Lärare saknar förutsättningar att stimulera elever i framkant

24 av 29 skolor anpassar inte undervisningen tillräckligt för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Det visar en granskning av undervisningen i årskurs 4. Bristande stimulans kan leda till elevers passivitet och i längden misslyckande, varnar Skolinspektionen.

Granskningen visar att lärare sällan har förutsättningar att stimulera och utmana elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling. Vanligtvis handlar bristerna om rektors arbete och skolans organisation men det finns även behov av att utveckla undervisningen och att förbättra lärarnas förutsättningar att bedriva den.

Skolinspektionen konstaterar att alla elever har rätt att få stöd och att undervisningen i högre utsträckning måste anpassas för elever i framkant, och inte enbart fokusera på de som har svårt att nå målen.

– Om skolan inte lyckas främja elevernas lust att lära i de tidigare årskurserna kan följderna bli stora. En understimulerad elev riskerar att bli störande i klassrummet, säger utredare Ulrika Rosengren. Hon fortsätter:

”Resursslöseri”

– Men bristande stimulans kan också leda till passivitet hos elever, vilket i förlängningen kan leda till att elever misslyckas i skolan. I ett kunskapssamhälle är det vidare generellt viktigt att ta tillvara elevers potential. Om det inte görs blir det ett resursslöseri inte bara för enskilda individer utan även för samhället.

I sin granskning pekar Skolinspektionen på skolors avsaknad av strategier för att utveckla och genomföra undervisning så att eleverna behåller sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre. Vidare framhålls skolors svårigheter att identifiera elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling, och både bland lärare och elevhälsoteam att prata om dessa.

Likheter med gymnasiegranskning

Lärare vittnar om elever som med rätt stimulans och utmaningar sannolikt skulle prestera på hög nivå. Men eftersom eleverna inte uppmärksammas i samma utsträckning upplever de ofta undervisningen som enformig.

Det i sin tur kan leda till att eleverna uppträder störande i klassrummet, eller blir passiva, och riskerar återkommande misslyckanden i skolan.

– Detta är mycket bekymmersamt, säger Ulrika Rosengren.

Skolinspektionen noterar likheter med sin gymnasiegranskning från 2018. ”Utmanande undervisning för högpresterande elever” visade att det saknades anpassade utmaningar och gemensamma strategier för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Myndigheten efterlyser nu ett gemensamt skolövergripande arbete för att möta elevernas behov.