metoo
Metoo

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. 
Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annikas fem bästa undervisningstips till lärare som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet: 

1. ”Sluta tafsa” – en film om utsatthet och gränsdragning

I filmen Sluta tafsa, som kom 2016, lyfts frågor som rör synen på sexualitet och hur skolan kan stötta eleverna i det arbetet. Filmen är 20 minuter lång och det finns material och diskussionsfrågor hos SLI och Filmoteket. De finns på många webbplatser som man kan komma åt om man har avtal med skolan. Det blir jättebra diskussion och väldigt konkret. Den är också ny och relevant, samtidigt som att de som pratar i filmen är ungdomar. Så de som tittar är också med i filmen. Det blir väldigt bra. Vi tittade på filmen och sedan fick de sitta i små grupper och diskutera över vad de hade antecknat ner för tankar.

2. Läsa normkritiska noveller

”Det behöver inte alltid vara en pojke och flicka som blir kära i varandra, utan vad händer när man läser en berättelse och i slutet avslöjas det att karaktärerna som var kära var två pojkar. Spännande diskussioner med eleverna om vad de tycker om det, de får skriva om andra noveller och sagor för att sedan ändra på perspektivet. Det här är material som jag själv har använt i min undervisning och som jag vet fungerar alldeles utmärkt. Jag har också fått tips på material då jag frågat i olika grupper för svensklärare som gör att man egen bank växer.

Här är några exempel på böcker eller noveller:

”Ta det som en man” av Hampus Nessvold.

”Pojkarna” av Jessica Schiefauer (finns också som film med handledning).

”Brorsan är Kung” (radioteater på SR).

”Jag kommer fortfarande ihåg” av Sofia Heine.

”Kylan” av Inger Alfven.

”Försök till kärnfysik” av Jonas Hassen Khemiri.

3. Normen om sexuell läggning

Det finns ett material från RFSU som tar upp arbetet med normer och då främst heteronormen.

4. Machonormen/kvinnonormen

Att lyfta synen på manligt och kvinnligt. Finns flera filmer med diskussionsmaterial till.

5. Reklam och den bild den förmedlar

Läs mer här.

Nätkampanjen Metoo har varit det mest framträdande i internationell och svensk medierapportering under de senaste veckorna.

Lärarnas Riksförbund har tidigare gått ut med en allmän uppmaning till landets lärare att prata med sina elever om hashtaggen och sexuella trakasserier i undervisningen. Lärarna vill sätta igång och sprida kampanjen till klassrummen, men efterfrågan på undervisningsmaterial är stor inom lärarkåren.

En lärare som redan är igång med att undervisa kring sexuella trakasserier och Metoo är Annika Sjödahl, lärare i svenska och engelska på högstadiet vid Gröna Dalenskolan i Bålsta och ämnesspanare på LR.

– Jag ser otroligt många förfrågningar varje dag på sociala medier om hur man kan jobba med detta som lärare. Så jag bestämde mig för att samla ihop det jag hade och delade med mig av det jag jobbar med. Jag kommer att fortsätta att lägga ut material så länge lärarna hör av sig och vill ha tips och råd. Efterfrågan är jättestor. Många vill jobba med det men vill veta hur andra har gjort för att använda varandras beprövade erfarenhet, säger Annika Sjödahl.

Hon menar att det är viktigt som lärare att ta tag i de här frågorna och vara drivande i att motverka sexuella trakasserier.

– Arbetet med det förebyggande och främjande arbetet måste ske i klassrummen kontinuerligt för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter till att alla behandlas lika i samhället. Sedan januari i år finns det en ny lag som särskilt betonar detta arbetet.

Men att undervisa eleverna kring Metoo och sexuella trakasserier är ingenting som man bara slänger ihop på en arbetsdag, och sedan stannar efter ett lektionstillfälle, menar Annika Sjödahl, utan det måste följas upp ordentligt och arbetas med kontinuerligt.

– Det är verkligen så. Det ingår i vår värdegrund och skolans uppdrag att jobba med diskriminering och förståelse kring kränkningar. Som svensklärare är det enkelt att koppla till ämnet då det knyter an till syftestexten om att eleverna ska utveckla sin identitet. Det går även att koppla till första kapitlet i läroplanen. Det finns så många aspekter på hur man kan arbeta med jämställdhet, man skulle kunna grotta in sig hur mycket som helst. Det finns nästan för mycket, säger hon.

Hennes första tips är därför att fokusera på ett enskilt område.

– När man skapar en planering måste man bygga på elevernas förkunskaper och intressen och i och med att eleverna redan pratar om Metoo kan vi lyfta det i undervisningen på ett naturligt sätt. Det är inte alltid så att eleverna vet vad den står för, så att upplysa dem om vad det handlar om är jätteviktigt. I detta uppstår diskussionerna om vad är rätt och vad är fel, vad får man som människa göra och inte göra.

– Man kan jobba med alla förmågor, det ena utesluter inte det andra. Eleverna ska jobba med språket och sin identitet i svenskan. Men det kan man göra utifrån sådana ämnen som berör dem, och som är aktuella och behöver diskutera i samhället. 

Många lärare berättar att man är lite rädda och obekväma av att lyfta det här i undervisningen, för det är ju lite tabu, menar Annika Sjödahl.

– Man kanske även är obekväm i hur man ska ställa frågor så man inte kränker eleverna. Frågorna måste utgå från öppna nyfikna frågor där man inte dömer utan håller sig till fakta och vad lagen säger. Sedan vet man kanske inte riktigt hur man ska förhålla sig till det när man lyfter upp det och var diskussionen hamnar. Det första steget är att man som lärare måste våga börja skrapa på ytan och möta elevernas nyfikenhet. För om du gör det och lyssnar på hur de tänker då är du igång. Eleverna kan mer än man tror och när de väl börjar tänka och reflektera kan man få igång många tankar och diskussioner med klasskompisarna och eleverna kan genom dem synliggöra sina egna tankar och bilda sig en uppfattning.

– Men vill man råda bukt på problemet är det livsviktigt att jobba med det hela tiden. För det är ett sådant stort problem i dag. Men det stora problemet är egentligen det som sker i ungdomarnas mobiler och på sociala medier, det är lite låst för vuxenvärlden.

Hur pratar ni om det i undervisningen?

– Det ingår i källkritiks-delen och vi diskuterar mycket om vad som stannar på nätet och vad man lämnar för digitala fotspår efter sig. Och även integriteten på nätet. Vad får man lämna ut och vad bör man lämna ut. Det är en jätteviktig del i det här. Det kan vara en bra ide att man samplanerar över ämnesgränserna i ett sådant här arbete då innehållet tangerar många ämnen. Då kan lärare stötta varandra och eleverna ser också att det är ett större område än en liten bit av undervisningen.

Vad säger Läroplanen?

Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm