Färre behöriga lärare för elever med lågutbildade föräldrar

Kommunala grundskolor med elever vars föräldrar är lågutbildade har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än skolor där elevernas föräldrar är högutbildade.
– Ett sätt att locka behöriga lärare till skolor med extra stora behov kan vara att ge dem som arbetar där mycket högre lön, säger Jan-Eric Gustafsson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

En genomgång av Skolverkets statistik för bland annat Göteborg ger flera tydliga exempel på hur andelen behöriga lärare kan skilja mellan olika kommunala grundskolor i samma kommun och med samma politiker som ytterst ansvariga.

• På Kärralundsskolan i Örgryte till exempel, var föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund häromåret 2,7 på en 3-gradig skola. Andelen legitimerade och behöriga lärare var 99,7 procent.
• På Nytorpsskolan Angered var föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund samma år 1,6 på en 3-gradig skola och andelen legitimerade och behöriga lärare 47 procent.

Förhållandet ser ungefär likadant ut i många andra av Sveriges kommuner, visar Skolvärldens jämförelse mellan lärarbehörigheten i de 50 kommunala grundskolor i Sverige (minst 20 lärartjänster, heltid) där föräldrarna läsåret 2020/2021 hade högst genomsnittlig utbildningsnivå (åk 9) och de 50 kommunala grund-skolor där föräldrarna hade lägst genomsnittlig utbildningsnivå, enligt Skolverkets statistik.

Med lärarbehörighet avses andel legitimerade lärare som är behörig i minst ett undervisningsämne (omräknat till heltidstjänster).

Ett tuffare uppdrag

På till exempel Äppelviksskolan i Bromma var föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund 2,8 på en 3-gradig skola och andelen legitimerade och behöriga lärare 87,7 procent. Motsvarande siffror för Akalla grundskola i en annan Stockholmsförort var 1,9 respektive 60,9 procent.

Med några undantag är andelen behöriga lärare i allmänhet högre än rikssnittet i skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är förhållandevis hög (stor andel eftergymnasialt utbildade) och tvärtom i de skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är låg.

– Det är inget problem att vi har hög behörighet på vissa skolor. Problemet är att vi har få behöriga på en del andra. Det är ofta skolor där det är lite mer utmaningar. Man ska inte sticka under stolen med att det är ett tuffare uppdrag att arbeta på en skola i ett socialt utsatt område med barn som inte har det lika väl förspänt hemifrån, säger Göteborgs skolkommunalråd Axel Darvik (L).

”Det blir sämre kontinuitet”

Enligt skollagen har alla barn rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Verkligheten talar ett annat språk.

I en bilaga till den senaste statliga långtidsutredningen konstaterar forskarna docent Anna Sjögren, docent Helena Holmlund och professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visserligen att skolor med svaga elevförutsättningar har högre lärartäthet jämfört med skolor med starkare elever.

Men de skriver också att ”kommunala skolor med svaga elevförutsättningar samtidigt har lärare med lägre kompetens än kommunala skolor med starka elevförutsättningar” och att omsättningen av lärare är högre på skolor med svaga elevförutsättningar. Det sista gäller både behöriga och obehöriga lärare.

– Det blir sämre kontinuitet på dessa skolor, vilket är negativt. Forskning visar också att inte minst lärares erfarenhet har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Elever som går på skolor med bättre förutsättningar har ofta lärare med längre erfarenhet, säger Helena Holmlund.

Lättare att bedriva undervisning

Vad beror skillnaderna i lärarbehörighet mellan olika skolor på?

– En viktig förklaring är den allmänna bristen på behöriga lärare. En annan är att i valet mellan att arbeta på en skola med elever som har högutbildade föräldrar och en skola med elever som har lågutbildade föräldrar, väljer många behöriga det förstnämnda. Det är ofta lättare att bedriva undervisning på skolor där eleverna har bra stöd hemifrån.

– För de flesta lärare innebär det dessutom nästan ingen skillnad i lön att arbeta på en skola med svårare förutsättningar än lättare. I Sverige har det inte bedrivits en politik som på allvar använt löneinstrumentet för att styra behöriga lärare till utsatta områden. Vi vet dock inte säkert om högre lön skulle fungera för att locka lärare till utsatta skolor, eftersom det inte har gjorts några försök i den riktningen.

”Ge lärarna högre lön”

I ett kompensatoriskt och likvärdigt skolsystem eftersträvas små kvalitetsskillnader mellan skolor och att de kvalitetsskillnader som finns ska snarare begränsa än förstärka familjebakgrundens betydelse för skolresultaten, till exempel föräldrarnas utbildningsnivå.

– Vi har i stället en antikompensatorisk fördelning av lärarkompetensen. De elever som skulle behöva den högre kompetensen får den ofta inte. Den tenderar i stället att ges till de elever som har goda förutsättningar hemifrån och som inte har samma behov, säger Jan-Eric Gustafsson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Detta är dock inget svenskt fenomen. På exempelvis Cypern och i en del andra länder flyttar man runt lärare i ett försök att komma åt problemet.

– Ett sätt att locka till sig behöriga lärare till skolor med extra stora behov skulle kunna vara att ge lärare som arbetar där mycket högre lön och andra förmåner än lärare som arbetar på andra skolor.

Varför gör man inte det?

– Det kan vara så att man inte vill prioritera en så kraftig omfördelning av resurser mellan skolor som det i sådana fall skulle vara frågan om. Det kan ur politisk synvinkel vara impopulärt att behöva flytta resurser från en skola med elever med välutbildade föräldrar.

”Ingen vill utsätta sig för det”

Göteborg skolkommunalråd Axel Darvik (L) säger att kommunen gör ”kraftiga satsningar på skolor i socialt utsatta områden”. Andra talar om besparingar.

Att ni inte lyckas rekrytera behörig personal till skolor i utsatta områden beror väl på att lön och andra anställningsvillkor inte är tillräckligt bra?

– Det som jag hör är anledningen till att det är svårt att rekrytera till dessa skolor är bland annat man anser att det är stökigt där. Om du går till jobbet med en klump i magen och känner att du inte räcker till spelar det nästan ingen roll vad du får betalt. Det är ändå ingen som vill utsätta sig för det.

– Vi gör en kraftig satsning på skolorna i utsatta områden, men vi behöver fundera på hur man använder de resurserna och hur arbetsmiljön och belastningen ser ut för lärarna. Vi prövar till exempel att arbeta med tvålärarsystem i en del klasser, har heltidsmentorer anställda som kan avlasta och hantera konflikter som uppstår mellan elever eller när det är mer omfattande kontakter med hemmet och trygghetsteam.

Stor omsättning på elever

Linnea Lindquist, biträdande rektor för mellanstadiet på Nytorpsskolan i Angered och känd skoldebattör, menar att marknadsstyrningen av skolan och skolpengens utformning leder till stora problem, inte minst för skolor i utsatta områden.

– Många som bor i dessa områden flyttar ofta beroende på att de saknar förstahandskontrakt på sina lägenheter. Det gör i sin tur att det är stor elevomsättning på skolorna här.

– Elever som byter skola återkommande kan tappa hela kunskapsområden. Det är dessutom extra tungt att arbeta som lärare i en klass som förändras varje månad eller kanske till och med varje vecka. Till det ska läggas att en stor elevomsättning gör att vi hela tiden behöver gasa och bromsa när det gäller organisationen.

Ryckigheten och frånvaron av en stabil ekonomi leder, enligt Linnea Lindquist, bland annat till att stödet runt lärare och elever kan variera kraftig under samma läsår, inte på grund av att behovet förändras, utan att resurserna gör det.

– Ett av de stora problemen med dagens system är att vi har en skolpeng per elev. När elever flyttar försvinner ersättningen samtidigt som det kan dröja innan det kommer nya elever. Det gör att det är svårt att få till stånd en stabil organisation, vilket bland annat är viktigt för att kunna rekrytera behöriga lärare.