Per-Erik Nilsson på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, ligger bakom forskningsrapporten ”Från skitpostning till folkmord”.
Per-Erik Nilsson på FOI, Totalförsvarets forsknings-institut, har i en ny rapport identifierat fyra centrala frågor när det gäller hur ensam-agerande våldsverkare tänker.
1. Hur beskriver de sig själva?
2. Vad är problemet med världen?
3. Hur bör – och kan – det problemet lösas?
4. Varför valde de att agera på ett sätt – och inte ett annat?
Framträdande mönster
Antalet ensamagerande våldsmän är för få för att det ska finnas någon säker statistik om deras bakgrund. De har exempelvis olika klassbakgrund. Men några mönster är framträdande:
En ny forskningsrapport tar sig in i hjärnan på ensamagerande våldsverkare.
Gärningsmännen bakom skolattackerna i Varberg, Eslöv och Kristianstad passar alla in i profilen som beskrivs där.
Per-Erik Nilsson på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, är noga med att slå fast att personer som utför skolattacker egentligen är en egen kategori i forskningen.
– Det kan ju vara så vitt skilda orsaker till motiven bakom en skolattack, säger han.
Ändå är Per-Erik Nilssons nya rapport relevant när det gäller insikter i att identifiera tänkbara gärningsmän på ett tidigt stadium – och därmed kunna avstyra en kommande skolattack.
25-åringen i Varberg, 15-åringen i Eslöv och 16-åringen i Kristianstad uppfyller – enligt förundersökningarna – i hög grad det mönster som träder fram i forskningsrapporten:
Tecken på psykisk ohälsa, otrygg uppväxt, mobbning, droger och frånvarande fäder är ofta gemensamma nämnare.
– Antalet ensamagerande våldsverkare är givetvis för litet för att man ska kunna slå fast slutsatser med statistisk säkerhet, men även om de ensam-agerande våldsverkarna kommer från olika samhällsklasser och utbildningsnivån skiljer sig är det här mönstret ofta gemensamt, säger Per-Erik Nilsson.
De fall han studerat mest ingående i rapporten är:
Per-Erik Nilsson har använt sig av något som kallas för empatisk metodologi, vilket går ut på att sätta sig in i hur våldsverkarna uppfattar världen.
– Det är ett sätt att förstå världen ur forsknings-objektens ögon. Tar vi bort ”ondska” som förklaringsmodell och tänker oss in i hur de här gärningsmännen ser på världen får vi ökad förståelse för varför de agerar som de gör, säger han.
Tarrant, Earnest och Balliet utförde sina attacker i olika världsdelar.
Men mördarnas världsbild är – enligt deras egna manifest och svar i polisförhör – densamma:
– Det träder fram en bild av människor som tycker att den vita rasen hotas av ett folkmord. De som skapat den situationen är främst judar, muslimer, globalister och en politisk elit, säger Per-Erik Nilsson.
Han fortsätter:
– De anser sig ha sett världen som den är – och de agerar när ingen annan gör det.
Efter att ha läst rättegångshandlingarna om skolattackerna i Varberg och Eslöv är det lätt att se likheter med den världsbilden i de svenska förövarnas manifest, lappar och i chattmeddelanden. Vad anser du?
– Det jag läst om framför allt Eslöv påminner i mångt och mycket om bilden av vad som driver en ensamagerande gärningsman. Sedan väcker det frågor om en annan sak jag tar upp i rapporten, nämligen så kallat läckage, säger Per-Erik Nilsson.
Läckage?
– Ja, att det sipprar ut information om vad som kan komma att hända. I form av ändrat beteende, i högerextrema uttalanden, i meddelanden på nätet, i chattar, för att ta några exempel. Ni på Skolvärlden beskriver exemplen på läckaget i Eslöv i er granskning (”Hur många gånger måste lärare slå larm innan något görs”, reds anm), säger Per-Erik Nilsson.
Ska polisen ha bättre kontroll på ord och fraser som kan kopplas till riskbeteende för exempelvis skolattacker och få digitala larm?
– Det är en svår fråga. Ska vi bli ett övervakningssamhälle för att motverka de krafter som tror att de är just övervakade av ”eliten”? Samtidigt kan en förövare använda internet på så många sätt, inte bara för kommunikation – utan också för att få tillgång till vapen som skrivs ut på en 3D-skrivare och sätts ihop.