npf

Barn med diagnoser riskerar att nekas skolplats.

Jämlikhet

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.
– Jag reagerar starkt på det här, säger Fredrik Malmberg, generaldirektör SPSM.

Skolvärldens rapportering om rektorer som tar referenser på barn innan de beslutar om att erbjuda dem plats på skolan har väckt stor uppmärksamhet. Utbildningsminister Anna Ekström säger i en intervju att hon är bekant med det grundläggande problemet att vissa skolor, i strid mot lagen, väljer bort vissa elever, men att hon inte tidigare hört talas om rektorer som tar referenser.

En annan som reagerar på rapporteringen är Fredrik Malmberg, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Fredrik Malmberg
Fredrik Malmberg | Foto: Jannice Thelander

– Jag reagerar starkt på det här. Tyvärr signalerar också intresseorganisationerna som vi har kontakt med att skolor inte vill ta emot elever som av olika anledningar kan behöva stöd, säger han till Skolvärlden.

Orsaken till att vissa barn sorteras bort vill han inte spekulera i, utan betonar att det som krävs att åtgärder för att förhindra det.

– Jag konstaterar att bortsorteringen inte är tillåten och att den slår hårt mot de elever som drabbas. Med fokus på skolans uppdrag tycker jag att det är skolhuvudmännens och skolmyndigheternas skyldighet att med kraft motverka detta, säger Fredrik Malmberg.

En som har forskat på skolors benägenhet att undvika vissa elever är Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och institutet för näringslivsforskning (IFN). I april i år presenterade han en studie i samarbete med forskare vid Linköpings universitet som visade att elever med adhd och diabetes typ-1 diskrimineras vid ansökningar till förskoleklass.

– De här eleverna får en lägre informationsmängd och blir inte lika välkomnade. och det är väldigt allvarligt för de barn som drabbas, säger han till Skolvärlden.

Mats Hammarstedt
Mats Hammarstedt | Foto: Linneuniversitetet

I studien har man kontaktat 2 000 skolor och sökt information om möjligheten för fiktiva barn att få plats i förskoleklassen.

En grupp angav att barnet i fråga har adhd, en annan att barnet har diabetes, och en tredje grupp var barn utan diagnos.

Resultaten visar att de diagnosfria barnen i större utsträckning välkomnas till skolan. Mest diskriminerade var barn med adhd, och pojkar med diagnos väljs bort i något högre utsträckning än flickor med diagnos.

– De här människorna får en sämre start på sin skolgång, och samma strukturer av att väljas bort kan dyka upp igen när man väljer ny skola längre fram i livet. Det kan i förlängningen påverka utbildningsgrad och möjligheterna på arbetsmarknaden på lång sikt. Och det här påverkar även skolsegregationen, säger Mats Hammarstedt.

Studien visar att friskolor i något högre utsträckning än kommunala väljer bort elever med en diagnos, även om beteendet återfinns hos både fristående och kommunala aktörer.

– Det var inte syftet med studien att jämföra på det sättet, men skillnaden finns där. Man kan ju spekulera i om det handlar om att de här barnen är mer resurskrävande och att man därför väljer bort dem. Men orsakerna bakom är ingenting som vår studie går in på, säger Mats Hammarstedt.

Fredrik Malmberg på SPSM, vad kan ni som skolmyndighet göra åt det här problemet?

– Istället för att en skola undviker att ta emot elever ska de vända sig till oss och be om kompetensutveckling, rådgivning, hjälp med anpassade läromedel och så vidare. Det är också viktigt att lyfta att många skolor idag gör ett bra jobb för att ge elever oavsett funktionsförmåga en bra skolgång. En viktig uppgift för oss är att sprida goda exempel, säger Fredrik Malmberg. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm