Annons
Elinor Holmström arbetar som lärare på Mörbyskolan och är initiativtagare till uppropet Ickegodkänt. Fotograf: Katarina Holmström.

Ickegodkänt ett år senare: ”Vi förväntar oss mer”

Publicerad 26 november 2018

Relaterat

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. 
Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.
– Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre, säger hon.

Det har gått ungefär ett år sedan Metoo skakade om världen.

Under hösten 2017 skrev Skolvärlden om hur Metoo uppmärksammades i svenska skolor med elever som protesterade i uppropet Tystiklassen, hur lärare arbetade med Metoo i undervisningen, undervisningen av machokulturen i skolan och det fackliga uppropet Inteförhandlingsbart.

Den 28 november är det ett år sedan läraruppropet Ickegodkänt fick sitt genomslag i Sverige. I uppropet deltog över 15 000 lärare och annan skolpersonal i en sluten Facebookgrupp där man delade med sig av berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.

3853 lärare skrev förra hösten under uppropet Ickegodkänt för att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp från såväl elever, som föräldrar, kollegor och rektorer.

Initiativtagare till uppropet var läraren Elinor Holmström, som till vardags undervisar i svenska på Mörbyskolan i Stockholm. För hennes del har det hänt en hel del sedan Ickegodkänt bildades. Elinor Holmström har gått ner i undervisningstid för att arbeta med en jämställdhetsplan på 20 procent på skolan.
 
– Just nu håller jag på att kartlägga vilka behov vi har, enligt både lärare och elever, för att uppnå en mer jämställd skola. Svenska skolor måste nå bättre resultat när det gäller sexuella trakasserier och övergrepp, för det är för dåligt fortfarande, säger hon.
 
Jämställdhetsplanen är en viktig pusselbit för att på allvar visa personal, elever och vårdnadshavare att man på skolan tar det här på allvar och att man arbetar med frågan på riktigt, berättar Elinor Holmström. 

– Tanken är att den här jämställdhetsplanen ska utvärderas och följas upp efter varje läsår, för att sedan eventuellt bearbetas om vi känner att något måste förändras. Sedan är det tänkt att den ska finnas som ett stöd även i undervisningen och i värdegrundsuppdraget som stöd till lärare i vad vi kan göra och hur vi kan göra det, säger Elinor Holmström.

Skolledningen på Mörbyskolan har till och med lagt till en punkt under medarbetarsamtalen som handlar om hur man arbetar med frågorna i sin undervisning – för att påminna skolpersonalen om att man alltid ska tänka på jämställdhet och för att förbättra arbetet. 

– Det är en enkel sak som jag tror många skolor skulle kunna börja arbeta med. Det sänder väldigt tydliga signaler att man tar detta på fullaste allvar. Vi har också lagt till frågor om sexuella trakasserier och övergrepp i de enkäter som våra elever svarar på, för att vi lättare ska kunna uppmärksamma något som de absolut inte skall behöva vara med om – och definitivt inte i skolan, säger Elinor Holmström. 
 
Hur har Ickegodkänt och Metoo påverkat svensk skola i stort?
 
– Jag tror att fokus har lagts på ett visst beteende, på ett språkbruk och kränkande behandling. Att attityden i grunden har förändrats och att man uppmärksammar dessa beteenden mer än vad man gjorde tidigare. Attityden har förändrats så till den grad att man inte längre kan säga att: ”han gjorde bara så för att han tycker om dig”, säger hon. 

Elinor Holmström menar att man på skolan inte längre fortsätter försvara killars dåliga beteenden med en ”boys will be boys”-attityd. 

– Vi är många som förväntar oss mer, som vet att våra elever kan lära sig mer och bete sig bättre. I grunden har uppropen lett till att skolor, lärare och rektorer runt om i Sverige uppmärksammar det här mer och tar det på betydligt större allvar.
 
– Sedan vittnar vissa medlemmar i vår Facebookgrupp om samma engagemang som jag driver på min skola, för det finns lärare som bedriver likande uppdrag som jag har. Men det har även lett till lärare som har fått försteläraruppdrag och skolor som satsar stor på detta på andra sätt.
 
Men samtidigt upplever många medlemmar i Facebookgruppen att det inte har skett någon skillnad alls på deras skolor ett år efter Metoo-uppropen, berättar hon. 

– Det är väldigt varierande. Många upplever att man ser en skillnad gentemot eleverna och hur de pratar om genus och hur man får vara mot varandra. Men att det är mindre engagemang från lärarkollegor och minst från rektorer, tyvärr.

Hur kan det bli bättre på den fronten tror du?
 
– Skolledningarna måste gå ut och vara hårdare med att man vill jobba med de här frågorna och bli bättre. Det spelar ingen roll hur höga meritvärden man når på skolan om man ändå inte kan lära eleverna hur man beter sig som vettiga demokratiska medborgare. Skolan måste lära eleverna mer, utbilda bättre, i de här frågorna, säger Elinor Holmström och fortsätter: 
 
– Det finns också en värdegrund som allt för ofta glöms bort. Det måste in mycket tidigare i skolan och det måste komma uppifrån. Men jag är positiv. Tack vare Metoo-uppropen ser jag trots allt ljust på framtiden. Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre.

Ska svensk skola bli mer jämställd så måste landets skolor bli betydligt bättre i sin sex- och samlevnadsundervisning, tycker Elinor Holmström.
 
– Sex- och samlevnadsundervisningen ska inte bara ska vara i två veckor i årskurs 8 där man pratar om hur en kvinna blir gravid, hur ett samlag går till, vilka könssjukdomar som finns eller hur abort utförs. Den undervisningen måste bli bättre och finns med mer i undervisningen. Jag är övertygad om att vägen till en mer jämställd skola går genom sex- och samlevnadsundervisningen och att den ska återfinnas i alla ämnen. Vi behöver arbeta mer med samlevnadsdelen: samtycke, normen och värden, attityder och så vidare, säger hon.

Facebookgruppen Ickegodkänt lever kvar i form av en ny grupp, som heter ”Ickegodkänt: fortsättningen”. Här finns det i dag över 500 medlemmar som aktivt delar tidningsartiklar inom området och för diskussioner om det som man har varit med om på skolorna.

– Det som Ickegodkänt ledde till sker ute på skolorna. Det är inte alls lika många som är med i gruppen som under upproret för ett år sedan, men engagemanget är fortfarande stort. Det mesta som sker händer ute på skolorna, och inte genom Ickegodkänt. Och så ska det såklart vara, det är ute på skolorna, i den dagliga verksamheten, som vi behöver arbeta. 
  
Vad blir nästa mål för medlemmarna i Ickegodkänt?
 
– Jag skulle vilja att den gruppen utvecklas så att vi som är med kan dela med oss av olika framgångsrika saker som vi gör på våra skolor för att inspirera andra till att också börja göra mer eller utveckla det arbetet många redan gör. Samordningen av de bransch- och områdesspecifika Metoo-uppropen har också bildat en ideell förening, där jag sitter i interimsstyrelsen. Bildandet av en förening är en process, och den har vi precis påbörjat, och ett steg mot långsiktighet. Årsmötet är i mars 2019, säger Elinor Holmström.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons