Annons

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Publicerad 1 november 2017

Fakta

Annikas fem bästa undervisningstips till lärare som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet: 

1. ”Sluta tafsa” – en film om utsatthet och gränsdragning

I filmen Sluta tafsa, som kom 2016, lyfts frågor som rör synen på sexualitet och hur skolan kan stötta eleverna i det arbetet. Filmen är 20 minuter lång och det finns material och diskussionsfrågor hos SLI och Filmoteket. De finns på många webbplatser som man kan komma åt om man har avtal med skolan. Det blir jättebra diskussion och väldigt konkret. Den är också ny och relevant, samtidigt som att de som pratar i filmen är ungdomar. Så de som tittar är också med i filmen. Det blir väldigt bra. Vi tittade på filmen och sedan fick de sitta i små grupper och diskutera över vad de hade antecknat ner för tankar.

2. Läsa normkritiska noveller

”Det behöver inte alltid vara en pojke och flicka som blir kära i varandra, utan vad händer när man läser en berättelse och i slutet avslöjas det att karaktärerna som var kära var två pojkar. Spännande diskussioner med eleverna om vad de tycker om det, de får skriva om andra noveller och sagor för att sedan ändra på perspektivet. Det här är material som jag själv har använt i min undervisning och som jag vet fungerar alldeles utmärkt. Jag har också fått tips på material då jag frågat i olika grupper för svensklärare som gör att man egen bank växer.

Här är några exempel på böcker eller noveller:

"Ta det som en man" av Hampus Nessvold.

"Pojkarna" av Jessica Schiefauer (finns också som film med handledning).

"Brorsan är Kung" (radioteater på SR).

"Jag kommer fortfarande ihåg" av Sofia Heine.

"Kylan" av Inger Alfven.

"Försök till kärnfysik" av Jonas Hassen Khemiri.

3. Normen om sexuell läggning

Det finns ett material från RFSU som tar upp arbetet med normer och då främst heteronormen.

4. Machonormen/kvinnonormen

Att lyfta synen på manligt och kvinnligt. Finns flera filmer med diskussionsmaterial till.

5. Reklam och den bild den förmedlar

Läs mer här.

Fakta

Vad säger Läroplanen?

Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Relaterat

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. 
Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Nätkampanjen Metoo har varit det mest framträdande i internationell och svensk medierapportering under de senaste veckorna.

Lärarnas Riksförbund har tidigare gått ut med en allmän uppmaning till landets lärare att prata med sina elever om hashtaggen och sexuella trakasserier i undervisningen. Lärarna vill sätta igång och sprida kampanjen till klassrummen, men efterfrågan på undervisningsmaterial är stor inom lärarkåren.

En lärare som redan är igång med att undervisa kring sexuella trakasserier och Metoo är Annika Sjödahl, lärare i svenska och engelska på högstadiet vid Gröna Dalenskolan i Bålsta och ämnesspanare på LR.

– Jag ser otroligt många förfrågningar varje dag på sociala medier om hur man kan jobba med detta som lärare. Så jag bestämde mig för att samla ihop det jag hade och delade med mig av det jag jobbar med. Jag kommer att fortsätta att lägga ut material så länge lärarna hör av sig och vill ha tips och råd. Efterfrågan är jättestor. Många vill jobba med det men vill veta hur andra har gjort för att använda varandras beprövade erfarenhet, säger Annika Sjödahl.

Hon menar att det är viktigt som lärare att ta tag i de här frågorna och vara drivande i att motverka sexuella trakasserier.

– Arbetet med det förebyggande och främjande arbetet måste ske i klassrummen kontinuerligt för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter till att alla behandlas lika i samhället. Sedan januari i år finns det en ny lag som särskilt betonar detta arbetet.

Men att undervisa eleverna kring Metoo och sexuella trakasserier är ingenting som man bara slänger ihop på en arbetsdag, och sedan stannar efter ett lektionstillfälle, menar Annika Sjödahl, utan det måste följas upp ordentligt och arbetas med kontinuerligt.

– Det är verkligen så. Det ingår i vår värdegrund och skolans uppdrag att jobba med diskriminering och förståelse kring kränkningar. Som svensklärare är det enkelt att koppla till ämnet då det knyter an till syftestexten om att eleverna ska utveckla sin identitet. Det går även att koppla till första kapitlet i läroplanen. Det finns så många aspekter på hur man kan arbeta med jämställdhet, man skulle kunna grotta in sig hur mycket som helst. Det finns nästan för mycket, säger hon.

Hennes första tips är därför att fokusera på ett enskilt område.

– När man skapar en planering måste man bygga på elevernas förkunskaper och intressen och i och med att eleverna redan pratar om Metoo kan vi lyfta det i undervisningen på ett naturligt sätt. Det är inte alltid så att eleverna vet vad den står för, så att upplysa dem om vad det handlar om är jätteviktigt. I detta uppstår diskussionerna om vad är rätt och vad är fel, vad får man som människa göra och inte göra.

– Man kan jobba med alla förmågor, det ena utesluter inte det andra. Eleverna ska jobba med språket och sin identitet i svenskan. Men det kan man göra utifrån sådana ämnen som berör dem, och som är aktuella och behöver diskutera i samhället. 

Många lärare berättar att man är lite rädda och obekväma av att lyfta det här i undervisningen, för det är ju lite tabu, menar Annika Sjödahl.

– Man kanske även är obekväm i hur man ska ställa frågor så man inte kränker eleverna. Frågorna måste utgå från öppna nyfikna frågor där man inte dömer utan håller sig till fakta och vad lagen säger. Sedan vet man kanske inte riktigt hur man ska förhålla sig till det när man lyfter upp det och var diskussionen hamnar. Det första steget är att man som lärare måste våga börja skrapa på ytan och möta elevernas nyfikenhet. För om du gör det och lyssnar på hur de tänker då är du igång. Eleverna kan mer än man tror och när de väl börjar tänka och reflektera kan man få igång många tankar och diskussioner med klasskompisarna och eleverna kan genom dem synliggöra sina egna tankar och bilda sig en uppfattning.

– Men vill man råda bukt på problemet är det livsviktigt att jobba med det hela tiden. För det är ett sådant stort problem i dag. Men det stora problemet är egentligen det som sker i ungdomarnas mobiler och på sociala medier, det är lite låst för vuxenvärlden.

Hur pratar ni om det i undervisningen?

– Det ingår i källkritiks-delen och vi diskuterar mycket om vad som stannar på nätet och vad man lämnar för digitala fotspår efter sig. Och även integriteten på nätet. Vad får man lämna ut och vad bör man lämna ut. Det är en jätteviktig del i det här. Det kan vara en bra ide att man samplanerar över ämnesgränserna i ett sådant här arbete då innehållet tangerar många ämnen. Då kan lärare stötta varandra och eleverna ser också att det är ett större område än en liten bit av undervisningen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons