Annons

Ny rapport: Andelen idéburna friskolor minskar

Publicerad 4 april 2019

Fakta

Mer om rapporten

Rapporten är skriven av Mats Wingborg och Sten Svensson på uppdrag av Arbetsgivarföreningen KFO som är en arbetsgivarförening för företag och verksamheter inom idéburen välfärd, civilsamhälle, kooperation och samhällsnytta. Författarna har tidigare bland annat skrivit boken ”Björklundeffekten – Svartmålningen som blev sann”.

Här finns rapporten i sin helhet. 

Fakta

Antalet ansökningar om att starta friskolor minskar

Inför 2019 fick Skolinspektionen in 212 ansökningar om att starta eller utöka verksamheten för fristående grundskolor och gymnasieskolor. Under toppåret 2011 var motsvarande siffra 791.

Sedan 1 januari 2019 kostar det 35 000 kronor att ansöka om tillstånd för att starta eller utöka en fristående skola.

Källa: Skolinspektionen

Relaterat

Friskolesektorn har genomgått en drastisk förändring där andelen idéburna skolor minskar i relation till de skolor som drivs av aktiebolag. Det menar en ny studie från Arbetsgivarföreningen KFO. 

Mellan år 2009 och 2017 ökade andelen elever som gick i friskolor ägda av aktiebolag från 57 till 70 procent medan andelen elever i idéburna skolor minskade.

– Den vanligaste huvudmannen som startar en skola idag är ett aktiebolag och det är de stora koncernerna som expanderar för varje år, säger Sten Svensson som är en av rapportförfattarna.

Han menar att skolorna som startas av aktiebolagen ofta har ett stort antal elever.

– När stora koncerner som exempelvis Internationella engelska skolan expanderar så innebär det i genomsnitt 700 elever per skola i jämförelse med idéburna skolor som i snitt har ett par hundra elever. Så elevandelen ökar snabbt när de stora koncernerna expanderar, säger Sten Svensson.

Men vad beror det på att det är just aktiebolagens skolor som expanderar? Enligt Sten Svensson finns flera orsaker, däribland ekonomiska incitament.

– Aktiebolagen har ju väldigt starka motiv för att starta nya skolor och köpa upp andra skolor. Det ligger i hela företagsmodellen att man ska växa. Men idéburna skolor har inte alls samma motiv, eftersom de inte är intresserade av att bygga upp stora koncerner – utan de är intresserade av att den enskilda skolan ska fungera. 

Andra orsaker sägs enligt rapporten vara att det finns en struktur av stöd runt aktiebolagsskolorna i form av juridiskt stöd och opinionsbildning. I rapporten påtalas också att aktiebolag generellt gynnas juridiskt framför andra ägandeformer, eftersom de exempelvis har lättare att få startkapital.

Slutligen fastslår rapporten att de stora aktiebolagskoncernerna har stordriftsfördelar både i form av ekonomiska muskler och när det kommer till administration, marknadsföring och politisk påtryckning.

– Idag kostar det 35 000 kronor att ansöka om att starta en ny skola. Det är en summa som en stor skolkoncern inte märker av i sin budget, men för en liten ideell förening så kan det vara mycket pengar. Därtill har det även tillkommit andra krav som innebär en ökad administration inför en ansökan som skulle kunna vara svårare för ideella skolor att ta sig igenom, säger Sten Svensson.

Men är det inte bra att man har höga krav på skolor som startas?

– Jo, självklart är det bra. Det har varit alldeles för lätt tidigare – från början var det i princip inga krav alls, så det är absolut nödvändigt. Men det är klart att processen kan upplevas som ett bekymmer för mindre ideella skolor.

Rapporten visar dock att situationen är annorlunda i gymnasieskolan. Siffrorna för andelen elever som gick i en friskola som drevs av ett aktiebolag låg år 2009 på 86 procent. Motsvarande siffra för 2017 var nästan samma – 85 procent. Det beror på att expansionen skedde långt tidigare och idag har stannat av, menar Sten Svensson.

– Jag tror att anledningen är att det var extra lönsamt att driva gymnasieskolor jämfört med grundskolor eftersom man kunde sy ihop lokala program som var billiga att driva men som man fick en normal ersättning för. Det gjorde att vi fram till år 2011 hade en rakettillväxt i gymnasieskolan där antalet gymnasieskolor i princip fördubblades från år 1997. Sedan kom en överproduktionskris där elevtalen föll snabbt och utvecklingen har idag stannat av, säger Sten Svensson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons