Friskolor vill öppna för flyktingbarn: ”Bra – om resurser tillförs”

Friskolornas riksförbund vill att regeringen ger friskolor möjlighet att ta emot ukrainska flyktingbarn.
– Positivt. Jag tror att det finns en ökad vilja bland friskolornas aktörer att visa att man är villiga att ta ett ansvar för hela utbildningsväsendet och alla barn i det, säger LR:s styrelseledamot Robin Smith.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut 24 februari har, fram till i söndags, 781 ukrainska barn sökt asyl i Sverige, enligt Migrationsverket. Nu uppmanar Friskolornas riksförbund regeringen att snarast möjliggöra för friskolor att ta emot nyanlända elever – även om eleverna skulle gå före skolornas egna köer.

– Många av våra medlemmar vill gärna hjälpa till i den förfärliga situation som många människor befinner sig i, säger vd Ulla Hamilton till Sveriges Radio.

I spåren av den tidigare flyktingkrisen beslutade riksdagen under hösten 2016 att införa en frivillig kvot för friskolorna; upp emot fem procent av platserna kunde avsättas för nyanlända elever vid sidan av vanliga köer. Men den kvoten upphörde att gälla vid årsskiftet och nu vill Friskolornas riksförbund att den öppnas igen, även denna gång byggd på frivillighet. Om man vinner gehör för sitt förslag är ännu oklart.

Utökad verksamhet

Robin Smith är gymnasielärare i engelska och svenska på friskolan Viktor Rydberg i Stockholm. Han är också ledamot i LR:s förbundsstyrelse.

– Förra vändan var Friskolornas riksförbund också tydligt med att det inte skulle behöva påverka köplatsen för andra elever, att det handlade om en utökad verksamhet. Jag vet inte om det är fallet den här gången.

Han påminner om att Lärarnas Riksförbund vill se en reformerad antagning och tycker i grunden inte om kösystemet.

– Med det sagt så är det klart att det är positivt att man vill göra någonting här. Det är viktigt att vi alla hjälps åt och står upp för de värden som står på spel i och med situationen i Ukraina. Jag tror att många medlemmar vill vara med och bidra och det är jättebra att det öppnas upp en möjlighet till det, säger han.

”Det är möjligt”

Som mest anmälde drygt 100 friskolor intresse att införa den tidigare kvoten. Tror du minst lika många är intresserade den här gången?

– Det törs jag inte säga så mycket om. Men jag tror att det finns en ökad vilja bland friskolornas aktörer att visa att man är villiga att ta ett ansvar för hela utbildningsväsendet och alla barn i det. Så det är möjligt att det skulle leda till ett ökat intresse denna gång.

Hur resonerar du kring din egen skola, Viktor Rydberg?

– Har vi möjlighet att göra det här på ett bra sätt ska vi naturligtvis göra det, och jag är säker på att ledningen kommer att titta på det. Vad som är viktigt är att de skolor som väljer att ta möjligheten också är beredda att skjuta till de resurser som gör att det här kan utföras på ett bra sätt. Jag kan inte nog understryka det.

Robin Smith fastslår att ansvaret måste ligga på skolornas ledning och det inte till slut hamnar i knät på enskilda lärare utan extra stöd, tid eller andra resurser.

– Man kanske också undersöker om det går att söka finansiering. Men handlar det om aktörer med vinstmarginal i sin verksamhet är det klädsamt att ta av den i första hand, det är dock långt ifrån alla verksamheter som har det.

”Extremt villiga”

Det krävs mycket personal för att ta emot flera nyanlända elever?

– Ja, det är den erfarenheten vi har från 2016 och framåt. Många var extremt villiga att bidra, både skolor och lärare. Men för många blev det en ansträngd situation. I grunden handlar det om att ha respekt för det arbete som behövs läggas ner för att ge de här barnen den skolgång de förtjänar. På min skola hade vi under en period en verksamhet kallad sprint, språkintroduktion. Vi hade också snabbspårslärare. Den skolchef vi hade då ansåg att det var viktigt att vi var med och tog ansvar för nyanlända.

Robin Smith menar att Sverige som nation och skolsystem har ett stort ansvar. Men han uttrycker samtidigt en oro för att de resurser som krävs inte ska skjutas till.

– Det leder i så fall till en pressande situation för lärare och att barnen inte får det mottagande de förtjänar. Vi vet också att lärare har en tendens att försöka hålla ihop under ganska orimliga förhållanden just för att eleverna inte ska komma i kläm. Jag skulle tycka att det vore synd om man på ett cyniskt sätt drog fördel av den välviljan för att spara pengar.