Annons
Lars Alm, lärare på Västervångskolan i Landskrona, upplever att hans skola har en bra fysisk lärmiljö. Foto: Andreas Hillergren

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Publicerad 24 januari 2019

Fakta

Så ser en bra fysisk lärmiljö ut

  •  Minimalt med distraktioner skapar arbetsro och hjälper till att öka koncentrationen.
  •  Inget visuellt buller.
  •  Inga glasdörrar, glasväggar eller fönster mot andra rum eller mot en utemiljö med mycket rörelse (viktigt även ur inrymningssynpunkt).
  •  Undvik att sätta upp saker som inte har med den aktuella lektionen att göra på den vägg där whiteboard finns/undervisningen sker.
  •  God akustik som minimerar buller och gör att alla elever i rummet hör det läraren säger.
  •  God ventilation och klasstorlekar matchade med rummets ventilationskapacitet.
  •  Tydligt avgränsade lärmiljöer och tydlig grupptillhörighet. ”Vi som är i det här rummet är en klass och hör ihop” skapar trygghet.
  •  Tänk på lugn och stillhet i färgval och utsmyckning; välj enfärgat och undvik mönster.
  •  Bänkar med lock till elever på låg- och mellanstadium i stället för separat förvaring och arbetsbord. Detta minskar spring i klassrummet och därmed minskar distraktionerna.
  •  Utrymme för rörelsepauser i klassrummet.
  •  Se till att alla skåpsluckor, bänklock och klassrumsdörrar har dämpning så att de stängs mjukt och tyst.
  •  Möblera utifrån den undervisning som huvudsakligen bedrivs. Vid enskilt arbete och lärarledda genomgångar rekommenderas biosittning där alla elever är vända framåt mot tavlan. Vid grupparbete rekommenderas gruppbord.
  •  Ta hjälp av en ergonom vid val av sittmöbler och bord. Undvik gradänger och höga ”barstolar” som inte ger någon god sittställning.
  •  Säkerställ att det finns god allmänbelysning med led-lampor. Vid inköp av ny belysning rekommenderas dimmer som justerar både ljusstyrka och färgtemperatur. 

Källa: ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” 

Relaterat

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Som lärare blir det många timmar varje dag i skolans lokaler. Men trots all den tid som läggs i lektionssalarna varje dag är den fysiska lärmiljön i svensk skola ofta sparsamt utformad och sällan prioriterad. Det menar Malin Valsö, leg. psykolog som har en mångårig erfarenhet som skolpsykolog och inom habilitering och BUP. 

I sin bok ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” belyser hon tillsammans med psykologkollegan Frida Malmgren hur den fysiska miljön på skolan kan främja lärande, arbetsro och trygghet eller skapa en ohälsosam arbetsmiljö för både elever och skolpersonal.

Malin Valsö.Malin Valsö har varit runt på många av landets skolor och studerat den fysiska lärmiljön noggrant och sett hur klassrum och andra skollokaler kan påverka elever och lärare både positivt och negativt. 

Framförallt ser hon en tydlig trend när man bygger, eller bygger om, skolor. I dag vill aktörerna gärna bygga öppna och kreativa skolmiljöer som har mycket fokus på kreativitet, det egna ansvaret och samverkan i stora grupper. 

– I mångt och mycket försvårar de nya fysiska lärmiljöerna, som ser ut på det här sättet, inlärningen för alla elever. Så man har missat något viktigt där. Tittar vi på all den neurovetenskapliga forskning som kommer i dag kring hur hjärnan processar information och hur vi lär oss så pekar allt på att de lärmiljöerna är direkt skadliga, säger Malin Valsö.

På vilket sätt kan det vara skadligt? 

– Det är många skolor i Sverige som har skapat miljöer som distraherar och som gör att elever försöker ”multitaska” och tänker på många saker samtidigt. Det gör att vi får en mycket sämre inlärningskurva och eleverna tänker mer på det som händer ute i korridorerna eller i en annan del av klassrummet än på själva inlärningen, säger hon och fortsätter:

– Har man lärt sig någonting så måste man ha lagt in det i långtidsminnet. För att lagra in någonting i långtidsminnet så behöver vi vissa förutsättningar. När vi har lagrat något i långtidsminnet kan vi plocka fram detta och laborera med den kunskapen. Får man inte chansen att tänka på en sak i taget så är risken att man tänker på fel saker och därmed lagrar och lär sig fel saker.  

 En dålig fysisk lärmiljö drabbar alla elever hårt i slutändan, menar Malin Valsö. 

– Alla människor har likadana hjärnor och det har vi haft i 12 000 år. Hjärnan är uppbyggd så att vi ska reagera på distraktioner eftersom det är en överlevnadsgrej sedan långt bak i historien. Men tittar man lite noggrannare på forskningen så kan man se att elever som har psykisk ohälsa, elever som har svenska som andraspråk eller inte undervisas på sitt modersmål, och elever med funktionsnedsättningar, däribland NPF, drabbas hårdast av alla elever. Men alla elever får en försämrad arbetsmiljö i de här distraherande miljöerna.

Hur mycket påverkar den fysiska lärmiljön likvärdigheten i skolan?

 – Om vi inte har klassrum med en god fysisk arbetsmiljö så kommer vi öka glappet till de elever som är svaga av olika anledningar – och då tänker jag på elever med svenska som andraspråk, elever med psykisk ohälsa, de med otrygga familjeförhållanden eller funktionsnedsättningar. 

 – När vi anpassar lärmiljön och skapar en god fysisk arbetsmiljö så har det en bra effekt på alla elever, men en ännu större effekt på eleverna i riskgrupperna. Det är uttalat i skollagen att vi ska ha en likvärdig skola men då måste vi börja med den fysiska lärmiljön. 

På Västervångskolan i Landskrona har man förbättrat ljudmiljön i klassrummen med hjälp av ljudabsorberande plattor i taket. Led-plattorna ger också ett  jämnare ljus.Malin Valsö varnar för oroväckande följder om skolor som redan har en dålig fysisk lärmiljö fortsätter se ut som de är utformade i dag.

 – Det är jättefarligt. Förutom att vi får en försämrad kvalitet på lärandet så skapar också många distraktioner stress. Man brukar prata om det öppna kontorslandskapet som ett problem som försämrar produktiviteten och ökar stressen hos vuxna. Men eftersom barns hjärnor inte är färdigutvecklade så får de en ännu större negativ effekt än vad vuxna får, säger hon.

 – När vi skapar stress så leder det till kognitiva svårigheter. När man är stressad så glömmer man saker, man tänker sämre, man får svårare att lösa problem. Det blir mer buller när vi bygger klassrum med glasväggar eller med öppna ytor, och det blir mer ljud som studsar och det blir fler människor på samma yta. Bara det i sig skapar stress och då får vi en försämrad lärmiljö.

Tittar man noggrannare på lärarnas arbetsmiljö så tvingas de jobba i rejäl motvind när eleverna blir stressade och ofokuserade – och det leder till att man som lärare måste kompensera för miljön som distraherar. 

– Det är tufft som lärare att se till så att allt är spännande och intressant hela tiden för att man ska få elevernas uppmärksamhet och få dem att hålla fokus. Sedan blir ju lärarna direkt påverkade av miljön också precis som eleverna. Det är en helt orimlig arbetssituation för lärarna i dag. 

Hur mycket påverkar ljudmiljön förutsättningen för inlärning?

 – Vi människor är väldigt fokuserade på röster och det får vår uppmärksamhet väldigt lätt. Särskilt om personen pratar om det som en själv arbetar med för stunden, som att bordsgrannen pratar om mattetalen under matematiklektionen – då lyssnar vi mer, säger hon och tillägger:

 – Just buller är ett av svenska skolors största arbetsmiljöproblem, enligt Arbetsmiljöverkets kartläggning och det gör lärare och elever stressade och påverkar deras minne, koncentration och språkutveckling negativt.

Ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen.

En skola som ligger i framkant när det kommer till att ha en god fysisk lärmiljö är Västervångskolan i Landskrona som under flera år arbetat hårt för att förbättra ljudmiljön. 

Redan 2013 satte skolan igång arbetet med att ljud-sanera klassrum och korridorer med akustikplattor i skolsalarnas tak, och på väggarna i korridorerna sattes ljudabsorberingsskivor med en kärna av glasull upp. 

Lars Alm arbetar som lärare på Västervångskolan, och är skyddsombud för Lärarnas Riksförbund, och han upplever att skolan har en bra fysisk lärmiljö. 

– När det kommer till ljudnivåerna på skolan så ligger vi bra till. Det har blivit mycket bättre arbetsmiljö i klassrummen och ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen, säger han.

De ljudabsorberande plattorna i taket i klassrummen har gjort susen för arbetsmiljön. I och med att man inte behöver höja rösten lika ofta så blir det en annan stressnivå i undervisningen. 

Förutom satsningarna på att förbättra ljudmiljön har skolan satsat på belysningen i klassrummen. I taket har det installerats led-plattor som har gett ett jämnare och behagligare ljus.

– Det fungerar jättebra. Just akustiken och ljuset är det aldrig någon lärare som klagar på. Det är aldrig något dumt ljud eller blinkande takljus som stör. Klart att man måste höja rösten ibland, men det är aldrig några problem att göra sig hörd under lektionerna, säger Lars Alm.

Ljudabsorbenter på  väggarna ger en behaglig ljudmiljö i salarna.

Malin Valsö påpekar att de absolut värsta ljuden för arbetsmiljön är de plötsliga och oväntade. Har man då en öppen miljö på sin skola så är det fler personer som rör sig på samma yta – och då ökar sannolikheten att störas. 

– Det kan vara ljud av dörrar som stängs, någon som tappar något på golvet, skratt och så vidare. De ljuden förstör elevernas fokus. När vi inte får hålla fokus och hela tiden blir tvungna att växeljobba får vi sämre kvalitet och man känner att man inte hinner med det man vill, säger hon.

Vad kan man göra som lärare för att förbättra den fysiska lärmiljön?

 – Dels kan man sätta upp textil på väggarna, för det skymmer sikten om man har glaspartier men det dämpar också ljud, dels kan man vädra innan lektionen för att få bättre luft i klassrummet. Men man kan även fundera på vad man har utanför klassrummet. 

Har man fönster ut mot en skolgård kan det vara en poäng med att ha frostat glas till nederkanten av fönstret för att inte distrahera eleverna. Det är enkla åtgärder, enligt Malin Valsö.

 – Men sedan måste man också börja prata mer med eleverna om hur man använder miljön. Det måste finnas en tydlig strategi kring hur man använder de olika miljöerna på skolan, så att eleverna inte missuppfattar användandet av utrymmena. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Annons
Annons
Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

Annons
YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Arbetsmiljö

Fackets larm: Lärare drabbas av näsblod och andningsproblem

Arbetsmiljö

Eskalerade hälsoproblem gör att lärarfacken vill stoppa arbetet på grundskolan. 

Fackligt

Förhandlingarna kring HÖK21: ”Måste leda till leverans”

Fackligt

Uppgifter till Skolvärlden: Parterna står långt ifrån varandra.

Trots tidigare böter: Kommunen kringgår facken igen

Ny facklig tvist om felaktig rekrytering – tre månader efter att kommunen betalade vite för ett liknande brott.

Coronaviruset

Regeringen: Håll skolorna öppna så länge det går

Corona

Risken för en tredje våg är stor, men skolorna är det sista vi ska stänga, meddelar stats-, utbildnings- och socialministern.

Så olika ser bedömningarna av smittskyddet i skolan ut

Corona

Flera regioner inför skarpare restriktioner men det ser olika ut över landet.

Efter ökad smitta – gymnasielärare uppmanas ha munskydd

Corona

Regionen skärper de lokala rekommendationerna.

Det räcker nu – sänk kraven på lärare

Debatt

Lärare som sliter, men samtidigt får höra att de ska göra mer kommer inte kunna göra ett bra jobb, skriver Daniel Henriksson.

Kommentera
Betyg

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

Nedskärningar i skolan

Kommunen går 1,7 miljarder plus – men sparar ändå miljoner på skolan

Nedskärningar

Samtidigt som kommunen tjänar hundratals miljoner varje år varnar LR för galopperande arbetsbelastning när man fortsätter skära ner på skolan.

Coronaviruset

Rasar mot sent beslut om distans: ”Lärare känner sig uppgivna”

Corona

Med en kvälls varsel fick kommunerna information om nya rekomendationerna. 

Läs- och skrivundervisning

Anna skapar läslust – med hjälp av bilderböcker

Läsning

Svenskläraren: ”Jag visar eleverna att jag älskar bilderböckerna”.

Elevhälsa

Psykologen: Så hanterar du oroliga och blyga elever

Elevhälsa

Att närma sig eleverna som inte tycks må bra i skolan.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna ryter ifrån: ”Vi kräver förändring”

Idrott och hälsa

Ny idrottsreform: Vill ge yrkeskåren möjlighet att utvecklas.

Anna Ekström om kritiken: ”Idrott och hälsa är prioriterat”

Idrott och hälsa

Utbildningsministern om idrottslärarnas förslag på ny reform.

Fackligt

Nya ordföranden: Det här blir vårt fokus för studenterna

Fackligt

Lina Hading är vald till ny ordförande för LR Stud.

Sociala medier

Elever avlyssnade lärarrum i hemlighet: ”Väldigt allvarligt”

Appar

På Tiktok ska eleverna ha fått idéen om att spela in lärare i smyg.  

Fackligt

I pandemins spår: Tre av fyra fackförbund växer

Utbildningssektorn

Lärarnas Riksförbund har aldrig varit större när det gäller antalet yrkesverksamma medlemmar – men tappar bland studenter.

Pensionerade läraren Kaj ger läxhjälp via nätet: ”Hoppas avlasta”

Efter pensionering

Såg ett behov: ”Jag hoppas ge avlastning till lärarna”.

Arbetsmiljö

Ny undersökning: Därför ökar stressen bland lärare

Undersökning

Nya krav ska sätta stopp för den ohållbara stressen.

Coronaviruset

Nytt beslut: Lärare får munskydd – elever blir utan

Corona

Malmö stad backar – bara lärare kommer att få gratis munskydd i skolan. 

Trots lärarbrist – LR ser gärna höjda krav på studenter

Rapport

"Om behörighetskraven inte skärps är risken att det på sikt att det blir ännu mindre attraktivt att bli lärare."

Coronaviruset

Rapport: Mer närundervisning i många skolor

Corona

Många högstadie- och gymnasieskolor har mindre distansundervisning.

”Polariseringen kring samtalet om pandemin bekymrar mig”

Kommentar

”Det finns minst två problem med den här rapporteringen”, skriver Per Kornhall.

Elever håller inte avstånd – då hotas skolan med böter

Corona

"Skollagen har en trappa med ett antal disciplinära åtgärder, från tillsägelse till skriftlig varning och avstängning."

Lärare vädjar om förlängd fjärrundervisning efter sportlovet

Corona

"Det finns absolut inte utrymme för att ta in fler elever"

Skolchefen erkänner: Facken hölls utanför beslut om nedskärningar

Tvist

Skolchefen bekräftar förvaltningens brott mot kollektivavtalet – men beslutet ligger fast.

Åsa Fahlén: Nu tar vi makten över lärarprofessionens framtid

Debatt

”Lärarnas Riksförbund inrättar ett professionsråd för att bidra till att lärarkåren tar makten över sin egen verksamhet och sin egen utveckling med elevernas bästa för ögonen”, skriver Åsa Fahlén.

Kommentera

Alexander Skytte: Den gränslösa läraren

Blogg

”Linjen mellan rätt och fel är sällan rak, utan går som vågor. Jag kan bli gränslös åt bägge håll”, skriver han.

LR om miljardöverskottet: Bör användas för att stärka skolan

Corona

"Lärarna kan inte ta på sig ytterligare undervisning för att kompensera underskottet".

Munskyddsfrågan splittrar lärarkåren: ”Ska inte vara tvingade”

Corona

"Många elever behöver kunna se lärarens mimik och munrörelser för att på bästa sätt kunna delta".

Forskning

Forskaren: Därför kan serier lyfta undervisningen

Serier 

”Serier är ett utmärkt sätt att ta undervisningen till nya nivåer.”

Debatt

Replik: ”Åsa Plesner förenklar frågan om friskolor”

Debatt

”Oavsett var man står politiskt i frågan så är vi många som arbetar i fristående verksamheter”, skriver företrädare för Drottning Blanka gymnasiet.

Kommentera

”Håll er till ämnet i debatten om friskolor”

Replik

Åsa Plesner på Tankedsmedjan Balans i replik till Academediaskolans debattartikel.

Kommentera

Svaga bevis för att tre terminer är bättre än två

Forskning

"Att förkorta sommarlovet skulle kunna leda till försämrade resultat".

GRANSKNING: LÄRARLÖNER

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

L-kommunalrådet: Därför ser jag elever som kunder

Kritik

”För mig är ”kund" det bästa som finns”, säger hon till Skolvärlden.

Debatt

”SD lyssnar hellre på friskolelobbyn än på kritiken från lärare”

Slutreplik

”Istället för att begrunda fakta prioriterar SD friskolelobbyns ekonomiska egenintressen”, skriver Gunilla Svantorp, (S) ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

SD: När det kommer till kritan vägrar S diskutera skolförslag med oss

Replik

”När det kommer till kritan vägrar Socialdemokraterna att ens sätta sig ner vid bordet och diskutera förslag med oss.”

Kommentera
Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Forskning

Studie om kamrateffekt prisas: ”Viktig för lärarkåren”

Forskning

LR:s Pontus Bäckström belönas med Best Paper Award 2020.

BETYG OCH BEDÖMNING

IES vill införa betyg från årskurs 4 – facket: ”Vi fick inte veta”

Tidiga betyg

Internationella engelska skolan vill införa betyg från årskurs fyra. Vad lärarna tycker har ingen frågat.

Coronaviruset

Ledarskap på distans: ”Utmaning att fånga elevens intresse”

Corona

”Det är extra viktigt och utmanande att fånga elevernas intresse.”

Skola sätter in väktare – anhöriga följer inte coronareglerna

Corona

”Vårdnadshavare har struntat i reglerna.”

Kurs- och ämnesplaner

Kritik mot uppskjutna kursplaner: ”Sänder ut helt fel signaler”

Kursplaner

På grund av pandemin har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen av grundskolans kursplaner. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons