Annons
”Många gånger tar man organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov”, säger forskaren Gunnlaugur Magnússon. Foto: Jennifer Glans

Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade

Publicerad 9 augusti 2019

Fakta

Gunnlaugur Magnússon

  • Är lektor i pedagogik med inriktning special-pedagogik vid Uppsala universitet. 
  • Hans forskning kretsar kring  utbildnings-reformer, marknadisering, inkludering och didaktik för högre utbildning. 

Relaterat

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. 
– Ett första steg för att komma närmare ett svar är att börja prata om samma sak, menar han.

Gunnlaugur Magnússon är lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik och forskar om utbildningsreformer och inkludering vid Uppsala universitet. 

– En av mina poänger är att vi använder samma begrepp, vi säger alla ordet inkludering – men vi menar helt olika saker. 

I hans tycke är det något som blir extra tydligt i januari-avtalet, där en av formuleringarna lyder: ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp”. 

– Det är en formulering som blir meningsfull enbart om inkludering har en placeringsdefinition, det vill säga om inkludering bara handlar om att eleven ska in i klassrummet. 

Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

Debatten om inkludering har enligt Gunnlaugur Magnússon fastnat i just denna definition – den som handlar om placering av elever med specifika egenskaper i vanliga klassrum. Där framhålls att vissa elever stör studiemiljön för övriga elever och kräver för mycket av redan överarbetade lärare. Men då är det inte inkluderingen som har gått för långt, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

I hans tycke går det inte att tala om inkludering utan att också utgå från elevernas akademiska och sociala behov. Ofta missar man detta helt, menar Gunnlaugur Magnússon.

– Jag tycker många gånger att man tar organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov. Det finns elever som har behov av att inte befinna sig med 30 andra elever, men då bör man utgå från de elevernas behov och inte så att säga ”göra sig av med” elever som stör ordningen. Jag skulle önska att man utgår från elevernas behov och inte organisationens behov när man väljer att tillämpa till exempel mindre grupper, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Risken med mindre, särskilda undervisningsgrupper eller resursskolor är att det blir standardlösningar, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Just det här var problemet med de tidigare ”obs-klasserna” – de var standardlösningen för alla som inte funkade oavsett varför det inte funkade för dem i skolan. 

Att ”obs-klasserna” dömdes ut beror enligt Gunnlaugur Magnússon på att de hade försämrande effekter för kunskapsresultaten för de elever som gick där. Exkluderingen i skolan blev dessutom ofta permanent och hade konsekvenser för eleverna livet ut. 

Man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”.

Men även om de klasserna är borttagna finns delvis samma problematik kvar. 

– I dag skickar man ofta elever till sådana här grupper för att de har exempelvis en specifik diagnos. Då handlar det inte om att eleven har uppvisat problem som kräver just den här lösningen, utan för att det är det verktyget man har att erbjuda. 

Men två elever med samma diagnos behöver inte nödvändigtvis vara lika varandra eller kräva samma insatser. Dessutom borde mångfald vara en utgångspunkt i skolsystemet, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Vi vet att vissa samhällsgrupper blir kraftigt överrepresenterade i den gruppen som betraktas som i behov av särskilt stöd. I Sverige i dag handlar det om pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever med låg socioekonomisk status. Om man inte är medveten om det och bevakar det så riskerar man att utsätta redan utsatta samhällsgrupper ännu mer genom sådana här standardlösningar, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Min upplevelse är att det svänger ganska kraftigt och snabbt i politiken både nationellt och på lokal nivå. Exempelvis skulle man i Stockholm för ett par år sedan lägga ner särskilda undervisningsgrupper – nu satsar man i stället på en utbyggnad. Så under loppet av två års tid har olika politiker dragit väldigt olika slutsatser. Varför blir det så? Hur kan det finnas så olika bilder av vad som är…

– …en acceptabel organisationsform av inkludering? Delvis handlar det om att inkludering blir ett begrepp som man använder efter att man redan har bestämt sig vad man ska göra, säger Gunnlaugur Magnússon.

Ett sådant exempel är om en kommun väljer att ta bort särskilda undervisningsgrupper av ekonomiska skäl. 

– Då kan det motivera beslutet genom att säga att det handlar om inkludering. Men slår man sönder fungerande undervisningsgrupper och slussar in eleverna i klassrum med 30 andra elever, utan att resurser tillförs, blir det en katastrof för alla inblandade. Då har man absolut inte bevakat elevernas akademiska och sociala behov när man tar beslutet, man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”. 

Varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser?

Nu verkar politiken på nationell nivå styra mot mer särskilda undervisningsgrupper, men vad det kommer innebära är inte solklart menar Gunnlaugur Magnússon. Fortfarande kommer arbetet med särskilt stöd och inkludering variera mellan alla skolor och de hundratals huvudmän som organiserar dem. 

– Och vilka ska ta hand om eleverna som flyttas till mindre grupper? Vi har ju en lärarbrist och en specialpedagogbrist – så varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser? 

Han frågar sig också vilka elever man menar att man ska placera i mindre grupper.  

– I många av de debattartiklar som skrivs just nu pratar man om elever i behov av särskilt stöd som att de per automatik har ett utåtagerande beteende och är utmanande för klassläraren. Det tycker jag är problematiskt för det finns inget likhetstecken mellan det och det finns inget likhetstecken mellan utåtagerande beteende och behov av särskilt stöd. 

Så hur har man ett framgångsrikt arbete kring inkludering? Där man också beaktar elevens sociala och akademiska behov? 

– Sammanställningar har visat att de inkluderande verksamheter som lyckas bra med kunskapsresultaten har en gemensam ambition och en samsyn kring vilka mål som ska nås. 

Han framhåller även vikten av att ha ett ledarskap på skolan som samordnar och ser till att utveckla organisationen i den riktning man bestämt. Samt att det finns förutsättningar för lärarna att ha didaktiska diskussioner. När det gäller undervisningen så lyfter Gunnlaugur Magnússon bland annat fram vikten av anpassat material, flera olika kommunikationsmedel och tydliga strukturer. 

– Men allt det här kräver resurser och tid. Har man inte det kommer man inte lyckas, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Här någonstans finns ödesfrågan för inkluderingen i skolan menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Hur ska man lyckas göra det man är ålagd om man inte ges tid och resurser? Det har ingen svar på. Jag tror att många skolor och lärare känner sig rätt utsatta och utlämnade vad gäller det här.

Ansvaret måste hamna där det hör hemma, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Det kan inte hamna hos barnen som är utsatta i skolsystemet eller hos lärarna som redan springer fort. Det måste hamna hos de politiker som sitter på pengasäckarna. 

– Därför tycker jag att det är väldigt oroande när man ser att det finns besparingskrav i de allra flesta kommunerna nu och att det kommer öka de närmsta åren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons