Annons

Ny rapport: Andelen idéburna friskolor minskar

Publicerad 4 april 2019

Fakta

Mer om rapporten

Rapporten är skriven av Mats Wingborg och Sten Svensson på uppdrag av Arbetsgivarföreningen KFO som är en arbetsgivarförening för företag och verksamheter inom idéburen välfärd, civilsamhälle, kooperation och samhällsnytta. Författarna har tidigare bland annat skrivit boken ”Björklundeffekten – Svartmålningen som blev sann”.

Här finns rapporten i sin helhet. 

Fakta

Antalet ansökningar om att starta friskolor minskar

Inför 2019 fick Skolinspektionen in 212 ansökningar om att starta eller utöka verksamheten för fristående grundskolor och gymnasieskolor. Under toppåret 2011 var motsvarande siffra 791.

Sedan 1 januari 2019 kostar det 35 000 kronor att ansöka om tillstånd för att starta eller utöka en fristående skola.

Källa: Skolinspektionen

Relaterat

Friskolesektorn har genomgått en drastisk förändring där andelen idéburna skolor minskar i relation till de skolor som drivs av aktiebolag. Det menar en ny studie från Arbetsgivarföreningen KFO. 

Mellan år 2009 och 2017 ökade andelen elever som gick i friskolor ägda av aktiebolag från 57 till 70 procent medan andelen elever i idéburna skolor minskade.

– Den vanligaste huvudmannen som startar en skola idag är ett aktiebolag och det är de stora koncernerna som expanderar för varje år, säger Sten Svensson som är en av rapportförfattarna.

Han menar att skolorna som startas av aktiebolagen ofta har ett stort antal elever.

– När stora koncerner som exempelvis Internationella engelska skolan expanderar så innebär det i genomsnitt 700 elever per skola i jämförelse med idéburna skolor som i snitt har ett par hundra elever. Så elevandelen ökar snabbt när de stora koncernerna expanderar, säger Sten Svensson.

Men vad beror det på att det är just aktiebolagens skolor som expanderar? Enligt Sten Svensson finns flera orsaker, däribland ekonomiska incitament.

– Aktiebolagen har ju väldigt starka motiv för att starta nya skolor och köpa upp andra skolor. Det ligger i hela företagsmodellen att man ska växa. Men idéburna skolor har inte alls samma motiv, eftersom de inte är intresserade av att bygga upp stora koncerner – utan de är intresserade av att den enskilda skolan ska fungera. 

Andra orsaker sägs enligt rapporten vara att det finns en struktur av stöd runt aktiebolagsskolorna i form av juridiskt stöd och opinionsbildning. I rapporten påtalas också att aktiebolag generellt gynnas juridiskt framför andra ägandeformer, eftersom de exempelvis har lättare att få startkapital.

Slutligen fastslår rapporten att de stora aktiebolagskoncernerna har stordriftsfördelar både i form av ekonomiska muskler och när det kommer till administration, marknadsföring och politisk påtryckning.

– Idag kostar det 35 000 kronor att ansöka om att starta en ny skola. Det är en summa som en stor skolkoncern inte märker av i sin budget, men för en liten ideell förening så kan det vara mycket pengar. Därtill har det även tillkommit andra krav som innebär en ökad administration inför en ansökan som skulle kunna vara svårare för ideella skolor att ta sig igenom, säger Sten Svensson.

Men är det inte bra att man har höga krav på skolor som startas?

– Jo, självklart är det bra. Det har varit alldeles för lätt tidigare – från början var det i princip inga krav alls, så det är absolut nödvändigt. Men det är klart att processen kan upplevas som ett bekymmer för mindre ideella skolor.

Rapporten visar dock att situationen är annorlunda i gymnasieskolan. Siffrorna för andelen elever som gick i en friskola som drevs av ett aktiebolag låg år 2009 på 86 procent. Motsvarande siffra för 2017 var nästan samma – 85 procent. Det beror på att expansionen skedde långt tidigare och idag har stannat av, menar Sten Svensson.

– Jag tror att anledningen är att det var extra lönsamt att driva gymnasieskolor jämfört med grundskolor eftersom man kunde sy ihop lokala program som var billiga att driva men som man fick en normal ersättning för. Det gjorde att vi fram till år 2011 hade en rakettillväxt i gymnasieskolan där antalet gymnasieskolor i princip fördubblades från år 1997. Sedan kom en överproduktionskris där elevtalen föll snabbt och utvecklingen har idag stannat av, säger Sten Svensson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons