Annons
Elinor Holmström arbetar som lärare på Mörbyskolan och är initiativtagare till uppropet Ickegodkänt. Fotograf: Katarina Holmström.

Ickegodkänt ett år senare: ”Vi förväntar oss mer”

Publicerad 26 november 2018

Relaterat

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. 
Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.
– Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre, säger hon.

Det har gått ungefär ett år sedan Metoo skakade om världen.

Under hösten 2017 skrev Skolvärlden om hur Metoo uppmärksammades i svenska skolor med elever som protesterade i uppropet Tystiklassen, hur lärare arbetade med Metoo i undervisningen, undervisningen av machokulturen i skolan och det fackliga uppropet Inteförhandlingsbart.

Den 28 november är det ett år sedan läraruppropet Ickegodkänt fick sitt genomslag i Sverige. I uppropet deltog över 15 000 lärare och annan skolpersonal i en sluten Facebookgrupp där man delade med sig av berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.

3853 lärare skrev förra hösten under uppropet Ickegodkänt för att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp från såväl elever, som föräldrar, kollegor och rektorer.

Initiativtagare till uppropet var läraren Elinor Holmström, som till vardags undervisar i svenska på Mörbyskolan i Stockholm. För hennes del har det hänt en hel del sedan Ickegodkänt bildades. Elinor Holmström har gått ner i undervisningstid för att arbeta med en jämställdhetsplan på 20 procent på skolan.
 
– Just nu håller jag på att kartlägga vilka behov vi har, enligt både lärare och elever, för att uppnå en mer jämställd skola. Svenska skolor måste nå bättre resultat när det gäller sexuella trakasserier och övergrepp, för det är för dåligt fortfarande, säger hon.
 
Jämställdhetsplanen är en viktig pusselbit för att på allvar visa personal, elever och vårdnadshavare att man på skolan tar det här på allvar och att man arbetar med frågan på riktigt, berättar Elinor Holmström. 

– Tanken är att den här jämställdhetsplanen ska utvärderas och följas upp efter varje läsår, för att sedan eventuellt bearbetas om vi känner att något måste förändras. Sedan är det tänkt att den ska finnas som ett stöd även i undervisningen och i värdegrundsuppdraget som stöd till lärare i vad vi kan göra och hur vi kan göra det, säger Elinor Holmström.

Skolledningen på Mörbyskolan har till och med lagt till en punkt under medarbetarsamtalen som handlar om hur man arbetar med frågorna i sin undervisning – för att påminna skolpersonalen om att man alltid ska tänka på jämställdhet och för att förbättra arbetet. 

– Det är en enkel sak som jag tror många skolor skulle kunna börja arbeta med. Det sänder väldigt tydliga signaler att man tar detta på fullaste allvar. Vi har också lagt till frågor om sexuella trakasserier och övergrepp i de enkäter som våra elever svarar på, för att vi lättare ska kunna uppmärksamma något som de absolut inte skall behöva vara med om – och definitivt inte i skolan, säger Elinor Holmström. 
 
Hur har Ickegodkänt och Metoo påverkat svensk skola i stort?
 
– Jag tror att fokus har lagts på ett visst beteende, på ett språkbruk och kränkande behandling. Att attityden i grunden har förändrats och att man uppmärksammar dessa beteenden mer än vad man gjorde tidigare. Attityden har förändrats så till den grad att man inte längre kan säga att: ”han gjorde bara så för att han tycker om dig”, säger hon. 

Elinor Holmström menar att man på skolan inte längre fortsätter försvara killars dåliga beteenden med en ”boys will be boys”-attityd. 

– Vi är många som förväntar oss mer, som vet att våra elever kan lära sig mer och bete sig bättre. I grunden har uppropen lett till att skolor, lärare och rektorer runt om i Sverige uppmärksammar det här mer och tar det på betydligt större allvar.
 
– Sedan vittnar vissa medlemmar i vår Facebookgrupp om samma engagemang som jag driver på min skola, för det finns lärare som bedriver likande uppdrag som jag har. Men det har även lett till lärare som har fått försteläraruppdrag och skolor som satsar stor på detta på andra sätt.
 
Men samtidigt upplever många medlemmar i Facebookgruppen att det inte har skett någon skillnad alls på deras skolor ett år efter Metoo-uppropen, berättar hon. 

– Det är väldigt varierande. Många upplever att man ser en skillnad gentemot eleverna och hur de pratar om genus och hur man får vara mot varandra. Men att det är mindre engagemang från lärarkollegor och minst från rektorer, tyvärr.

Hur kan det bli bättre på den fronten tror du?
 
– Skolledningarna måste gå ut och vara hårdare med att man vill jobba med de här frågorna och bli bättre. Det spelar ingen roll hur höga meritvärden man når på skolan om man ändå inte kan lära eleverna hur man beter sig som vettiga demokratiska medborgare. Skolan måste lära eleverna mer, utbilda bättre, i de här frågorna, säger Elinor Holmström och fortsätter: 
 
– Det finns också en värdegrund som allt för ofta glöms bort. Det måste in mycket tidigare i skolan och det måste komma uppifrån. Men jag är positiv. Tack vare Metoo-uppropen ser jag trots allt ljust på framtiden. Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre.

Ska svensk skola bli mer jämställd så måste landets skolor bli betydligt bättre i sin sex- och samlevnadsundervisning, tycker Elinor Holmström.
 
– Sex- och samlevnadsundervisningen ska inte bara ska vara i två veckor i årskurs 8 där man pratar om hur en kvinna blir gravid, hur ett samlag går till, vilka könssjukdomar som finns eller hur abort utförs. Den undervisningen måste bli bättre och finns med mer i undervisningen. Jag är övertygad om att vägen till en mer jämställd skola går genom sex- och samlevnadsundervisningen och att den ska återfinnas i alla ämnen. Vi behöver arbeta mer med samlevnadsdelen: samtycke, normen och värden, attityder och så vidare, säger hon.

Facebookgruppen Ickegodkänt lever kvar i form av en ny grupp, som heter ”Ickegodkänt: fortsättningen”. Här finns det i dag över 500 medlemmar som aktivt delar tidningsartiklar inom området och för diskussioner om det som man har varit med om på skolorna.

– Det som Ickegodkänt ledde till sker ute på skolorna. Det är inte alls lika många som är med i gruppen som under upproret för ett år sedan, men engagemanget är fortfarande stort. Det mesta som sker händer ute på skolorna, och inte genom Ickegodkänt. Och så ska det såklart vara, det är ute på skolorna, i den dagliga verksamheten, som vi behöver arbeta. 
  
Vad blir nästa mål för medlemmarna i Ickegodkänt?
 
– Jag skulle vilja att den gruppen utvecklas så att vi som är med kan dela med oss av olika framgångsrika saker som vi gör på våra skolor för att inspirera andra till att också börja göra mer eller utveckla det arbetet många redan gör. Samordningen av de bransch- och områdesspecifika Metoo-uppropen har också bildat en ideell förening, där jag sitter i interimsstyrelsen. Bildandet av en förening är en process, och den har vi precis påbörjat, och ett steg mot långsiktighet. Årsmötet är i mars 2019, säger Elinor Holmström.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons