Annons
Elinor Holmström arbetar som lärare på Mörbyskolan och är initiativtagare till uppropet Ickegodkänt. Fotograf: Katarina Holmström.

Ickegodkänt ett år senare: ”Vi förväntar oss mer”

Publicerad 26 november 2018

Relaterat

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. 
Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.
– Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre, säger hon.

Det har gått ungefär ett år sedan Metoo skakade om världen.

Under hösten 2017 skrev Skolvärlden om hur Metoo uppmärksammades i svenska skolor med elever som protesterade i uppropet Tystiklassen, hur lärare arbetade med Metoo i undervisningen, undervisningen av machokulturen i skolan och det fackliga uppropet Inteförhandlingsbart.

Den 28 november är det ett år sedan läraruppropet Ickegodkänt fick sitt genomslag i Sverige. I uppropet deltog över 15 000 lärare och annan skolpersonal i en sluten Facebookgrupp där man delade med sig av berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.

3853 lärare skrev förra hösten under uppropet Ickegodkänt för att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp från såväl elever, som föräldrar, kollegor och rektorer.

Initiativtagare till uppropet var läraren Elinor Holmström, som till vardags undervisar i svenska på Mörbyskolan i Stockholm. För hennes del har det hänt en hel del sedan Ickegodkänt bildades. Elinor Holmström har gått ner i undervisningstid för att arbeta med en jämställdhetsplan på 20 procent på skolan.
 
– Just nu håller jag på att kartlägga vilka behov vi har, enligt både lärare och elever, för att uppnå en mer jämställd skola. Svenska skolor måste nå bättre resultat när det gäller sexuella trakasserier och övergrepp, för det är för dåligt fortfarande, säger hon.
 
Jämställdhetsplanen är en viktig pusselbit för att på allvar visa personal, elever och vårdnadshavare att man på skolan tar det här på allvar och att man arbetar med frågan på riktigt, berättar Elinor Holmström. 

– Tanken är att den här jämställdhetsplanen ska utvärderas och följas upp efter varje läsår, för att sedan eventuellt bearbetas om vi känner att något måste förändras. Sedan är det tänkt att den ska finnas som ett stöd även i undervisningen och i värdegrundsuppdraget som stöd till lärare i vad vi kan göra och hur vi kan göra det, säger Elinor Holmström.

Skolledningen på Mörbyskolan har till och med lagt till en punkt under medarbetarsamtalen som handlar om hur man arbetar med frågorna i sin undervisning – för att påminna skolpersonalen om att man alltid ska tänka på jämställdhet och för att förbättra arbetet. 

– Det är en enkel sak som jag tror många skolor skulle kunna börja arbeta med. Det sänder väldigt tydliga signaler att man tar detta på fullaste allvar. Vi har också lagt till frågor om sexuella trakasserier och övergrepp i de enkäter som våra elever svarar på, för att vi lättare ska kunna uppmärksamma något som de absolut inte skall behöva vara med om – och definitivt inte i skolan, säger Elinor Holmström. 
 
Hur har Ickegodkänt och Metoo påverkat svensk skola i stort?
 
– Jag tror att fokus har lagts på ett visst beteende, på ett språkbruk och kränkande behandling. Att attityden i grunden har förändrats och att man uppmärksammar dessa beteenden mer än vad man gjorde tidigare. Attityden har förändrats så till den grad att man inte längre kan säga att: ”han gjorde bara så för att han tycker om dig”, säger hon. 

Elinor Holmström menar att man på skolan inte längre fortsätter försvara killars dåliga beteenden med en ”boys will be boys”-attityd. 

– Vi är många som förväntar oss mer, som vet att våra elever kan lära sig mer och bete sig bättre. I grunden har uppropen lett till att skolor, lärare och rektorer runt om i Sverige uppmärksammar det här mer och tar det på betydligt större allvar.
 
– Sedan vittnar vissa medlemmar i vår Facebookgrupp om samma engagemang som jag driver på min skola, för det finns lärare som bedriver likande uppdrag som jag har. Men det har även lett till lärare som har fått försteläraruppdrag och skolor som satsar stor på detta på andra sätt.
 
Men samtidigt upplever många medlemmar i Facebookgruppen att det inte har skett någon skillnad alls på deras skolor ett år efter Metoo-uppropen, berättar hon. 

– Det är väldigt varierande. Många upplever att man ser en skillnad gentemot eleverna och hur de pratar om genus och hur man får vara mot varandra. Men att det är mindre engagemang från lärarkollegor och minst från rektorer, tyvärr.

Hur kan det bli bättre på den fronten tror du?
 
– Skolledningarna måste gå ut och vara hårdare med att man vill jobba med de här frågorna och bli bättre. Det spelar ingen roll hur höga meritvärden man når på skolan om man ändå inte kan lära eleverna hur man beter sig som vettiga demokratiska medborgare. Skolan måste lära eleverna mer, utbilda bättre, i de här frågorna, säger Elinor Holmström och fortsätter: 
 
– Det finns också en värdegrund som allt för ofta glöms bort. Det måste in mycket tidigare i skolan och det måste komma uppifrån. Men jag är positiv. Tack vare Metoo-uppropen ser jag trots allt ljust på framtiden. Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre.

Ska svensk skola bli mer jämställd så måste landets skolor bli betydligt bättre i sin sex- och samlevnadsundervisning, tycker Elinor Holmström.
 
– Sex- och samlevnadsundervisningen ska inte bara ska vara i två veckor i årskurs 8 där man pratar om hur en kvinna blir gravid, hur ett samlag går till, vilka könssjukdomar som finns eller hur abort utförs. Den undervisningen måste bli bättre och finns med mer i undervisningen. Jag är övertygad om att vägen till en mer jämställd skola går genom sex- och samlevnadsundervisningen och att den ska återfinnas i alla ämnen. Vi behöver arbeta mer med samlevnadsdelen: samtycke, normen och värden, attityder och så vidare, säger hon.

Facebookgruppen Ickegodkänt lever kvar i form av en ny grupp, som heter ”Ickegodkänt: fortsättningen”. Här finns det i dag över 500 medlemmar som aktivt delar tidningsartiklar inom området och för diskussioner om det som man har varit med om på skolorna.

– Det som Ickegodkänt ledde till sker ute på skolorna. Det är inte alls lika många som är med i gruppen som under upproret för ett år sedan, men engagemanget är fortfarande stort. Det mesta som sker händer ute på skolorna, och inte genom Ickegodkänt. Och så ska det såklart vara, det är ute på skolorna, i den dagliga verksamheten, som vi behöver arbeta. 
  
Vad blir nästa mål för medlemmarna i Ickegodkänt?
 
– Jag skulle vilja att den gruppen utvecklas så att vi som är med kan dela med oss av olika framgångsrika saker som vi gör på våra skolor för att inspirera andra till att också börja göra mer eller utveckla det arbetet många redan gör. Samordningen av de bransch- och områdesspecifika Metoo-uppropen har också bildat en ideell förening, där jag sitter i interimsstyrelsen. Bildandet av en förening är en process, och den har vi precis påbörjat, och ett steg mot långsiktighet. Årsmötet är i mars 2019, säger Elinor Holmström.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Annons
Annons

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Annons

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Annons
Annons
Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Annons

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons