Annons
Elinor Holmström arbetar som lärare på Mörbyskolan och är initiativtagare till uppropet Ickegodkänt. Fotograf: Katarina Holmström.

Ickegodkänt ett år senare: ”Vi förväntar oss mer”

Publicerad 26 november 2018

Relaterat

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. 
Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.
– Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre, säger hon.

Det har gått ungefär ett år sedan Metoo skakade om världen.

Under hösten 2017 skrev Skolvärlden om hur Metoo uppmärksammades i svenska skolor med elever som protesterade i uppropet Tystiklassen, hur lärare arbetade med Metoo i undervisningen, undervisningen av machokulturen i skolan och det fackliga uppropet Inteförhandlingsbart.

Den 28 november är det ett år sedan läraruppropet Ickegodkänt fick sitt genomslag i Sverige. I uppropet deltog över 15 000 lärare och annan skolpersonal i en sluten Facebookgrupp där man delade med sig av berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.

3853 lärare skrev förra hösten under uppropet Ickegodkänt för att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp från såväl elever, som föräldrar, kollegor och rektorer.

Initiativtagare till uppropet var läraren Elinor Holmström, som till vardags undervisar i svenska på Mörbyskolan i Stockholm. För hennes del har det hänt en hel del sedan Ickegodkänt bildades. Elinor Holmström har gått ner i undervisningstid för att arbeta med en jämställdhetsplan på 20 procent på skolan.
 
– Just nu håller jag på att kartlägga vilka behov vi har, enligt både lärare och elever, för att uppnå en mer jämställd skola. Svenska skolor måste nå bättre resultat när det gäller sexuella trakasserier och övergrepp, för det är för dåligt fortfarande, säger hon.
 
Jämställdhetsplanen är en viktig pusselbit för att på allvar visa personal, elever och vårdnadshavare att man på skolan tar det här på allvar och att man arbetar med frågan på riktigt, berättar Elinor Holmström. 

– Tanken är att den här jämställdhetsplanen ska utvärderas och följas upp efter varje läsår, för att sedan eventuellt bearbetas om vi känner att något måste förändras. Sedan är det tänkt att den ska finnas som ett stöd även i undervisningen och i värdegrundsuppdraget som stöd till lärare i vad vi kan göra och hur vi kan göra det, säger Elinor Holmström.

Skolledningen på Mörbyskolan har till och med lagt till en punkt under medarbetarsamtalen som handlar om hur man arbetar med frågorna i sin undervisning – för att påminna skolpersonalen om att man alltid ska tänka på jämställdhet och för att förbättra arbetet. 

– Det är en enkel sak som jag tror många skolor skulle kunna börja arbeta med. Det sänder väldigt tydliga signaler att man tar detta på fullaste allvar. Vi har också lagt till frågor om sexuella trakasserier och övergrepp i de enkäter som våra elever svarar på, för att vi lättare ska kunna uppmärksamma något som de absolut inte skall behöva vara med om – och definitivt inte i skolan, säger Elinor Holmström. 
 
Hur har Ickegodkänt och Metoo påverkat svensk skola i stort?
 
– Jag tror att fokus har lagts på ett visst beteende, på ett språkbruk och kränkande behandling. Att attityden i grunden har förändrats och att man uppmärksammar dessa beteenden mer än vad man gjorde tidigare. Attityden har förändrats så till den grad att man inte längre kan säga att: ”han gjorde bara så för att han tycker om dig”, säger hon. 

Elinor Holmström menar att man på skolan inte längre fortsätter försvara killars dåliga beteenden med en ”boys will be boys”-attityd. 

– Vi är många som förväntar oss mer, som vet att våra elever kan lära sig mer och bete sig bättre. I grunden har uppropen lett till att skolor, lärare och rektorer runt om i Sverige uppmärksammar det här mer och tar det på betydligt större allvar.
 
– Sedan vittnar vissa medlemmar i vår Facebookgrupp om samma engagemang som jag driver på min skola, för det finns lärare som bedriver likande uppdrag som jag har. Men det har även lett till lärare som har fått försteläraruppdrag och skolor som satsar stor på detta på andra sätt.
 
Men samtidigt upplever många medlemmar i Facebookgruppen att det inte har skett någon skillnad alls på deras skolor ett år efter Metoo-uppropen, berättar hon. 

– Det är väldigt varierande. Många upplever att man ser en skillnad gentemot eleverna och hur de pratar om genus och hur man får vara mot varandra. Men att det är mindre engagemang från lärarkollegor och minst från rektorer, tyvärr.

Hur kan det bli bättre på den fronten tror du?
 
– Skolledningarna måste gå ut och vara hårdare med att man vill jobba med de här frågorna och bli bättre. Det spelar ingen roll hur höga meritvärden man når på skolan om man ändå inte kan lära eleverna hur man beter sig som vettiga demokratiska medborgare. Skolan måste lära eleverna mer, utbilda bättre, i de här frågorna, säger Elinor Holmström och fortsätter: 
 
– Det finns också en värdegrund som allt för ofta glöms bort. Det måste in mycket tidigare i skolan och det måste komma uppifrån. Men jag är positiv. Tack vare Metoo-uppropen ser jag trots allt ljust på framtiden. Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre.

Ska svensk skola bli mer jämställd så måste landets skolor bli betydligt bättre i sin sex- och samlevnadsundervisning, tycker Elinor Holmström.
 
– Sex- och samlevnadsundervisningen ska inte bara ska vara i två veckor i årskurs 8 där man pratar om hur en kvinna blir gravid, hur ett samlag går till, vilka könssjukdomar som finns eller hur abort utförs. Den undervisningen måste bli bättre och finns med mer i undervisningen. Jag är övertygad om att vägen till en mer jämställd skola går genom sex- och samlevnadsundervisningen och att den ska återfinnas i alla ämnen. Vi behöver arbeta mer med samlevnadsdelen: samtycke, normen och värden, attityder och så vidare, säger hon.

Facebookgruppen Ickegodkänt lever kvar i form av en ny grupp, som heter ”Ickegodkänt: fortsättningen”. Här finns det i dag över 500 medlemmar som aktivt delar tidningsartiklar inom området och för diskussioner om det som man har varit med om på skolorna.

– Det som Ickegodkänt ledde till sker ute på skolorna. Det är inte alls lika många som är med i gruppen som under upproret för ett år sedan, men engagemanget är fortfarande stort. Det mesta som sker händer ute på skolorna, och inte genom Ickegodkänt. Och så ska det såklart vara, det är ute på skolorna, i den dagliga verksamheten, som vi behöver arbeta. 
  
Vad blir nästa mål för medlemmarna i Ickegodkänt?
 
– Jag skulle vilja att den gruppen utvecklas så att vi som är med kan dela med oss av olika framgångsrika saker som vi gör på våra skolor för att inspirera andra till att också börja göra mer eller utveckla det arbetet många redan gör. Samordningen av de bransch- och områdesspecifika Metoo-uppropen har också bildat en ideell förening, där jag sitter i interimsstyrelsen. Bildandet av en förening är en process, och den har vi precis påbörjat, och ett steg mot långsiktighet. Årsmötet är i mars 2019, säger Elinor Holmström.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan:

Annons
Annons

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Annons

Här testar lärarna flextid: "Det är precis den riktningen vi vill gå"

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Var tredje elevassistent försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Annons
Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons