magnus_hulten_klassrum

Magnus Hultén är biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet och har bland annat forskat på 90-talets skolreformer.

Bedömning

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.
– Vi behöver ändra systemet i grunden, säger han.

Skolkommissionen, betygsutredningen och professionsprogram för lärare är bara några av de senaste årens stora utredningar som ska få svensk skola på rätt fötter. Vällovliga insatser visserligen, men ingen av dem har möjlighet att åstadkomma den förändring som skulle krävas. Det menar Magnus Hultén, biträdande professor i didaktik vid Linköpings universitet och Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

– Ingen av de stora utredningarna har haft mandat att ändra på systemet i sig. De verkar inom väldigt tydliga ramar. De systemfrågor som är uppe i debatten är vinster i välfärden och friskolorna. Men den mål- och resultatstyrning och de styrdokument som tillkom i 90-talets mitt måste också ifrågasättas. Man måste fråga sig hur effektivt det har varit, säger Magnus Hultén till Skolvärlden.

Kunskapsskolan har skapat en skolpolitiskt självgående kris­maskin

Läroplanerna för såväl grund- som gymnasieskolan har visserligen uppdaterats sedan 1994, men det Magnus Hultén menar behöver ifrågasättas är hela grundtanken med att låta centralt formulerade dokument styra vad lärare undervisar och hur de sätter betyg.

– Huvudproblemet är att det blir en väldigt stark styrning, och man som lärare måste urskilja och granska varje ord. Man äger inte de här orden som är centralt formulerade. Man måste sätta sig in i vad varje nivå betyder genom något som liknar juridisk uttolkning.

Vad är alternativet?

– I stora delar av Europa formulerar lärarna sina egna kriterier för elevernas kunskapsutveckling, ibland i samband med externa examinatorer. Man behöver fråga sig vad man har betyg till. Betyg som sätts utifrån lärares egna kriterier blir inte användbara som urval, men deras pedagogiska poäng stärks. När man under 90-talet argumenterade för det nya betygssystemet sade man att man inte skulle skapa ett betygssystem för urval. Högskoleprovet skulle användas för att söka till högre utbildning. Vi vet ju hur det gick sen, säger Magnus Hultén.

Det är dags att fundera över vad vi gjort fel

I en debattartikel i Dagens Nyheter med rubriken Tveksamt om ”kunskapsskolan” leder till mer kunskaper som han skrivit tillsammans med Christian Lundahl beskrivs hur den svenska skolan i tre decennier har haft ett tydligt kunskapsfokus, samtidigt som internationella jämförelser som PISA visar hur svenska elevers kunskaper stadigt sjunker.

– Det finns inga historiska belägg för den här bilden av en kunskapsskola å ena sidan och en flumskola å andra sidan. Iden om kunskapsskolan föds under sent 70-tal, och idéerna får stort inflytande under 80-talet, och när Göran Persson genomdrev reformerna på tidigt 90-tal var han tydlig med att det var en kunskapsskola som var målet. På politisk nivå har man länge haft fokus på kunskapsskola, men sättet man försökt genomföra det på har fått konsekvenser som kan få både forskare och andra medborgare att tycka att det känns flummigt.

I debattartikeln skriver de att ”kunskapsskolan har skapat en skolpolitiskt självgående kris­maskin, som låter politiker ägna sig åt ’politics of crisis’”. Det betyder att politiker kan framstå som handlingskraftiga och problemlösande genom att föreslå något som i själva verket är ideologiskt drivet, men hänvisning till – i det här fallet – låga resultat.

– Jag tror att skolpolitiker i gemen är ute med gott uppsåt, de tycker sig se något fel med skolan som behöver rättas till. Men det finns nog en brist på kunskap, och man ser inte att pedagogisk forskning är värd att läsa. Istället köper man mer av en retorisk framställning av skolan, och de grundpolerna slogs fast någonstans i slutet av 70-talet. Skoldebatten idag är historielös och polariserad. Det är dags att fundera över vad vi gjort fel, säger Magnus Hultén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm