Programmering oroar lärarna

Senast sommaren 2018 ska programmering i matematik och teknik införas i grundskolan efter ett beslut av regeringen. Grunden är att stärka elevernas digitala kompetens och förbereda dem inför framtidens arbetsmarknad.

– Bristen på nationellt ansvarstagande för digitalisering av skolan har lett till att man jobbar väldigt olika och har kommit väldigt olika långt i olika skolor i Sverige, sa utbildningsminister Gustav Fridolin när beslutet presenterades.

Den kanske viktigaste orsaken till beslutet är den ökande ojämlikheten i skolan, framhöll Gustav Fridolin, där den digitala klyftan är en del. Som skolsystemet ser ut idag avgör skola och lärare vilken digital utbildning eleverna får med sig.

Rapporten ”Svenskarna och internet 2017” visar att barn i skolåldern redan är ute på nätet för att lösa sina skoluppgifter. 88 procent av elvaåringarna använder internet just för att lösa skoluppgifter, 70 procent av tioåringarna och 25 procent av sjuåringarna. Ju äldre barnen blir, desto viktigare blir nätet för skolarbetet, visar rapporten. Två tredjedelar av de barn som använder internet använder läroappar.

Men skolan ligger efter eleverna. En enkät utförd av Lärarnas Riksförbund visar att lärarna inte känner sig förberedda. Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering och åtta av tio känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet. Motsvarande siffra för gymnasielärarna är sex av tio.

– En del lärare har haft programmering som intresse och testat tillsammans med eleverna. Men eftersom det inte funnit inskrivet i läroplanerna är det långa ifrån alla som gjort det, säger Sara Svanlund, andre vice ordförande för Lärarnas Riksförbund och själv lärare i matematik.

Hon är inte speciellt förvånad över undersökningens resultat.

– Programmering är ju något som kommit in i ämnet på senare år. Många verksamma matematiklärare läste sin utbildning under en tid då detta inte alls ingick, säger hon och betonar att det behövs en kompetensutveckling.