Annons
Lars Alm, lärare på Västervångskolan i Landskrona, upplever att hans skola har en bra fysisk lärmiljö. Foto: Andreas Hillergren

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Publicerad 24 januari 2019

Fakta

Så ser en bra fysisk lärmiljö ut

  •  Minimalt med distraktioner skapar arbetsro och hjälper till att öka koncentrationen.
  •  Inget visuellt buller.
  •  Inga glasdörrar, glasväggar eller fönster mot andra rum eller mot en utemiljö med mycket rörelse (viktigt även ur inrymningssynpunkt).
  •  Undvik att sätta upp saker som inte har med den aktuella lektionen att göra på den vägg där whiteboard finns/undervisningen sker.
  •  God akustik som minimerar buller och gör att alla elever i rummet hör det läraren säger.
  •  God ventilation och klasstorlekar matchade med rummets ventilationskapacitet.
  •  Tydligt avgränsade lärmiljöer och tydlig grupptillhörighet. ”Vi som är i det här rummet är en klass och hör ihop” skapar trygghet.
  •  Tänk på lugn och stillhet i färgval och utsmyckning; välj enfärgat och undvik mönster.
  •  Bänkar med lock till elever på låg- och mellanstadium i stället för separat förvaring och arbetsbord. Detta minskar spring i klassrummet och därmed minskar distraktionerna.
  •  Utrymme för rörelsepauser i klassrummet.
  •  Se till att alla skåpsluckor, bänklock och klassrumsdörrar har dämpning så att de stängs mjukt och tyst.
  •  Möblera utifrån den undervisning som huvudsakligen bedrivs. Vid enskilt arbete och lärarledda genomgångar rekommenderas biosittning där alla elever är vända framåt mot tavlan. Vid grupparbete rekommenderas gruppbord.
  •  Ta hjälp av en ergonom vid val av sittmöbler och bord. Undvik gradänger och höga ”barstolar” som inte ger någon god sittställning.
  •  Säkerställ att det finns god allmänbelysning med led-lampor. Vid inköp av ny belysning rekommenderas dimmer som justerar både ljusstyrka och färgtemperatur. 

Källa: ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” 

Relaterat

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Som lärare blir det många timmar varje dag i skolans lokaler. Men trots all den tid som läggs i lektionssalarna varje dag är den fysiska lärmiljön i svensk skola ofta sparsamt utformad och sällan prioriterad. Det menar Malin Valsö, leg. psykolog som har en mångårig erfarenhet som skolpsykolog och inom habilitering och BUP. 

I sin bok ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” belyser hon tillsammans med psykologkollegan Frida Malmgren hur den fysiska miljön på skolan kan främja lärande, arbetsro och trygghet eller skapa en ohälsosam arbetsmiljö för både elever och skolpersonal.

Malin Valsö.Malin Valsö har varit runt på många av landets skolor och studerat den fysiska lärmiljön noggrant och sett hur klassrum och andra skollokaler kan påverka elever och lärare både positivt och negativt. 

Framförallt ser hon en tydlig trend när man bygger, eller bygger om, skolor. I dag vill aktörerna gärna bygga öppna och kreativa skolmiljöer som har mycket fokus på kreativitet, det egna ansvaret och samverkan i stora grupper. 

– I mångt och mycket försvårar de nya fysiska lärmiljöerna, som ser ut på det här sättet, inlärningen för alla elever. Så man har missat något viktigt där. Tittar vi på all den neurovetenskapliga forskning som kommer i dag kring hur hjärnan processar information och hur vi lär oss så pekar allt på att de lärmiljöerna är direkt skadliga, säger Malin Valsö.

På vilket sätt kan det vara skadligt? 

– Det är många skolor i Sverige som har skapat miljöer som distraherar och som gör att elever försöker ”multitaska” och tänker på många saker samtidigt. Det gör att vi får en mycket sämre inlärningskurva och eleverna tänker mer på det som händer ute i korridorerna eller i en annan del av klassrummet än på själva inlärningen, säger hon och fortsätter:

– Har man lärt sig någonting så måste man ha lagt in det i långtidsminnet. För att lagra in någonting i långtidsminnet så behöver vi vissa förutsättningar. När vi har lagrat något i långtidsminnet kan vi plocka fram detta och laborera med den kunskapen. Får man inte chansen att tänka på en sak i taget så är risken att man tänker på fel saker och därmed lagrar och lär sig fel saker.  

 En dålig fysisk lärmiljö drabbar alla elever hårt i slutändan, menar Malin Valsö. 

– Alla människor har likadana hjärnor och det har vi haft i 12 000 år. Hjärnan är uppbyggd så att vi ska reagera på distraktioner eftersom det är en överlevnadsgrej sedan långt bak i historien. Men tittar man lite noggrannare på forskningen så kan man se att elever som har psykisk ohälsa, elever som har svenska som andraspråk eller inte undervisas på sitt modersmål, och elever med funktionsnedsättningar, däribland NPF, drabbas hårdast av alla elever. Men alla elever får en försämrad arbetsmiljö i de här distraherande miljöerna.

Hur mycket påverkar den fysiska lärmiljön likvärdigheten i skolan?

 – Om vi inte har klassrum med en god fysisk arbetsmiljö så kommer vi öka glappet till de elever som är svaga av olika anledningar – och då tänker jag på elever med svenska som andraspråk, elever med psykisk ohälsa, de med otrygga familjeförhållanden eller funktionsnedsättningar. 

 – När vi anpassar lärmiljön och skapar en god fysisk arbetsmiljö så har det en bra effekt på alla elever, men en ännu större effekt på eleverna i riskgrupperna. Det är uttalat i skollagen att vi ska ha en likvärdig skola men då måste vi börja med den fysiska lärmiljön. 

På Västervångskolan i Landskrona har man förbättrat ljudmiljön i klassrummen med hjälp av ljudabsorberande plattor i taket. Led-plattorna ger också ett  jämnare ljus.Malin Valsö varnar för oroväckande följder om skolor som redan har en dålig fysisk lärmiljö fortsätter se ut som de är utformade i dag.

 – Det är jättefarligt. Förutom att vi får en försämrad kvalitet på lärandet så skapar också många distraktioner stress. Man brukar prata om det öppna kontorslandskapet som ett problem som försämrar produktiviteten och ökar stressen hos vuxna. Men eftersom barns hjärnor inte är färdigutvecklade så får de en ännu större negativ effekt än vad vuxna får, säger hon.

 – När vi skapar stress så leder det till kognitiva svårigheter. När man är stressad så glömmer man saker, man tänker sämre, man får svårare att lösa problem. Det blir mer buller när vi bygger klassrum med glasväggar eller med öppna ytor, och det blir mer ljud som studsar och det blir fler människor på samma yta. Bara det i sig skapar stress och då får vi en försämrad lärmiljö.

Tittar man noggrannare på lärarnas arbetsmiljö så tvingas de jobba i rejäl motvind när eleverna blir stressade och ofokuserade – och det leder till att man som lärare måste kompensera för miljön som distraherar. 

– Det är tufft som lärare att se till så att allt är spännande och intressant hela tiden för att man ska få elevernas uppmärksamhet och få dem att hålla fokus. Sedan blir ju lärarna direkt påverkade av miljön också precis som eleverna. Det är en helt orimlig arbetssituation för lärarna i dag. 

Hur mycket påverkar ljudmiljön förutsättningen för inlärning?

 – Vi människor är väldigt fokuserade på röster och det får vår uppmärksamhet väldigt lätt. Särskilt om personen pratar om det som en själv arbetar med för stunden, som att bordsgrannen pratar om mattetalen under matematiklektionen – då lyssnar vi mer, säger hon och tillägger:

 – Just buller är ett av svenska skolors största arbetsmiljöproblem, enligt Arbetsmiljöverkets kartläggning och det gör lärare och elever stressade och påverkar deras minne, koncentration och språkutveckling negativt.

Ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen.

En skola som ligger i framkant när det kommer till att ha en god fysisk lärmiljö är Västervångskolan i Landskrona som under flera år arbetat hårt för att förbättra ljudmiljön. 

Redan 2013 satte skolan igång arbetet med att ljud-sanera klassrum och korridorer med akustikplattor i skolsalarnas tak, och på väggarna i korridorerna sattes ljudabsorberingsskivor med en kärna av glasull upp. 

Lars Alm arbetar som lärare på Västervångskolan, och är skyddsombud för Lärarnas Riksförbund, och han upplever att skolan har en bra fysisk lärmiljö. 

– När det kommer till ljudnivåerna på skolan så ligger vi bra till. Det har blivit mycket bättre arbetsmiljö i klassrummen och ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen, säger han.

De ljudabsorberande plattorna i taket i klassrummen har gjort susen för arbetsmiljön. I och med att man inte behöver höja rösten lika ofta så blir det en annan stressnivå i undervisningen. 

Förutom satsningarna på att förbättra ljudmiljön har skolan satsat på belysningen i klassrummen. I taket har det installerats led-plattor som har gett ett jämnare och behagligare ljus.

– Det fungerar jättebra. Just akustiken och ljuset är det aldrig någon lärare som klagar på. Det är aldrig något dumt ljud eller blinkande takljus som stör. Klart att man måste höja rösten ibland, men det är aldrig några problem att göra sig hörd under lektionerna, säger Lars Alm.

Ljudabsorbenter på  väggarna ger en behaglig ljudmiljö i salarna.

Malin Valsö påpekar att de absolut värsta ljuden för arbetsmiljön är de plötsliga och oväntade. Har man då en öppen miljö på sin skola så är det fler personer som rör sig på samma yta – och då ökar sannolikheten att störas. 

– Det kan vara ljud av dörrar som stängs, någon som tappar något på golvet, skratt och så vidare. De ljuden förstör elevernas fokus. När vi inte får hålla fokus och hela tiden blir tvungna att växeljobba får vi sämre kvalitet och man känner att man inte hinner med det man vill, säger hon.

Vad kan man göra som lärare för att förbättra den fysiska lärmiljön?

 – Dels kan man sätta upp textil på väggarna, för det skymmer sikten om man har glaspartier men det dämpar också ljud, dels kan man vädra innan lektionen för att få bättre luft i klassrummet. Men man kan även fundera på vad man har utanför klassrummet. 

Har man fönster ut mot en skolgård kan det vara en poäng med att ha frostat glas till nederkanten av fönstret för att inte distrahera eleverna. Det är enkla åtgärder, enligt Malin Valsö.

 – Men sedan måste man också börja prata mer med eleverna om hur man använder miljön. Det måste finnas en tydlig strategi kring hur man använder de olika miljöerna på skolan, så att eleverna inte missuppfattar användandet av utrymmena. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans råd.

Kommentera
Annons
Annons
Annons
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Annons
Annons
Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Annons

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debatt

”Likvärdighet ger alla en ärlig chans”

Debatt

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever, skriver debattören.

Kommentera
Skolans ödesfrågor

Likvärdighet: ”Snart har vi två parallella skolsystem”

Skolans ödesfrågor

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.

Nedskärningar: ”För vissa kommuner är läget akut”

Skolans ödesfrågor

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år.
– En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Lärarbrist: Tungt ansvar vilar på arbetsgivarna

Skolans ödesfrågor

Om mindre än 15 år väntas det saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare i Sverige. 
– Det går inte att utbilda bort lärarbristen. Den är alldeles för stor, säger Marie Kahlroth som är senior utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Elevhälsa

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Elevhälsa

På Alléskolan fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. 

Skolan på Åland

Här möts det bästa från finsk och svensk skola

Åland

De plockar guldkornen från Finland och Sverige och det är en lyckad ekvation. Skolvärlden tog tempen på skolan i öriket Åland.

Skolchefen: ”Vi knycker hej vilt från både öst och väst”

Åland

Förtroendet för lärarna från både elever och föräldrar är stort på Åland. Välutbildade lärare ger tillit och signalen till eleverna hemifrån är att skolan är viktig.

Skolpolitik

Per Kornhall: Ett år med Anna Ekström – vad har hon åstadkommit?

Politik

”Frågan är nu – kommer Anna Ekström att kunna/vilja/våga leverera?”

Studie- och yrkesvägledning

Maria prisas för sitt arbete med syv

Syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas LR:s likvärdighetspris.

Politik

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Budget 2020

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Budget 2020

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

Blogg

David Spak: ”Så kan vägledning förebygga gymnasieavhoppen”

Syv

”Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram”, skriver David Spak.

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons