Annons
Lars Häggström, lärare på Enbacksskolan i Tensta och Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge. Foto: Magnus Glans

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Publicerad 3 juni 2019

Fakta

Så arbetar rektorerna

RAIJA IKONEN

  • Är rektor på Enbacksskolan i Tensta sedan 2012. 
  • Tror på att skapa en uppmuntranskultur, snarare än att jobba med bestraffningar.

Tre steg för att höja kunskapsresultaten på Enbacksskolan:

  • Goda relationer: ”I socioekonomiskt svaga områden är eleverna oerhört beroende av relationen till läraren. För att de ska investera sin identitet i lärandet behöver de känna att läraren tycker om dem”.
  • Feedback: ”Det är den starkaste lärkraften som finns och får eleverna att jobba. Vi är extremt tydliga med vad det är eleven ska lära sig, var den befinner sig just nu och vad nästa steg är”.
  • Höga förväntningar: ”Det gör att eleverna känner att de kan förverkliga sina drömmar”. 

SEMIRA VIKSTRÖM

  • Är rektor på Visättraskolan i Huddinge sedan 2013.
  • Är övertygad om att trygghet och trivsel ger höga kunskapsresultat.

Om vad man kan göra om man arbetar på en skola med negativ utveckling:

”I dag som lärare har man en möjlighet att välja sin arbetsplats och det gör också att man har ett unikt läge att ställa krav på sin rektor. Jag tycker att man ska ställa krav på sin ledning, att det ska finnas en tydlig plan framåt. Hur ska vi vända den här utvecklingen? Vad är det konkret vi behöver göra på den här skolan?”

Relaterat

En skola norr om Stockholm, en annan i en söderförort. Båda ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. 
Skolvärlden besökte Enbacksskolan i Tensta och Visättraskolan i Huddinge för att ta reda på hur det gick till.  

Åtta år som ordningsvakt i tunnelbanan sätter sina spår. När Lars Häggström för andra gången blev stucken med en kanyl under ett arbetspass fick han nog. Det var dags att satsa på något mer hållbart – han skulle bli lärare. Lars Häggström svor att han aldrig mer skulle arbeta längs med blåa linjen.

I dag är det längs den han åker varje dag och går av i Tensta där han arbetar som 4–6-lärare på Enbacksskolan. 

– Jag är utbildad gymnasielärare och de ville ha någon som skulle ta ett vikariat på ett år … Så jag tackade högst motvilligt ja – i dag skulle jag inte kunna tänka mig att jobba någon annanstans överhuvudtaget. 

En av de stora anledningarna till det stavas trelärarsystem – och när man ser Lars Häggström tillsammans med kollegorna Pavlina Spanos och Elsa Luthman under lektionstid förstår man varför. De är som tre kuggar i ett väloljat maskineri efter sju år tillsammans – rör sig nästan synkroniserat i klassrummet. 

– Vi undervisar från alla håll i klassrummet, förklarar Lars Häggström. 

Just i dag håller de sig dock i bakgrunden. För under mentorstiden är det eleverna som håller i taktpinnen. Eleven som är ordförande följer noga dagordningen medan sekreteraren uppdaterar mötesdeltagarna i realtid – det han skriver på Ipaden syns direkt på projektorn. Det är 43 stycken sexor på plats i klassrummet, men ändå är det lugnt när punkt efter punkt avhandlas. Ett förslag om att få övernatta i gympasalen innan terminens slut lyfts, alla bifaller och det blir exalterad stämning när någon föreslår att de ska ”dygna”. Nästa punkt på dagordningen är att gå igenom logistiken kring Fredsdagen då klassen ska sälja kakor.

Pavlina Spanos bryter in: 

– Och vad är det för särskilt område ni ville ta upp den här veckan? 

Klassen är enig, det blev lite stökigt på hemkunskapen. 

– Och vad kan ni göra för att det ska bli bättre?

En annan elev räcker upp handen, säger att någon måste påminna klassen när ordningen rubbas och lovar att ta på sig ansvaret. Sekreteraren antecknar noga så att alla ser vad som klubbas igenom. 

Efter mentorstidens slut ber Elsa Luthman några killar stanna kvar. Det har varit tjafs efter gympan. Konflikter reds ut direkt. Sedan: Slut för i dag, tack för i dag. 43 elever går hem.  

Att de tre lärarna arbetar tillsammans i ett och samma klassrum började med en molotovcocktail. Under ett jullov var det någon som kastade in den genom fönstret – och rummet totalförstördes.

– Vi fick trycka ihop alla elever i ett klassrum under renoveringen. När den var klar efter några månader frågade vi eleverna hur de ville göra – om de ville fortsätta som en stor grupp eller om de ville gå tillbaka till att bli två parallellklasser. Då tog eleverna beslutet att de ville fortsätta så här, berättar Lars Häggström. 

Lars Häggström är lärare på Enbacksskolan i Tensta.

Lars Häggström är närmast lyrisk när han talar om trelärarsystemet och ser det som optimalt. Han lyfter flexibiliteten för eleverna och den individanpassade skolgången eftersom möjligheten ges att dela upp eleverna på olika sätt vid behov av exempelvis extra genomgångar. Och flexibiliteten gäller även lärarna. 

– Vi har ett gigantiskt förtroende från ledningen och kan planera och diskutera vår undervisning hela dagarna. Det gör också att om det är något extra projekt som man håller på med så ges man tid till att gå iväg på det också. Hela organisationen faller inte på att någon av oss är borta någon dag. Det ger en väldigt stor frihet, säger han. 

Trelärarsystemet blir också en form av daglig auskultering:

– Du får feedback varje dag. Jag kommer hem från jobbet och har lärt mig något nytt varje dag. 

Men han medger att det inte alltid fungerat smärtfritt. 

– Vårt första år blev jag och Pavlina så osams att vi båda skulle säga upp oss, säger Lars Häggström. 

Enbacksskolan ligger i hjärtat av Tensta, ett av de områden som av polisen klassas som särskilt utsatta. Försörjningsstödet och arbetslösheten är högre, medelinkomsten nära hälften av genomsnittet i Stockholm och andelen med utländsk bakgrund ligger på runt 90 procent i jämförelse med runt en tredjedel för Stockholm som helhet. 

På närliggande skolor som Rinkebyskolan och Hjulsta grundskola ligger gymnasiebehörigheten på runt 60 procent – trots en positiv utveckling de senaste åren. På Enbacksskolan är motsvarande siffra 91,4 procent för 2018 trots att upptagningsområdet är detsamma. 

Det är ingen slump. Raija Ikonen som började som rektor 2012 har hela tiden fokuserat på kunskapsresultaten.

– Jag ser att vårt arbetssätt är effektivt. Det var bättre socioekonomiska förutsättningar här för åtta år sedan än vad det är nu, men skolan har ändå presterat bättre. Sedan 2013 har vi hela tiden ökat vår prestation och vårt meritvärde ligger över vad som förväntas enligt Skolverkets Salsa-
modell.

Raija Ikonen är rektor på Enbacksskolan i Tensta norr om Stockholm.

Enligt Raija Ikonen beror det på ett omfattande förändringsarbete på tre områden: stärkta relationer, en ökad feedbackkultur och höjda förväntningar på eleverna.

– Det är välbelagt att elever från socioekonomiskt svaga områden är oerhört beroende av relationen till läraren. Vad gäller feedback är det den starkaste lärkraften och motivationen som man kan ge eleverna. 

Den tredje punkten, höga förväntningar, är svårare att hitta forskningsunderlag på menar Raija Ikonen. 

– Trots att det basuneras ut hela tiden är det svårt att hitta pedagogisk forskning på det, vi fick gå till psykologin i stället.  

Parallellt hade personalen en omfattande diskussion kring den bestraffningskultur som fanns på skolan. 

– Vi hade en hel bok med olika konsekvenser som skulle ske om reglerna inte följdes. Men i ärlighetens namn ledde de mest till konflikter mellan lärare och elever. De här bestraffningarna funkar bara i en viss elevgrupp – och i den elevgruppen fungerar vad som helst. I stället satsade vi på en uppmuntranskultur – för det du uppmärksammar växer. 

Det blev ett helt nytt klimat på skolan – ett väldigt öppet sådant.

Hela förändringsarbetet förankrades under en studiedag där lärarna hade fått förbereda sig genom att intervjua eleverna. Bland annat ställde lärarna frågan: ”Hur tycker du att en lärare skapar en god relation med dig?” och filmade svaret. Syftet var att göra eleverna delaktiga i processen.

– Är det något jag lärt mig om förändring så är det att om du inte har eleverna med dig så blir det inget, säger Raija Ikonen. 

Lärarna fick sedan analysera filmerna och ta reda på vilka beteenden man skulle fortsätta med, respektive sluta med. 

– Det var inga kontroversiella grejer, det handlade exempelvis om att inte skälla ut elever inför en hel grupp. 

Dessutom tränades alla på skolan i att ge feedback på rätt sätt och lärare började observera varandra. Även feedbacken till eleverna ökade, lärarna på Enbacksskolan är hela tiden tydliga med var eleverna befinner sig och vad som är nästa steg.

– Det blev ett helt nytt klimat på skolan – ett väldigt öppet sådant. 

I dag beskriver hon skolan som dynamisk, med vetgiriga elever och lärare som är fokuserade på sitt uppdrag – att uppnå kunskapsresultat.

– Vi har ett väldigt komplicerat uppdrag, man måste verkligen gilla den här utmaningen och det gör vår personal. De har särskilt valt att de vill arbeta i det här området, på den här skolan med de utmaningar som finns. Som lärare innebär det bland annat att du måste vara väldigt skicklig på språkutvecklande arbetssätt – eftersom all vår undervisning måste vara språkutvecklande.

Även värdegrundsarbetet tar större plats än på andra skolor, tror Raija Ikonen. 

– Våra elever har väldigt många olika slags bakgrunder och kulturer vilket bland annat innebär olika sätt att hantera konflikter. Därför är skolans värdegrundsarbete väldigt viktigt. Hur vill vi ha det? Hur samarbetar vi? Vi jobbar mycket mer med sådant än på en väldigt homogen skola, säger Raija Ikonen. 

Det sociokulturella området vi jobbar i har sina fördelar.

Lars Häggström håller med om att uppdraget är lite annorlunda på Enbacksskolan än på många andra skolor.

– Det sociokulturella området vi jobbar i har sina fördelar. Jag vet lärarkollegor som knappt vågar säga till eleverna för att man är rädd för en dispyt med föräldrarna. Men vi har föräldrar som tror på vår förmåga som lärare och förstår att vi vill deras barns allra, allra bästa. 

Och kontakten med föräldrarna är tät. Skolåret startar med ett introsamtal med varje elev och föräldrar som sedan följs upp med två utvecklingssamtal under året. Det tror Lars Häggström är del i det stora förtroende som lärarna åtnjuter på skolan. 

Men med förtroendet kommer också ett utökat ansvar. Lars Häggström nämner att Enbacksskolan lägger mer krut på simning och organisering av lov- och eftermiddagsverksamheter. Men också mer oväntade arbetsuppgifter. Han har följt barn till sjukhusbesök, hjälpt till att fylla i blanketter – och en gång beställt reservdelar till en bil. 

– Vi blir mer av en institution. Jag har haft föräldrar som har ringt mig på fredagskvällar för att de har varit oroliga för sina barn. Men jag tar hellre ett sådant samtal alla dagar i veckan från en förälder som behöver hjälp över ett samtal där någon skäller på mig på grund av sina barns betyg. 

Henrik Bartoldsson, lärare på Visättraskolan.

På andra sidan stan är det dags för lektion i samhällskunskap på Visättraskolan. Henrik Bartoldsson låter eleverna räkna upp vilka som saknas och skriver upp namnen på tavlan, i dag är många borta. En eftersläntrare dyker upp. Henrik Bartoldsson är blixtsnabb:

”Hej, varför är du sen?”

Han förklarar: 

– Man är alltid välkommen, men att fråga är respekt. 

I dag pratar de om lag och ordning eftersom eleverna snart ska gå på en rättegång. Henrik Bartoldsson vill inte stå längst fram ”som en stofil”, i stället sitter han och eleverna tillsammans i en ring på golvet och läser högt om skrivna och oskrivna regler. 

Senare i lärarrummet kommer Henrik Bartoldsson in på just det, vilka regler som är värda att ha – och vilka som inte är det. 

– Ta det här med mössor och kepsar i klassrummet, efter att Semira kom in så struntade vi i det. Jag gillar det eftersom jag har blivit så att säga korthårig med åldern.

Han pekar mot sin svarta mössa och skrattar.

Henrik Bartoldsson har varit på Visättraskolan i trettio år, men delar in karriären här i två delar: före och efter Semira Vikström. Hon som är rektor i dag. 

– De sista åren innan hon kom så var det katastrof. Vi hade tjocka luntor med incidentrapporter och dåliga resultat under lång tid. Det var dålig stämning i både klassrum och personalrum med en massa grupperingar. Det snackades bakom ryggen, konstaterar han. 

Personalomsättningen var hög och Henrik Bartoldsson var själv sugen på att sluta. 

– Men så tänkte jag att jag skulle slå en signal till den nya chefen, bara för att veta vad det var jag lämnade. Det tog inte mer än 30 sekunder innan jag visste att den här resan ville jag vara med på. 

Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge.

Semira Vikström hade själv inte riktigt fattat vad hon gav sig in på när hon tog jobbet som rektor.   

– Det var en skola som inte mådde bra på något plan. Röda siffror i medarbetarenkäten, höga sjuktal, konflikter, låga kunskapsresultat, en budget i obalans … 

Så var börjar man? Semira Vikström valde att skicka ut en enkät till alla i personalen och frågade vad de behövde och vad de förväntade sig. Svaret var tydlighet, struktur och en stark ledare som visade vart de skulle. 

– Direkt ändrade vi några enkla strukturer för att öka tryggheten. Låter man elever i årskurs ett och sex spela fotboll tillsammans på rasten bäddar man för att det ska hända saker – de behöver inte ha rast samtidigt. Och släpper man ut alla elever samtidigt i våra smala korridorer är det lätt att det uppstår en massa gruff – så vi strök ämnesklassrummen och satsade på hemklassrum i stället.  

Ledorden i skolan blev kunskap, trygghet och trivsel. Semira Vikström är övertygad om att trygghet och trivsel ger höga kunskapsresultat, därför var en stor satsning på elevhälsan ett naturligt nästa steg.  

– Vi hade ett bra elevhälsoteam i grunden, men eftersom det var så många elever som inte mådde bra och inte kände sig trygga var det tydligt att det behövdes en ordentlig satsning. 

Lösningen blev att sätta dåvarande kurator Erik Hall som biträdande rektor på skolan. Till sin hjälp fick han ett trygghetsteam med en trygghetsansvarig i spetsen. 

– Lärare ska absolut vara involverade i de här bitarna, men när det kommer till att ta hand om konflikter som sker och att sitta i möten med vårdnadshavare så tycker jag att någon annan ska ta ansvar för det. 

Lärarna har haft nog ändå, menar Semira Vikström. 

– De har slitit så hårt och verkligen gått utanför boxen för att lyckas med den här vändningen. Om inte de hade varit så här positiva hade det aldrig gått.

Roligare raster på Visättraskolan i Huddinge.

Det var verkligen en 180-gradersvändning.

Men det gick. Tryggheten och trivseln har ökat, personalomsättningen har minskat och andelen behöriga lärare har ökat från 67 procent 2013 till 89 procent under 2019. Samtidigt har elevresultaten höjts. År 2013 uppnådde 52 procent av eleverna minst godkänt betyg – under 2018 var siffran i stället 81 procent. 

– Det var verkligen en 180-gradersvändning, säger Chimen Ali som är lokalombud för Lärarnas Riksförbund på Visättraskolan. 

Chimen Ali.– Jag kan givetvis bara tala för våra medlemmar, men jag kan säga att de mår bra här på skolan och att vi som lärare hinner med vad vi ska göra. Det beror på att ledningen har organiserat verksamheten väl med en tydlig struktur, information ges i god tid och delaktigheten är stor.  

Henrik Bartoldsson håller med: 

– Det är utmaningar i det här området och vi har resurser i varenda klass – det är inte så att allt bara flyter. Men det finns en anda och ett samarbete som gör att det är roligt att jobba här.

Och när rutinerna och strukturerna sitter finns det tid för annat, menar Semira Vikström.

– De två senaste åren har vi kunnat jobba med det där fluffet som betyder så oerhört mycket för hela verksamheten – vi har ork och energi till det. 

Med fluff menar hon #roligareraster. Ett koncept som innebär att trygghetsteamet planerar och genomför flera vuxenledda aktiviteter varje rast där alla barn får vara med. 

– Av alla insatser som har gjorts genom åren är det här det som har gjort störst skillnad från en dag till en annan. Det var ett enda stort wow.

Hon kikar ut genom fönstret, på skolgården leker barnen. 

– Där borta håller de i bandy och Seinabo i röda jackan brukar köra zumba. Nu på sommaren vill man bara vara ute – för alla dansar!

Och när Skolinspektionen kom på besök konstaterade skolinspektören Kjell Gyllenswärd att Visättraskolan var en av de bästa skolor han någonsin varit på – och då har han varit på 250 stycken. 

– Ärligt talat blev jag väldigt rörd när jag hörde det. När man jobbar i en skola är det så många berg- och dalbanor och dalarna kan vara väldigt djupa. Det här var en otrolig topp och ett kvitto på allt vi gjort tillsammans – för man får inte ett sånt här resultat om inte alla är med på tåget. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Annons
Annons

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Annons
Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Annons
Annons

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Annons
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons