Annons
”Många gånger tar man organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov”, säger forskaren Gunnlaugur Magnússon. Foto: Jennifer Glans

Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade

Publicerad 9 augusti 2019

Fakta

Gunnlaugur Magnússon

  • Är lektor i pedagogik med inriktning special-pedagogik vid Uppsala universitet. 
  • Hans forskning kretsar kring  utbildnings-reformer, marknadisering, inkludering och didaktik för högre utbildning. 

Relaterat

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. 
– Ett första steg för att komma närmare ett svar är att börja prata om samma sak, menar han.

Gunnlaugur Magnússon är lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik och forskar om utbildningsreformer och inkludering vid Uppsala universitet. 

– En av mina poänger är att vi använder samma begrepp, vi säger alla ordet inkludering – men vi menar helt olika saker. 

I hans tycke är det något som blir extra tydligt i januari-avtalet, där en av formuleringarna lyder: ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp”. 

– Det är en formulering som blir meningsfull enbart om inkludering har en placeringsdefinition, det vill säga om inkludering bara handlar om att eleven ska in i klassrummet. 

Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

Debatten om inkludering har enligt Gunnlaugur Magnússon fastnat i just denna definition – den som handlar om placering av elever med specifika egenskaper i vanliga klassrum. Där framhålls att vissa elever stör studiemiljön för övriga elever och kräver för mycket av redan överarbetade lärare. Men då är det inte inkluderingen som har gått för långt, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Då är det tendensen att trycka ihop väldigt många elever i kostnadseffektiva klasstorlekar som har gått för långt. 

I hans tycke går det inte att tala om inkludering utan att också utgå från elevernas akademiska och sociala behov. Ofta missar man detta helt, menar Gunnlaugur Magnússon.

– Jag tycker många gånger att man tar organisatoriska beslut som inte grundar sig i elevernas behov. Det finns elever som har behov av att inte befinna sig med 30 andra elever, men då bör man utgå från de elevernas behov och inte så att säga ”göra sig av med” elever som stör ordningen. Jag skulle önska att man utgår från elevernas behov och inte organisationens behov när man väljer att tillämpa till exempel mindre grupper, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Risken med mindre, särskilda undervisningsgrupper eller resursskolor är att det blir standardlösningar, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Just det här var problemet med de tidigare ”obs-klasserna” – de var standardlösningen för alla som inte funkade oavsett varför det inte funkade för dem i skolan. 

Att ”obs-klasserna” dömdes ut beror enligt Gunnlaugur Magnússon på att de hade försämrande effekter för kunskapsresultaten för de elever som gick där. Exkluderingen i skolan blev dessutom ofta permanent och hade konsekvenser för eleverna livet ut. 

Man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”.

Men även om de klasserna är borttagna finns delvis samma problematik kvar. 

– I dag skickar man ofta elever till sådana här grupper för att de har exempelvis en specifik diagnos. Då handlar det inte om att eleven har uppvisat problem som kräver just den här lösningen, utan för att det är det verktyget man har att erbjuda. 

Men två elever med samma diagnos behöver inte nödvändigtvis vara lika varandra eller kräva samma insatser. Dessutom borde mångfald vara en utgångspunkt i skolsystemet, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Vi vet att vissa samhällsgrupper blir kraftigt överrepresenterade i den gruppen som betraktas som i behov av särskilt stöd. I Sverige i dag handlar det om pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever med låg socioekonomisk status. Om man inte är medveten om det och bevakar det så riskerar man att utsätta redan utsatta samhällsgrupper ännu mer genom sådana här standardlösningar, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Min upplevelse är att det svänger ganska kraftigt och snabbt i politiken både nationellt och på lokal nivå. Exempelvis skulle man i Stockholm för ett par år sedan lägga ner särskilda undervisningsgrupper – nu satsar man i stället på en utbyggnad. Så under loppet av två års tid har olika politiker dragit väldigt olika slutsatser. Varför blir det så? Hur kan det finnas så olika bilder av vad som är…

– …en acceptabel organisationsform av inkludering? Delvis handlar det om att inkludering blir ett begrepp som man använder efter att man redan har bestämt sig vad man ska göra, säger Gunnlaugur Magnússon.

Ett sådant exempel är om en kommun väljer att ta bort särskilda undervisningsgrupper av ekonomiska skäl. 

– Då kan det motivera beslutet genom att säga att det handlar om inkludering. Men slår man sönder fungerande undervisningsgrupper och slussar in eleverna i klassrum med 30 andra elever, utan att resurser tillförs, blir det en katastrof för alla inblandade. Då har man absolut inte bevakat elevernas akademiska och sociala behov när man tar beslutet, man har gjort ett organisatoriskt beslut – men motiverar det med ”inkludering”. 

Varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser?

Nu verkar politiken på nationell nivå styra mot mer särskilda undervisningsgrupper, men vad det kommer innebära är inte solklart menar Gunnlaugur Magnússon. Fortfarande kommer arbetet med särskilt stöd och inkludering variera mellan alla skolor och de hundratals huvudmän som organiserar dem. 

– Och vilka ska ta hand om eleverna som flyttas till mindre grupper? Vi har ju en lärarbrist och en specialpedagogbrist – så varför tror man att det ska bli bättre i termer av professionella resurser? 

Han frågar sig också vilka elever man menar att man ska placera i mindre grupper.  

– I många av de debattartiklar som skrivs just nu pratar man om elever i behov av särskilt stöd som att de per automatik har ett utåtagerande beteende och är utmanande för klassläraren. Det tycker jag är problematiskt för det finns inget likhetstecken mellan det och det finns inget likhetstecken mellan utåtagerande beteende och behov av särskilt stöd. 

Så hur har man ett framgångsrikt arbete kring inkludering? Där man också beaktar elevens sociala och akademiska behov? 

– Sammanställningar har visat att de inkluderande verksamheter som lyckas bra med kunskapsresultaten har en gemensam ambition och en samsyn kring vilka mål som ska nås. 

Han framhåller även vikten av att ha ett ledarskap på skolan som samordnar och ser till att utveckla organisationen i den riktning man bestämt. Samt att det finns förutsättningar för lärarna att ha didaktiska diskussioner. När det gäller undervisningen så lyfter Gunnlaugur Magnússon bland annat fram vikten av anpassat material, flera olika kommunikationsmedel och tydliga strukturer. 

– Men allt det här kräver resurser och tid. Har man inte det kommer man inte lyckas, säger Gunnlaugur Magnússon. 

Här någonstans finns ödesfrågan för inkluderingen i skolan menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Hur ska man lyckas göra det man är ålagd om man inte ges tid och resurser? Det har ingen svar på. Jag tror att många skolor och lärare känner sig rätt utsatta och utlämnade vad gäller det här.

Ansvaret måste hamna där det hör hemma, menar Gunnlaugur Magnússon. 

– Det kan inte hamna hos barnen som är utsatta i skolsystemet eller hos lärarna som redan springer fort. Det måste hamna hos de politiker som sitter på pengasäckarna. 

– Därför tycker jag att det är väldigt oroande när man ser att det finns besparingskrav i de allra flesta kommunerna nu och att det kommer öka de närmsta åren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Annons
Annons
Annons
Coronaviruset

LR om nya riktlinjer: Mindre oro men ökad arbetsbelastning

Corona

”Med fler elever hemma blir det tuffare för lärarna”, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

FHM vänder: Barn ska stanna hemma från skolan

Corona

Symptomfria elever i grund- och förskola ska hållas hemma om familjemedlemmar är sjuka i covid-19.

Annons
Annons

Kornhall efter nya beskedet: ”Bra första steg, Anna Ekström”

Corona

”Vi behöver en smittskyddspolitik i skolan som bygger på internationell evidens, inte enstaka svenska myndighetspersoners tyckanden.”

Annons

Uppdaterad: 23 frågor och svar om corona

Corona

Det här gäller för dig som lärare.

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

Lärarens inbjudan: ”Välkommen på studiebesök i verkligheten, regeringen”

Debatt

”I klassrummen behövs inget avstånd, handsprit eller munskydd. Nån elev kan spy, må illa och hosta till men de är i skolan, trots alla rekommendationer från FHM”

Kommentera

Vikariebristen i coronakrisen på väg att knäcka lärarna

Corona

Trots larmen – den rekordstora bristen på vikarier kvarstår. 

Kornhall: Om Tegnell menar allvar borde han skämmas

Covid-19

”...och det borde de som är ansvariga för hans anställning också göra”, skriver Per Kornhall.

”Arbetsgivare måste sluta misstänkliggöra lärare”

Corona

För att regeringens beslut om distansundervisning ska få effekt krävs en större tillit, enligt LR. 

Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Forskning

Unik virtuell praktik ska stärka läraryrket

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Debatt Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver forskaren Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

Debatt "Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov likt International Baccalaureate-systemet bör införas”, skriver Erik Berg (L) och Linn Rydberg (L).

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Kornhall: Argumentation med köpt forskning

Likvärdighet

”Ett av de mest försåtliga sätten är att klä sin argumentation i lånta forskarkläder”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Mer läromedel i skolans undervisning”

Debatt

”För att målet om mer läromedel i skolans undervisning ska nås krävs att befintliga hinder rivs eller nedmonteras”

Kommentera

Panelen: så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Lärare svarar på tre aktuella frågor.

Debatt

”Stärk skyddet mot politisk diskriminering i skolan”

Debatt

"Vi har mängder av exempel på politiskt aktiva som mer eller mindre öppet nekats anställning inom grund- och gymnasieskolan", skriver Mikael Strandman (SD) och Michael Rubbestad (SD).

Kommentera

Analys av lärarlegitimationen: ”Facken var framgångsrika”

Utbildningspolitik

”Facken hade genomslag i sin opinionsbildning.”

Debatt

”Utöka idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan”

Debatt

”Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden”, skriver Gudrun Brunegård (KD).

Kommentera

Kommunen betalar facken skadestånd efter tvist

Fackligt

"Det har varit väldigt tydligt för oss att vi hade rätt."

Debatt

”MUF och SSU måste skilja på förslag och beslut”

Replik

”Det är felaktigt av företrädare för M och S att hävda att KD vill avskaffa modersmålsundervisningen” skriver Kasper Avenbrand (KD).

Kommentera

”KDU berättar inte hela sanningen om förslaget”

Slutreplik

”Det var partistyrelsen som lade fram förslaget om att avskaffa modersmålsundervisning inför Kristdemokraternas partifullmäktige”

Kommentera

Historielärare: ökat fokus på bedömning

Forskning

Mätbara resultat har blivit viktigare för historielärare och tidspress gör att de prioriterar att undervisa i modern historia, visar ny studie. 

Coronaviruset

Läraroro efter ökade sjuktal: ”Läget har förvärrats”

Corona

Mer än var tionde lärare sjukskriven – kollegor tvingas sköta undervisningen i flera klasser samtidigt. 

Ny HD-dom: Brist på stöd är diskriminering

Stöd

HD: Elever med stödbehov har rätt till skadestånd om insatserna dröjer.
– Jättebra att det här kommer, säger NPF-experten Kenth Hedevåg.

Fortsatta kopplingar till extremism – friskola måste stänga

Nedstängning

Eleverna riskerar att utsättas för radikalisering, enligt Skolinspektionens beslut som skolan nu planerar att överklaga. 

”Barn som flytt hit måste få kosta pengar”

Debatt

”Vi pratar om en likvärdig skola. Det kommer vi inte i närheten av så länge vi inte lyfter skolor i våra så kallade särskilt utsatta områden”

Kommentera
BETYG OCH BEDÖMNING

Efter kritiken – ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Betyg

Kursbetygen ska slopas och ersättas av ämnesbetyg.

Läromedel

Hela listan: Kommunerna som lägger mest – och minst – på läromedel

Rapport

Elever som bor i olika kommuner får inte samma förutsättningar att klara skolan.

Debatt

”Vill vi vara professionella lärare eller servicepersonal?”

Debatt

”Landets lärare bör resa sig i gemensamt motstånd mot skolkoncernernas expansion”, skriver Marcus Larsson.

Kommentera
Coronaviruset

Folkhälsomyndigheten undersöker covid i skolan

Corona

En pilotstudie ska undersöka immunitet för covid-19 hos elever och lärare.

LR om FHM:s pilotstudie: ”Viktigt att det undersöks”

Corona

”Det är viktigt att detta undersöks”, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholm.

”Det är dags för nationella riktlinjer för skolans hantering av covid-19”

Debatt

”Som lärare väntar jag otåligt på nationella rekommendationer från Skolverket”, skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

Grundskolor stänger efter smittspridning

Coronavirus

Två grundskolor i Huddinge går över till distansutbildning.

Debatt

”Personalbristen krockar med måluppfyllelse och elevers behov”

Debatt

”Vi jobbar för att det handlar om liv och död, men det är nog inte så länge till vi orkar”, skriver specialpedagogen Cecilia Rosenlund.

Kommentera

Regeringen ser över svenskämnena – ska bli mer rättvist

Språk

Alltför många elever får inte den svenskundervisning som de behöver – "Behöver vända och vrida på alla stenar för att hitta samtliga problem."

Debatt

Läraren: ”Ta bort utvecklingssamtalen”

Debatt

”Jag ser utvecklingssamtalen som tidskrävande bromsklossar”, skriver läraren Simon Sandström.

Kommentera
Lärarutbildningen

Grönt ljus för lämplighetsprov på lärarutbildningar

Beslut

Regeringen inför möjlighet till höjda antagningskrav på förskollärar- och lärarutbildningar.

Liberalerna: Därför vill vi ha obligatoriska test

Replik

”Fler ska inte bara vilja söka sig till lärarutbildningen, lika viktigt är det att fler slutför och tar lärarexamen.”, skriver Roger Haddad (L).

Kommentera

Debatt: Återinför USK:en och öka läraryrkets attraktivitet

Debatt 

”Vi måste slå ett slag för vikten av en rimlig arbetsbelastning”, skriver läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Skolan flaggar om dålig arbetsmiljö: ”Kan bli livsfarligt”

Arbetsmiljö

”Vi blev lovade en ombyggnation, men den rann ut i sanden”, säger skyddsombudet Andreas Ludvigsson.

Hörselpedagogens tips för lugnare klassrum

Arbetsmiljö

Läraren och hörselpedagogen Anita ger tips för mindre buller.

Betyg från åk 4 blir verklighet nästa läsår

Betyg

Rektor ska kunna besluta om att införa betyg från årskurs 4 från och med höstterminen 2021 meddelar regeringen. ”Oseriöst”, menar Lärarnas Riksförbund.

Arbetsmiljö

Alexander Skytte: 5 förslag för att göra läraryrket hållbart

Blogg

”Detta är mina fem förslag för att göra läraryrket till ett hållbart och attraktivt yrke som lockar rätt människor.”

Distansundervisning

Språklärare stöttar varandra i distansundervisningen

Språk

Utmaning att hålla elevers motivation uppe – över 100 lärare möttes online för att utbyta råd och erfarenheter. 

engelskspråkiga skolor

Kraftig ökning av engelskspråkiga skolor i Sverige

Internationella skolor

Skolverkets generaldirektör: ”Problematiskt”.

Anna Ekström: ”Svenska ska vara huvudspråket i svenska klassrum”

Internationella skolor

”Vi drar i nödbromsen om det behövs”.

IES: ”Vi är en del av lösningen för att motverka segregation”

Replik

"Tillståndet att delvis undervisa på engelska är inte villkorslöst", skriver Robin Kirk Johansson, skolchef för Internationella Engelska Skolan.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons