Utsatta områden – ”Extra tungt att arbeta som lärare här”

Högre lön och bättre arbetsförhållanden. Det är två viktiga förändringar som måste till för att lärarbehörigheten ska öka i skolor i socialt utsatta områden.
Det menar Cecilia Warnholtz som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Göteborgs stad.

Göteborgs grundskoleförvaltnings senaste arbetsmiljöundersökning (2021) ger flera illustrativa exempel på skillnaderna i arbetsvillkor för lärare och andra som arbetar på en kommunal grundskola med hög andel behöriga lärare i ett socialt välmående område jämfört med att arbeta på en grundskola med låg lärarbehörighet i ett socialt utsatt område.

På Nytorpsskolan i Angered till exempel, uppgav hälften av de svarande att de inte alls – det fanns två olika starka svarsalternativ med denna innebörd – håller med om påståendet att de har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter.

58 procent uppgav att de inte alls – det fanns även på denna fråga två olika starka svarsalternativ med denna innebörd – håller med om påståendet att de har möjlighet att återhämta sig efter perioder av hög arbetsbelastning. Motsvarande svar bland de anställda på Kärralundsskolan i Örgryte var 25 respektive 27 procent.

62 procent av lärarna på Nytorpsskolan uppgav att deras arbetsbelastning ökat jämfört med föregående läsår. Bland lärarna på Kärralundsskolan var motsvarande andel 30 procent.

Häromåret anmäldes Nytorpsskolan till Arbetsmiljöverket av lärarfacken på grund av den bristfälliga arbetsmiljön på skolan med bland annat återkommande hot och våld mot personalen.

Hamnat i en ond spiral

Cecilia Warnholtz, som förutom att vara föreningsombud och ordförande för LR i Göteborgs stad arbetar som lärare i svenska och engelska på Skälltorpsskolan i HisingsBacka, säger att många skolor i förorten har hamnat i en ond spiral.

– Det är extra tungt att arbeta som lärare på dessa skolor. Det är stor brist på behöriga kollegor, det dras ner på kringpersonal, det blir mer hot och våld och det saknas resurser till särskilda undervisningsgrupper och dubbelbemanning i klassrummen. Föräldrar med kunskaper om skolsystemet och ambitioner flyttar sina barn till friskolor.

– Det gör att skolorna dräneras ytterligare på resurser samtidigt som arbetsbelastningen ökar på de behöriga lärare som väljer att arbeta kvar. Det är så mycket som gör att det i dag kan vara svårt att rekrytera behöriga till en del förortsskolor.

Vad behövs?

– Mer pengar och resurser. Behoven är oerhört stora. Det skulle till exempel behövas tvålärarsystem på varje lektion och mer specialundervisning. I dag är lärarna ofta hänvisade till att klara alla typer av utmaningar i samband med den vanliga undervisningen i klassrummet. Det behövs också mer personal med annan kompetens och utbildning som arbetar med eleverna.

Räcker inte att höja lönerna

För att locka behöriga lärare till vissa socialt utsatta områden har regeringen fördubblat förstelärartillägget.

– Alla som arbetar på dessa skolor bör få ett rejält lönetillägg, inte bara förstelärare och rektorer, men det räcker inte att bara höja lönerna. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön – det gäller inte minst arbetsbelastningen – behöver förbättras kraftigt.

Är det ett arbetsgivarmisslyckande att man inte lyckas rekrytera behörig personal till dessa skolor?

– Ja, men även ett politiskt misslyckande. Man fortsätter dessutom att bygga på segregationen genom olika typer av politiska beslut i stället för att försöka bryta den, säger Cecilia Warnholtz.

– Det har nu gått så långt att det krävs radikala förändringar för att den negativa utvecklingen ska brytas. Det räcker inte att smådutta här och där.

Göteborgs kommunledning säger att den satsar på förortsskolorna.

– Det handlar inte om några stora summor. När man satsar på ett håll, drar man dessutom ner på ett annat.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson har i en tidigare intervju med Skolvärlden öppnat för att ytterligare begränsa skolornas möjligheter att anställda ickelegitimerade lärare.

– Jag tror att en sådan åtgärd skulle fungera som en blåslampa. Om inte kommuner och andra huvudmän längre kan anställa obehöriga tvingas de förbättra villkoren för att kunna locka och behålla behöriga lärare. Så länge de har möjlighet att anställa obehöriga, som dessutom är billigare, kommer de att göra det, säger Cecilia Warnholtz.

– Om du som nyexad lärare väljer mellan att börja arbeta på en centrumskola eller en förortsskola ska inte valet stå mellan bra och dålig arbetsmiljö. Den ska vara lika bra överallt. Man ska i stället välja utifrån faktorer såsom arbetssätt, om man verkar få fin kontakt med skolledning och kollegor och så vidare. Vi behöver också fråga oss vad det är som gör att unga människor inte vill bli lärare i lika stor utsträckning som tidigare.

Kan känna sig uppgiven

Cecilia Warnholtz berättar att hon har arbetat på Skälltorpsskolan, som är en högstadieskola, i cirka 25 år. Några av hennes tidigare elever tillhör i dag de så kallade förortsgängen.

– Samtidigt vet jag att vi har gjort skillnad och lyckats hålla en mängd ungdomar borta från elände. Tyvärr har antalet som vi inte kan hjälpa ökat, vilket är tragiskt, men det finns helt inte tillräckligt med personal. Som lärare kan man ibland verkligen känna sig uppgiven.

För knappt ett år sedan slutade mellanstadieläraren Hai Phuong ”HP” Tran på Vättleskolan i Angered. I dag arbetar han på Tångenskolan i Tuve på Hisingen.

– Det är en betydligt större social- och etnisk blandning av elever på den här skolan jämfört med den som jag arbetade på tidigare. Behovet av tolkar under utvecklingssamtalen, till exempel, är betydligt mindre och föräldrarna är mer medvetna om vad som händer i skolan.

Är lärarjobbet lättare på din nuvarande skola?

– Nej, men annorlunda. Det är framför allt den sociala delen av jobbet som skiljer. På den gamla skolan var det fler elever som kom till mig när de inte mådde bra och när det var något som inte stod rätt till i hemmet. Det är också mindre konflikter på rasterna här och jag behöver inte sitta i möten med föräldrar och elever i samma omfattning som tidigare.

– Dessutom hinner jag med mer i undervisningen, vilket beror på att eleverna här har en bättre grund att stå på. Ett område som kunde ta fem veckor på förra skolan, klarar vi på fyra veckor här.

HP Tran säger att han för sin egen del gjorde rätt som bytte skola.

– Jag tror inte att jag annars hade orkat fortsätta att arbeta som lärare. Nu orkar jag, även om jag fortfarande känner mig trött och otillräcklig ibland. Men det är en annan form av trötthet än tidigare.