de hade försämrande effekter för kunskapsresultaten för de elever som gick där. Exkluderingen i skolan blev dessutom ofta permanent och hade konsekvenser för eleverna livet ut. 

Man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”.

Men även om de klasserna är borttagna finns delvis samma problematik kvar. 

– I dag skickar man ofta elever till sådana här grupper för att de har exempelvis en specifik diagnos. Då handlar det inte om att eleven har uppvisat problem som kräver just den här lösningen, utan för att det är det verktyget man har att erbjuda. 

Men två elever med samma diagnos behöver inte nödvändigtvis vara lika varandra eller kräva samma insatser. Dessutom borde mångfald vara en utgångspunkt i skolsystemet, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Vi vet att vissa samhällsgrupper blir kraftigt överrepresenterade i den gruppen som betraktas som i behov av särskilt stöd. I Sverige i dag handlar det om pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever med låg socioekonomisk status. Om man inte är medveten om det och bevakar det så riskerar man att utsätta redan utsatta samhällsgrupper ännu mer genom sådana här standardlösningar, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Min upplevelse är att det svänger ganska kraftigt och snabbt i politiken både nationellt och på lokal nivå. Exempelvis skulle man i Stockholm för ett par år sedan lägga ner särskilda undervisningsgrupper – nu satsar man i stället på en utbyggnad. Så under loppet av två års tid har olika politiker dragit väldigt olika slutsatser. Varför blir det så? Hur kan det finnas så olika bilder av vad som är…

– …en acceptabel organisationsform av inkludering? Delvis handlar det om att inkludering blir ett begrepp som man använder efter att man redan har bestämt sig vad man ska göra, säger Gunnlaugur Magnússon.

Ett sådant exempel är om en kommun väljer att ta bort särskilda undervisningsgrupper av ekonomiska skäl. 

– Då kan det motivera beslutet genom att säga att det handlar om inkludering. Men slår man sönder fungerande undervisningsgrupper och slussar in eleverna i klassrum med 30 andra elever, utan att resurser tillförs, blir det en katastrof för alla inblandade. Då har man absolut inte bevakat elevernas akademiska och sociala behov när man tar beslutet, man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”. 

Varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser?

Nu verkar politiken på nationell nivå styra mot mer särskilda undervisningsgrupper, men vad det kommer innebära är inte solklart menar Gunnlaugur Magnússon. Fortfarande kommer arbetet med särskilt stöd och inkludering variera mellan alla skolor och de hundratals huvudmän som organiserar dem. 

– Och vilka ska ta hand om eleverna som flyttas till mindre grupper? Vi har ju en lärarbrist och en specialpedagogbrist – så varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser? 

Han frågar sig också vilka elever man menar att man ska placera i mindre grupper.  

– I många av de debattartiklar som skrivs just nu pratar man om elever i behov av särskilt stöd som att de per automatik har ett utåtagerande beteende och är utmanande för klassläraren. Det tycker jag är problematiskt för det finns inget likhetstecken mellan det och det finns inget likhetstecken mellan utåtagerande beteende och behov av särskilt stöd. 

Så hur har man ett framgångsrikt arbete kring inkludering? Där man också beaktar elevens sociala och akademiska behov? 

– Sammanställningar har visat att de inkluderande verksamheter som lyckas bra med kunskapsresultaten har en gemensam ambition och en samsyn kring vilka mål som ska nås. 

Han framhåller även vikten av att ha ett ledarskap på skolan som samordnar och ser till att utveckla organisationen i den riktning man bestämt. Samt att det finns förutsättningar för lärarna att ha didaktiska diskussioner. När det gäller undervisningen så lyfter Gunnlaugur Magnússon bland annat fram vikten av anpassat material, flera olika kommunikationsmedel och tydliga strukturer. 

– Men allt det här kräver resurser och tid. Har man inte det kommer man inte lyckas, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Här någonstans finns ödesfrågan för inkluderingen i skolan menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Hur ska man lyckas göra det man är ålagd om man inte ges tid och resurser? Det har ingen svar på. Jag tror att många skolor och lärare känner sig rätt utsatta och utlämnade vad gäller det här.

Ansvaret måste hamna där det hör hemma, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Det kan inte hamna hos barnen som är utsatta i skolsystemet eller hos lärarna som redan springer fort. Det måste hamna hos de politiker som sitter på pengasäckarna. 

– Därför tycker jag att det är väldigt oroande när man ser att det finns besparingskrav i de allra flesta kommunerna nu och att det kommer öka de närmsta åren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning: lärarbristen

”Obehöriga lärare är billigare att anställa”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Annons
Annons

Granskning: Klasskillnader hamnar i skymundan

Studie

Trots skillnader i betyg och tillgång till utbildade lärare – klassernas samlade resultat inte i fokus. 

Annons

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Arbetsmiljö

Lokalombudet: ”Nu slipper vi uppfinna hjulet flera gånger”.

Satsningen ska få fler att bli lärare: ”Inte ett så stort steg”

Lärarutbildning

Omställningsorganisationen TRR och Beredskapslyftet inleder samarbete för att locka fler att omskola sig till lärare.

Annons
Annons

Lärare fick fel lön – i tre år

Lön

Får 60 000 kronor efter registreringsmiss.

Annons

Sara Bruun: Tvinga eller locka – vi måste se till att unga läser mer

Blogg

”Om vi inte lyckas inspirera, motivera eller locka unga till frivillig läsning, ja, då måste vi sätta ner foten och faktiskt tvinga dom”, skriver Sara Bruun.

Bokmässan 2020

Följ Skolvärlden live på Bokmässan

Webb-tv

I fyra direktsända studioprogram bevakar Skolvärlden de viktigaste skolfrågorna och vägleder lärare bland intressanta seminarier på Bokmässans bildningshubb.

Forskare: Unga skriver inte sämre

Svenska

Elevers bristande skrivförmåga har väckt het debatt. Men Karin Forsling tror inte att unga skriver mindre, eller sämre. 

Kritiken mot FHM: Lärare kan vara ett riskyrke

Corona

"Läraren förtjänar att veta det mest troliga". 

Studie- och yrkesvägledning

”Vi vill öka samarbetet mellan skola och arbetsliv”

SYV

På Dalängskolan i Lidköping får eleverna sin lunch serverad med en framtidstanke.

Debatt: ”Kunskap och bildning – nej tyvärr!”

Debatt

”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professorn Hans Albin Larsson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ökad risk för utbrändhet bland socialt engagerade lärare

Forskning

Lärare som engagerar sig mer med elever och kollegor utöver själva undervisningen riskerar att bli utbrända i större utsträckning än lärare som är mindre engagerade. 

Rekordstor vikariebrist tär på lärarna i grundskolan

Arbetsmiljö

Kommunombudet: ”Det blir nödlösning på nödlösning”.

Debatt

”Ingen vinner på att lärare arbetar för mycket”

Debatt

"Vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under", skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lön

Skolorna nobbar lärarpengar – för att undvika orättvisa

Stadsbidrag

Ulricehamn tackar nej till lönetillägg på 10 000 kronor i månaden åt fyra lärare.

”Skolans besparingskrav får förödande konsekvenser”

Debatt

"Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt", skriver läraren Elsa Jensen.

Kommentera

1,6 skolmiljarder i budgeten – ”Viktigt att de går till rätt saker”

Budget

Regeringen lägger 1,6 miljarder kronor på skolan i budgeten för 2021.

Skolinspektionen

LR om förslaget: ”Ett plåster på en öppen fraktur”

Förslag

Lärarnas Riksförbund välkomnar hårdare tag mot oseriösa aktörer, men menar att grundproblemet är ett annat.

Förslag: Gör det lättare att stänga skolor

Nya regeländringar ska stoppa oseriösa skolaktörer, menar utbildningsminister Anna Ekström. 

Debatt

Astrid: ”Jag är inte som de andra”

Debatt

”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid som har adhd och går andra året på gymnasiet.

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Efter kritikstormen: Regeringen släpper på hemligstämplingen

Sekretess

Nytt förslag ska öppna Skolverkets register.

Skolverkets register hemligt i Sverige – men offentligt i EU

Sekretess

Skolverkets hemligstämplade register kan enkelt laddas hem via EU-kommissionens hemsida.

Idéburna friskolor: ”Uppgifterna ska självklart vara offentliga”

Offentlighetsprincip

Offentlighetsprincipen bör även omfatta friskolor. Det menar Håkan Wiclander som är ordförande i Sveriges idéburna friskolor (ISR).
 

Skyddsombudens larm: Elev till sjukhus och avbrutna lektioner

Arbetsmiljö

Den dåliga luften på en skola i Gällivare kräver snabba åtgärder, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Debatt

”Tidsbudgetera för bättre arbetsmiljö”

Debatt

”Ett första steg för att hjälpa våra medlemmar vore att driva frågan om tydliga, tidsbudgeterade tjänstefördelningar”, skriver Anne-Catherine Ernehall, gymnasielärare och biträdande kommunombud och lokalombud för LR i Göteborg.

Kommentera
Fackligt

LR inleder nytt samarbete med Skolledarförbundet

Lärarfacken

Men att samverkan skulle ske istället för den omtalade organiseringen med Lärarförbundet, tillbakavisas av LR:s ordförande.

Debatt

Skolverket: Nationella proven ska genomföras som planerat

Replik

I en replik skriver Skolverket att planen är att genomföra de nationella proven som planerat.

Kommentera

”Det finns igen logik i att ställa in proven”

Debatt

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna.

Kommentera
Läromedel

Lärare kan inte köpa läromedel: ”Dramatiskt olikvärdigt”

Rapport

Var femte lärare saknar nödvändiga läromedel.

Lärarförbundet röstar ja: ”Hoppas LR kommer tillbaka”

Lärarfacken

På onsdagen beslutade Lärarförbundets kongress att utreda nya sätt att organisera lärarkåren fackligt.

LR-kongressen 2020

LR: Ingen annan ska tala om för oss hur vi ska utreda

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbund tillsätter en alternativ utredning av lärarnas organisering – Eva Dekany-Ström: "Jätteviktigt att vi gör det här på vårt eget sätt."

Beslut: LR utreder lärarnas organisering

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbunds kongress röstade på måndagen ja till att utreda en ny organisering av lärarkåren.

Per Kornhall: ”Rätt hanterat kan det bli en nystart för lärarkollektivet”

Kongress

Per Kornhall om LR:s beslut att utreda en eventuell ny organisering av Sveriges lärare.

”Trappsystem ska ge lärare lön efter beprövad erfarenhet”

Kongress

Förslag på en ny lönemodell för att säkra lärares kompetensutveckling. Det blev resultatet av LR-kongressens beslut.

Så ska LR bli mer demokratiskt

Kongress

Tätare förbundsmöten, en ny mandatfördelning och en ny avtalsdelegation ska bidra till att ge fler medlemmar mer inflytande i förbundet.

Här är LR:s nya styrelse

Kongress

Fem nya ledamöter valdes in i Lärarnas Riksförbunds styrelse på söndagen.

Årets språkliga eldsjäl

Prisade modersmålsläraren: ”Inget jag förväntat mig”

Utmärkelse

Dina Geraki har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl.

NPF

NPF-krav på lärarutbildningen: Alla ska lära sig mer om adhd

NPF

Regeringen inför nya examensmål för lärarutbildningen.

Skyttes fem råd: Så ska lärare bättre förstå elever med NPF

NPF

Alexander Skytte vill hjälpa andra lärare att förstå NPF-elever bättre. 

Debatt

"Mindre undervisning och mer bedömning är en ekvation som inte går ihop"

Debatt

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet på grund av rädslan att bli bedömd, skriver läraren Sophie Zail.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kämpade för krav på legitimation – nu förlorar han själv jobbet

Behörighet

Sebüktay Kaan har kämpat för legitimationskrav på modersmålslärare. Nu förlorar han själv jobbet – medan icke-legitimerade lärare får ha kvar sina tjänster.

Sex och samlevnad

Läraren: ”Vi måste våga problematisera vad som händer”

Sexualundervisningen

Beslutet om att alla blivande lärare ska utbildas i sexualkunskap kan leda till en mer jämlik skola, menar Annika Sjödahl. 

Utsatta områden

Läraren om gängkriminaliteten: Saknas resurser att hjälpa elever

Brott

"Det börjar redan i lågstadiet."

Nedskärningar i skolan

Läraren om skolans sparkrav: ”Vi bryter mot lagen och barnen far illa”

Nedskärningar

När Borlänge kommun sparar på skolan står elever utan särskilt stöd och stöd på modersmål – i strid med skollagen.

Lärare smittade: Så är corona-läget i skolorna

Corona

Sex anställda på en grundskola i Lund har smittats av corona.

Så ser svensklärarna på bristande skrivkunskaper

Svenska

Unga vuxna skriver för dåligt. Konsekvenserna är att de väljs bort i arbetslivet eller får svårt att klara högre studier, enligt en ny dokumentär från UR.

Ny bok: Tvålärarsystem behöver inte kosta mer

Tvålärarsystem

I tider av nedskärningar kan ett tvålärarsystem kännas som en utopi. Men Lotta Elmbro menar att metoden inte behöver kosta mer.
 

corona i undervisningen

Han låter eleverna skriva nya kapitel i corona-historien

Corona i undervisningen

Läraren Karl Liljas valde att ägna sista tiden av vårterminen till att samla in elevernas upplevelser av pandemin.

”Det är berättelser om corona som måste samlas in”

Corona

Eleverna Verina Attalla och Julia Isaksson är två av alla som har skrivit berättelser till Stadsmuseets insamling.

Debatt

”Den tidiga läsinlärningen – samhällets livlina?”

Debatt

”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

Kommentera
Arbetsmiljö

De har hittat en nyckel till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

”Arbetsmiljöarbete är så komplext – det är en färskvara”

Skolstart

SPSM: Så blir skolstarten bättre för elever med NPF

Skolstart 

SPSM:s Lennart Hansson vet vad som krävs för att elever med NPF ska få en lyckad terminsstart.

lärarexamen

Allt färre grundskolelärare har examen

Lärarexamen

”Tragiskt att ett av Sveriges viktigaste yrken inte är tillräckligt attraktivt”

Ledarskap

Expertens kroppsknep: Så rör du dig som en ledare

Ledarskap

John Steinberg ger sina bästa tips på hur du som lärare kan bli en bättre ledare genom kroppsspråket.

Coronaviruset

Stora skillnader i hur skolor har rustat vid skolstarten

Arbetsmiljö

”Jag vet flera kollegor som känner samma oro som jag gör”

Lönegranskning

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

Friskolor

Skolvärldens siffror visar: Födelseland styr val av skolform

Friskolor

Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar Skolvärldens granskning.

Debatt

Bättre psykisk hälsa i skolan med mental träning

Debatt

Författaren och föreläsaren Maria Braula vädjar till lärarna: Ge eleverna metoder att hantera sin stress.

Kommentera
Terminsstart

Riskgruppsläraren: ”Jag vill jobba i klassrummet”

Corona

Läraren Eva Dahlberg Cramér slits mellan kärleken till att undervisa och rädslan för att drabbas av det virus som riskerar ta hennes liv.

vuxenutbildning

Lärare om nedläggningen: ”Det känns som ett hån”

Vuxenutbildning

Växjö väljer att lägga ner all vuxenutbildning i kommunal regi.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar vilka skolor som finns i Sverige

Beslut

Registret över vilka skolor som finns i Sverige – kommunala såväl som privata – hemligstämplas av Skolverket.

Skolverket om sekretessen: ”Hade inget alternativ”

Beslut

Skolverket uppger att man inte hade något annat val än att sluta publicera uppgifter om enskilda skolor.

Åsa Fahlén: ”Lagen behöver ändras”

Beslut

Offentlighetsprincipen bör även omfatta skattefinansierade friskolor. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så vill riksdagspartierna hantera skolstatistik i framtiden

Enkät

Politikerna i riksdagens utbildningsutskott vill göra det möjligt för Skolverket att även i framtiden publicera statistik om enskilda skolor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons