Nya siffror – segregationen ökar mellan kommunala skolor

Segregationen i svensk skola har ökat dramatiskt.
Det slås fast i en ny rapport från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.
– Det här är en utveckling vi behöver vända omgående. Den drivs inte bara av de fristående skolorna, utan även av ökande skillnader mellan och inom kommuner, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.                      .

Det finns ett starkt samband mellan elevsammansättning och skolresultat. Det finns även en tydlig koppling mellan föräldrarnas utbildningsnivå och hur barnen klarar sig i skolan.

– Det finns även andra parametrar, som till exempel språk, kön, ensamstående föräldraskap. Men föräldrarnas utbildningsnivå har visat sig vara det som har störst inverkan på elevernas möjlighet att klara skolan.

– Föräldrar med egen studievana har generellt en annan förväntan på barnens studier, diskussionerna i hemmet är annorlunda liksom tillgången på böcker och tidningar, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund.

”Utsatta skolor” ökar inom kommuner

Enligt rapporten, som gjorts gemensamt av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, har skolsegregationen i svenska grundskolan ökat med 13 procent under perioden 2011 till 2021. Resultatskillnaderna mellan skolor har ökat med 20 procent under samma period.

Kanske mest anmärkningsvärt – gruppen ”utsatta skolor”, skolor där minst 30 procent av eleverna inte når gymnasiebehörighet, går från att utgöra 24 procent av alla skolor 2011 till 32 procent 2022. En ökning med 31 procent.

Enligt rapporten visar det sig att de växande skillnaderna inte bara drivs av friskolor utan även växer mellan kommuner och mellan kommunala skolor inom kommuner. Spridningen i skolors förutsättningar mellan kommuner har ökat med 19 procent sedan 2011.

– Utvecklingen går åt fel håll och kommunerna har haft mer än 30 år på sig att ta ansvar. Eftersom vi ska ha en kompensatorisk skola behöver nu staten ta över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet, säger Åsa Fahlén.

Fackens förslag på åtgärder

De båda lärarfacken är överens om ytterligare åtgärder:

• Att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet samt säkrar öppenhet och insyn. Alla skolor ska få resurser efter det ansvar de har och dagens peng-per-elev-modell ersättas av en skolklassbaserad ersättning.
• Att skattepengar avsatta för en likvärdig och kvalitativ skola ska användas till att möta de behov som finns i skolan. Vinst och marknadsskola ska fasas ut och till dess detta är genomfört ska eventuell vinst återinvesteras i verksamheten.
• Att skolvalet reformeras i syfte att bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten, att en skolvalsperiod införs och att kötid slopas som urvalskriterium.

Samband med behörighet

Rapporten visar även på sambandet mellan andelen legitimerade och behöriga lärare och antalet elever som får gymnasiebehörighet.

• I de skolor där minst 30 procent av elever inte blev behöriga för gymnasieskolan var 75 procent av lärarna legitimerade och behöriga.
• I de skolor där 95 procent av eleverna kunde börja i gymnasiet var 85 procent av lärarna legitimerade och behöriga.

– Eftersom sambandet mellan goda resultat och hög andel behöriga och legitimerade lärare är så tydligt behöver staten ta över ansvaret för kompetensförsörjningen av lärare så att alla barn och elever undervisas av legitimerade förskollärare respektive legitimerade och ämnesbehöriga lärare, säger Åsa Fahlén.