Liberalerna vill satsa 2,5 miljarder för fler speciallärare

En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar en brist på 5 000 speciallärare.
Nu vill Liberalerna satsa 2,5 miljarder kronor under nästa mandatperiod på tusen fler speciallärare.

Skolan har seglat upp som en av de absolut viktigaste frågorna för riksdagspartierna inför valet i september. Tidigare i veckan uttryckte statsminister Magdalena Andersson Socialdemokraternas linje att förbjuda skolföretag att ta ut vinst och säga nej till nya religiösa friskolor.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar vill också förbjuda vinstuttag i skolan och kräver en överenskommelse om en gemensam plan för att stoppa vinstdrivande skolor.

En permanent satsning

Under tisdagen var det Liberalernas partiledare Johan Pehrsons tur. Han föreslår att 2,5 miljarder kronor avsätts under nästa mandatperiod till stöd för kommunala skolor och friskolor för att de ska ha råd med speciallärare. Satsningen ska vara permanent.

– Det är ett verktyg för att hjälpa fler elever till en bättre framtid, säger Johan Pehrson till TT.

Enligt Liberalerna uppger fyra av fem lärare att de har elever som är i behov av särskilt stöd, men som inte får det. Med 2,5 miljarder kronor riktade till kommunala skolor och friskolor som stöd för att ha råd med speciallärare skulle stöket i klassrummen minska och stödet öka för de elever som behöver det.

Enligt L skulle satsningen innebära att det kommer att finnas omkring 6 500 speciallärare i hela landet.

Staten ska ansvara för finansiering

Skolverket presenterade i april ny statistik som visar att andelen elever som får särskilt stöd är högst först i årskurs nio. Siffrorna förstärker den mörka bild som målas upp i rapporten ”Specialpedagogik på undantag” som Lärarnas Riksförbund gjort.

Förbundet ser en mycket allvarlig brist på speciallärare i grundskolan; uppskattningsvis saknas 5 000 specialpedagoger.

– På många håll har det inte funnits någon efterfrågan på speciallärare, även om behovet har funnits. Mycket handlar om ekonomi. Kommunerna har olika mycket pengar och gör olika prioriteringar, vilket leder till stora skillnader, kommenterade LR:s ordförande Åsa Fahlén undersökningen.

I en enkätundersökning som gjordes 2020 bland LR:s medlemmar i grundskolan om deras arbete med extra anpassningar och särskilt stöd blev delar av resultatet så här:

• 62 procent svarade att elever i behov av stödinsatser får det i liten utsträckning, 4 procent att de inte får det alls.
• 50 procent anser att skolledningen inte kan fatta korrekta beslut gällande särskilt stöd, alltså mer omfattande specialpedagogiska stödåtgärder.
• 80 procent har varit med om att elever som är i behov av särskilt stöd efter anmälan till rektor ”bollas tillbaka” till läraren för fler extra anpassningar.
• 76 procent av de svarande anser att den pedagogiska personalen i liten eller mycket liten utsträckning är dimensionerad efter behoven.

Åsa Fahlén har tidigare lyft statligt ansvar för skolans finansiering som en dellösning.

– Behovet, inte var eleven bor, ska avgöra om hen får stöd eller inte. Men det kräver att staten tar ansvar för finansieringen av skolan, menar Åsa Fahlén.

Vill se regelverk för vinstuttag

Utöver satsningen på speciallärare vill Liberalerna se ett nytt regelverk för hur vinstuttaget kan begränsas för bolag som driver friskolor. Friskolor ska kunna existera i olika driftsformer men kontrolleras hårdare.

– Det här är inte vilken verksamhet som helst. Jag säger det igen: det här är inte vilken verksamhet som helst, för det finns vissa som har svårt att ta till sig detta, säger Johan Pehrson till TT.

I stället för det nuvarande kösystemet vill de se ett centralt antagningssystem och att man kan söka tidigast ett år i förväg.

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har sagt att de vill se ett stopp för vinstuttaget i skolan.

”Krävs en ny friskolelag”

Enligt Johan Pehrson skiljer sig Liberalernas förslag från S och V:s.

– Det är partier som inte vill se någon mångfald på skolområdet, de tycker att företag inte ska få driva den här verksamheten. De är till och med emot att man får göra en enda krona i överskott, säger Johan Pehrson till TT.

– Vi ser en poäng i att det både finns stiftelser, ekonomiska föreningar och att det kan finnas företag som gör detta på ett bra och långsiktigt sätt. Men det krävs en ny friskolelag.