Partiledarna svarar: Viktigaste frågorna för skolan

Inför valet den 11 september har Skolvärlden träffat partiledarna för att ta pulsen på dem varför man som lärare och studie- och yrkesvägledare ska rösta på just deras parti.
– Val kräver tydliga konfliktlinjer och det finns här, säger statsvetaren Jenny Madestam till Skolvärlden.

I Skolvärldens webb-tv-serie inför valet svarar partiledarna på de viktigaste frågorna om skolan och vad de i första hand skulle vilja förändra.

Bland annat drar sig inte statsminister Magdalena Andersson (S) för att ta till svordomar på en speciell fråga och Jimmie Åkesson (SD) försöker förklara vilka integrationsexperiment i skolan han vill stoppa.

Hur ser Liberalernas nya partiledare Johan Pehrson på skolfrågorna och varför tycker inte Ulf Kristersson (M) att skolan är en marknad?

Vem är av motsatt uppfattning och vill trolla bort marknadsskolan? Vem vill prioritera lärares erfarenhet och hur ser Nooshi Dadgostar (V) på skolans arbetsmiljö?

På skolvärlden.se/val2022 har vi samlat innehåll som rör skolan inför valet. Där hittar du bland annat nyheter och alla intervjuerna med partiledarna.

Skolan prioriteras ner

När nyhetsflödet inför valet präglas av krig, skenande energipriser, inflation och dödsskjutningar kan det vara svårt för skolan att ta den plats i samhällsdebatten som den förtjänar.

– Det krävs ofta något akut för att det ska få lite snurr i rikspolitiken. Skolan blir nedprioriterad när andra frågor uppfattas handla om liv och död, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola och Försvarshögskolan.

Hon menar dock att skolan alltid har en plats i riksdagsval. Hur stor den platsen är och vad som diskuteras påverkas av en mängd faktorer. Hon jämför med hur det såg ut vid valet 2014.

– Då handlade debatten om elevernas kunskapsnivåer, en reaktion på Pisa-undersökningen. I år kommer skolan primärt att synas utifrån ekonomiska aspekter som ägande och vinstuttag, säger hon.

– Politiken är ju ofta väldigt opinionsföljande, men det ligger ju också i uppdraget att vara opinionsledande. Skolan är mycket mer än vinstuttag och kösystem, och det är någonting man som folkvald kan välja att prata om.

Det låter som en uppmaning?

– Ja.

Skett en förflyttning

Samtidigt säger Jenny Madestam att folk är väl medvetna om problem som lärarbrist, rektorer som slutar och negativa effekter av skolans avreglering, och att riksdagspartierna behöver ha med det i beräkningen.

Hon konstaterar att det skett en förflyttning i frågan om friskolor där även de partier som vill ha kvar aktiebolagen i skolan kommer med förslag på olika former av kontroller och begränsningar.

– Vi har kommit till en punkt där väldigt många ser att de avregleringarna vi gjort inte har varit enbart positiva, och att det är problematiskt att man kan sko sig på skattepengar. Det finns ju även forskning på effekterna som exempelvis visar på att det fria skolvalet påverkar segregationen negativt. Skiljelinjen blir vad man ska göra åt det, och hur mycket man ska göra åt det.

Politiskt självmord

Därför tror Jenny Madestam att Socialdemokraternas återanvända valfråga att fasa ut vinster ur skolan faktiskt skulle kunna bli verklighet den här gången, om partiet tar hem regeringsmakten ännu en gång.

– Att ta bort valfrihetsreformer är något partier ser som politiskt självmord, men just inom skolans område där alla står med facit i hand och ser vad resultatet har blivit, går det att säga saker i dag som kanske bara för ett par år sedan var omöjliga.

”Ingenting är omöjligt”

C ingår ju i Socialdemokraternas tänkta regeringsunderlag och de visar inget intresse för en sådan linje. Menar du att de skulle kunna släppa igenom ett vinstförbud?

– Jag tänker att när det gäller en regeringsförhandling är det ganska mycket som står på spel. Låt säga att man får regeringsposter och kan få igenom andra viktiga C-förlag. Då är ingenting omöjligt, säger Jenny Madestam.

• Fotnot: Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch valde med hänvisning till tidsbrist att inte medverka i Skolvärldens intervjuserie.