minister
Timss 2015

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Sverige ligger efter grannländerna, men klättrar för första gången i Timss.
– Jag hoppas att varje lärare ser att detta är deras arbetsseger, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Så satsar regeringen på skolan

Mer tid med lärare, genom en satsning på 13 000 fler vuxna i skolan sedan tillträdet.

Läsa-skriva-räkna-garanti med tidiga insatser på lågstadiet för de barn som ligger i riskzonen för att inte uppfylla målen.

Fler speciallärare och -pedagoger och ett specialpedagogiskt lyft, så att alla lärare ska få kompetensutveckling inom specialpedagogik.
Att höja läraryrkets attraktivitet så att lärare stannar och kan utvecklas, höja lärarlöner, satsningar på arbetsmiljö.

Färre nationella prov, datorisering av nationella prov.

Sedan Sverige deltog i Timss för första gången 1995 har resultatet sjunkit stadigt, och dagens besked om en klättring togs emot med glädje i regeringsdepartementet, som tar det som ett kvitto på lyckade utbildningssatsningar.

– Det är för tidigt att dra slutsatser. Men många lärare har genomgått kompetensutveckling och fortbildning i matematik, och det är i matematik som resultatet har vänt. Tidigare forskning visar att kompetensutveckling är viktig för elevernas resultat och det är klart att matematiklyftet får en att fundera på vilken roll det har spelat och vad kan vi göra för att lyfta andra ämnen, säger gymnasieminister Anna Ekström.

Hon lät känslorna ta plats under presskonferensen då hon beskrev resultatet i Pisa och Timms för tre år sedan, då det bildades rynkor i pannan och lärarbekanta grät.

– Men i dag är en bra dag, säger Anna Ekström.

Under presskonferensen påminde Gustav Fridolin om att de svenska eleverna fortsatt ligger under medel i matematik.

Samtidigt sjunker fysikresultaten på gymnasiet för alla inblandade länder, inklusive Sverige.

– Det är inte ett resultat vi kan vara nöjda med. Vi har satsat jättemycket på matematik under de senaste åren och det är viktigt att andra ämnen också får en kompetensutveckling, säger Anna Ekström.

– Det är mer än ett steg som är kvar för att vi ska hamna över medel. Innan nästa mätning är det rimligt att vi kommer komma upp i medel, och till och med över det. Den stora frågan är hur vi tar oss an ojämlikheten som fortsätter att öka i Sverige och i skolan. Vilka hemförhållande eleverna har fortsätter spela en stor roll för resultaten, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas skolpolitiska talesperson, firar också dagen med tanken på att matematiklyftet började som ett borgerligt initiativ.

– Jag tycker att det här är kolossalt roligt och ett markant trendbrott, men det riskerar att bli en kortvarig uppgång om vi inte fokuserar mer på det som behövs. Mer kompetensutveckling, mer kunskapsfokus, och mer undervisningstid, säger hon.

Gustav Fridolin:

– Jag tycker matematiklyftet är en väldigt viktig satsning. Just den metoden att politiker inte går in och detaljstyr hur den fortbildningen ska göras, utan att det är profession och forskning som har utformat den och att den genomförs kollegieallt lärare emellan – det är själva genialiteten med matematiklyftet.

Och det finns andra aspekter som kryddar Timss-resultatet med bittra toner.

Skolverket konstaterar också att ojämlikheten ökar. Elever från resursstarka hem drar ifrån de från mer studieovana miljöer.

– Även om vi tar de första stegen nu så är vägen lång. Förutsättningen att vi når framåt är att vi bryter ojämlikheten, säger Gustav Fridolin.

– Konkret handlar det dels om att staten går in direkt med skolutvecklingsinsatser på skolorna som har tuffast förutsättningar, och sluta avtal med huvudmännen om vad vi ska göra och hur vi ska finansiera det. Sedan handlar det om investeringar på den pedagogiska infrastrukturen som är runt läraren och eleven. Det vill säga elevhälsa, skolbibliotek och specialpedagogik – det är särskilt viktigt för att arbetet mellan läraren och elev ska fungera bra. 

Men Anna Ekström vill vänta med konkreta åtgärdsförslag tills Skolkommissionen landar sina.

– Det är en ödesfråga för svensk skola och där ser vi stora skillnader mellan de borgerliga och regeringspartierna. Det jag kan säga är att det är viktigt att resurser går till de elever som har störst behov och att de bästa lärarna undervisar på skolor där behovet är störst, och att säkerställa att skolan är en mötesplats. Det innebär förändringar i styrning, finansiering och skolval, säger hon.

Camilla Waltersson Grönvall riktar kritik mot det uttalandet.

– Vi vet inte vad regeringen anser om styrning och finansiering eftersom de gömt det i Skolkommissionen. Jag tycker att det är olämpligt med ministrar som pratar om skillnader när vi inte vet vad regeringen står för, i en rad frågor.

Timss visar dessutom skillnader på gymnasienivå mellan killar och tjejer, där tjejer presterar sämre i matte och fysik i Timss advanced.

– Jag har inga åtgärdsförslag i dag, men jag hoppas att Skolverket ska jobba långsiktigt med jämställdhet i skolan. Här har dessutom skolans huvudmän det stora ansvaret sedan 1960, säger Anna Ekström.

Kommentera