Annons
Lars Häggström, lärare på Enbacksskolan i Tensta och Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge. Foto: Magnus Glans

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Publicerad 3 juni 2019

Fakta

Så arbetar rektorerna

RAIJA IKONEN

  • Är rektor på Enbacksskolan i Tensta sedan 2012. 
  • Tror på att skapa en uppmuntranskultur, snarare än att jobba med bestraffningar.

Tre steg för att höja kunskapsresultaten på Enbacksskolan:

  • Goda relationer: ”I socioekonomiskt svaga områden är eleverna oerhört beroende av relationen till läraren. För att de ska investera sin identitet i lärandet behöver de känna att läraren tycker om dem”.
  • Feedback: ”Det är den starkaste lärkraften som finns och får eleverna att jobba. Vi är extremt tydliga med vad det är eleven ska lära sig, var den befinner sig just nu och vad nästa steg är”.
  • Höga förväntningar: ”Det gör att eleverna känner att de kan förverkliga sina drömmar”. 

SEMIRA VIKSTRÖM

  • Är rektor på Visättraskolan i Huddinge sedan 2013.
  • Är övertygad om att trygghet och trivsel ger höga kunskapsresultat.

Om vad man kan göra om man arbetar på en skola med negativ utveckling:

”I dag som lärare har man en möjlighet att välja sin arbetsplats och det gör också att man har ett unikt läge att ställa krav på sin rektor. Jag tycker att man ska ställa krav på sin ledning, att det ska finnas en tydlig plan framåt. Hur ska vi vända den här utvecklingen? Vad är det konkret vi behöver göra på den här skolan?”

Relaterat

En skola norr om Stockholm, en annan i en söderförort. Båda ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. 
Skolvärlden besökte Enbacksskolan i Tensta och Visättraskolan i Huddinge för att ta reda på hur det gick till.  

Åtta år som ordningsvakt i tunnelbanan sätter sina spår. När Lars Häggström för andra gången blev stucken med en kanyl under ett arbetspass fick han nog. Det var dags att satsa på något mer hållbart – han skulle bli lärare. Lars Häggström svor att han aldrig mer skulle arbeta längs med blåa linjen.

I dag är det längs den han åker varje dag och går av i Tensta där han arbetar som 4–6-lärare på Enbacksskolan. 

– Jag är utbildad gymnasielärare och de ville ha någon som skulle ta ett vikariat på ett år … Så jag tackade högst motvilligt ja – i dag skulle jag inte kunna tänka mig att jobba någon annanstans överhuvudtaget. 

En av de stora anledningarna till det stavas trelärarsystem – och när man ser Lars Häggström tillsammans med kollegorna Pavlina Spanos och Elsa Luthman under lektionstid förstår man varför. De är som tre kuggar i ett väloljat maskineri efter sju år tillsammans – rör sig nästan synkroniserat i klassrummet. 

– Vi undervisar från alla håll i klassrummet, förklarar Lars Häggström. 

Just i dag håller de sig dock i bakgrunden. För under mentorstiden är det eleverna som håller i taktpinnen. Eleven som är ordförande följer noga dagordningen medan sekreteraren uppdaterar mötesdeltagarna i realtid – det han skriver på Ipaden syns direkt på projektorn. Det är 43 stycken sexor på plats i klassrummet, men ändå är det lugnt när punkt efter punkt avhandlas. Ett förslag om att få övernatta i gympasalen innan terminens slut lyfts, alla bifaller och det blir exalterad stämning när någon föreslår att de ska ”dygna”. Nästa punkt på dagordningen är att gå igenom logistiken kring Fredsdagen då klassen ska sälja kakor.

Pavlina Spanos bryter in: 

– Och vad är det för särskilt område ni ville ta upp den här veckan? 

Klassen är enig, det blev lite stökigt på hemkunskapen. 

– Och vad kan ni göra för att det ska bli bättre?

En annan elev räcker upp handen, säger att någon måste påminna klassen när ordningen rubbas och lovar att ta på sig ansvaret. Sekreteraren antecknar noga så att alla ser vad som klubbas igenom. 

Efter mentorstidens slut ber Elsa Luthman några killar stanna kvar. Det har varit tjafs efter gympan. Konflikter reds ut direkt. Sedan: Slut för i dag, tack för i dag. 43 elever går hem.  

Att de tre lärarna arbetar tillsammans i ett och samma klassrum började med en molotovcocktail. Under ett jullov var det någon som kastade in den genom fönstret – och rummet totalförstördes.

– Vi fick trycka ihop alla elever i ett klassrum under renoveringen. När den var klar efter några månader frågade vi eleverna hur de ville göra – om de ville fortsätta som en stor grupp eller om de ville gå tillbaka till att bli två parallellklasser. Då tog eleverna beslutet att de ville fortsätta så här, berättar Lars Häggström. 

Lars Häggström är lärare på Enbacksskolan i Tensta.

Lars Häggström är närmast lyrisk när han talar om trelärarsystemet och ser det som optimalt. Han lyfter flexibiliteten för eleverna och den individanpassade skolgången eftersom möjligheten ges att dela upp eleverna på olika sätt vid behov av exempelvis extra genomgångar. Och flexibiliteten gäller även lärarna. 

– Vi har ett gigantiskt förtroende från ledningen och kan planera och diskutera vår undervisning hela dagarna. Det gör också att om det är något extra projekt som man håller på med så ges man tid till att gå iväg på det också. Hela organisationen faller inte på att någon av oss är borta någon dag. Det ger en väldigt stor frihet, säger han. 

Trelärarsystemet blir också en form av daglig auskultering:

– Du får feedback varje dag. Jag kommer hem från jobbet och har lärt mig något nytt varje dag. 

Men han medger att det inte alltid fungerat smärtfritt. 

– Vårt första år blev jag och Pavlina så osams att vi båda skulle säga upp oss, säger Lars Häggström. 

Enbacksskolan ligger i hjärtat av Tensta, ett av de områden som av polisen klassas som särskilt utsatta. Försörjningsstödet och arbetslösheten är högre, medelinkomsten nära hälften av genomsnittet i Stockholm och andelen med utländsk bakgrund ligger på runt 90 procent i jämförelse med runt en tredjedel för Stockholm som helhet. 

På närliggande skolor som Rinkebyskolan och Hjulsta grundskola ligger gymnasiebehörigheten på runt 60 procent – trots en positiv utveckling de senaste åren. På Enbacksskolan är motsvarande siffra 91,4 procent för 2018 trots att upptagningsområdet är detsamma. 

Det är ingen slump. Raija Ikonen som började som rektor 2012 har hela tiden fokuserat på kunskapsresultaten.

– Jag ser att vårt arbetssätt är effektivt. Det var bättre socioekonomiska förutsättningar här för åtta år sedan än vad det är nu, men skolan har ändå presterat bättre. Sedan 2013 har vi hela tiden ökat vår prestation och vårt meritvärde ligger över vad som förväntas enligt Skolverkets Salsa-
modell.

Raija Ikonen är rektor på Enbacksskolan i Tensta norr om Stockholm.

Enligt Raija Ikonen beror det på ett omfattande förändringsarbete på tre områden: stärkta relationer, en ökad feedbackkultur och höjda förväntningar på eleverna.

– Det är välbelagt att elever från socioekonomiskt svaga områden är oerhört beroende av relationen till läraren. Vad gäller feedback är det den starkaste lärkraften och motivationen som man kan ge eleverna. 

Den tredje punkten, höga förväntningar, är svårare att hitta forskningsunderlag på menar Raija Ikonen. 

– Trots att det basuneras ut hela tiden är det svårt att hitta pedagogisk forskning på det, vi fick gå till psykologin i stället.  

Parallellt hade personalen en omfattande diskussion kring den bestraffningskultur som fanns på skolan. 

– Vi hade en hel bok med olika konsekvenser som skulle ske om reglerna inte följdes. Men i ärlighetens namn ledde de mest till konflikter mellan lärare och elever. De här bestraffningarna funkar bara i en viss elevgrupp – och i den elevgruppen fungerar vad som helst. I stället satsade vi på en uppmuntranskultur – för det du uppmärksammar växer. 

Det blev ett helt nytt klimat på skolan – ett väldigt öppet sådant.

Hela förändringsarbetet förankrades under en studiedag där lärarna hade fått förbereda sig genom att intervjua eleverna. Bland annat ställde lärarna frågan: ”Hur tycker du att en lärare skapar en god relation med dig?” och filmade svaret. Syftet var att göra eleverna delaktiga i processen.

– Är det något jag lärt mig om förändring så är det att om du inte har eleverna med dig så blir det inget, säger Raija Ikonen. 

Lärarna fick sedan analysera filmerna och ta reda på vilka beteenden man skulle fortsätta med, respektive sluta med. 

– Det var inga kontroversiella grejer, det handlade exempelvis om att inte skälla ut elever inför en hel grupp. 

Dessutom tränades alla på skolan i att ge feedback på rätt sätt och lärare började observera varandra. Även feedbacken till eleverna ökade, lärarna på Enbacksskolan är hela tiden tydliga med var eleverna befinner sig och vad som är nästa steg.

– Det blev ett helt nytt klimat på skolan – ett väldigt öppet sådant. 

I dag beskriver hon skolan som dynamisk, med vetgiriga elever och lärare som är fokuserade på sitt uppdrag – att uppnå kunskapsresultat.

– Vi har ett väldigt komplicerat uppdrag, man måste verkligen gilla den här utmaningen och det gör vår personal. De har särskilt valt att de vill arbeta i det här området, på den här skolan med de utmaningar som finns. Som lärare innebär det bland annat att du måste vara väldigt skicklig på språkutvecklande arbetssätt – eftersom all vår undervisning måste vara språkutvecklande.

Även värdegrundsarbetet tar större plats än på andra skolor, tror Raija Ikonen. 

– Våra elever har väldigt många olika slags bakgrunder och kulturer vilket bland annat innebär olika sätt att hantera konflikter. Därför är skolans värdegrundsarbete väldigt viktigt. Hur vill vi ha det? Hur samarbetar vi? Vi jobbar mycket mer med sådant än på en väldigt homogen skola, säger Raija Ikonen. 

Det sociokulturella området vi jobbar i har sina fördelar.

Lars Häggström håller med om att uppdraget är lite annorlunda på Enbacksskolan än på många andra skolor.

– Det sociokulturella området vi jobbar i har sina fördelar. Jag vet lärarkollegor som knappt vågar säga till eleverna för att man är rädd för en dispyt med föräldrarna. Men vi har föräldrar som tror på vår förmåga som lärare och förstår att vi vill deras barns allra, allra bästa. 

Och kontakten med föräldrarna är tät. Skolåret startar med ett introsamtal med varje elev och föräldrar som sedan följs upp med två utvecklingssamtal under året. Det tror Lars Häggström är del i det stora förtroende som lärarna åtnjuter på skolan. 

Men med förtroendet kommer också ett utökat ansvar. Lars Häggström nämner att Enbacksskolan lägger mer krut på simning och organisering av lov- och eftermiddagsverksamheter. Men också mer oväntade arbetsuppgifter. Han har följt barn till sjukhusbesök, hjälpt till att fylla i blanketter – och en gång beställt reservdelar till en bil. 

– Vi blir mer av en institution. Jag har haft föräldrar som har ringt mig på fredagskvällar för att de har varit oroliga för sina barn. Men jag tar hellre ett sådant samtal alla dagar i veckan från en förälder som behöver hjälp över ett samtal där någon skäller på mig på grund av sina barns betyg. 

Henrik Bartoldsson, lärare på Visättraskolan.

På andra sidan stan är det dags för lektion i samhällskunskap på Visättraskolan. Henrik Bartoldsson låter eleverna räkna upp vilka som saknas och skriver upp namnen på tavlan, i dag är många borta. En eftersläntrare dyker upp. Henrik Bartoldsson är blixtsnabb:

”Hej, varför är du sen?”

Han förklarar: 

– Man är alltid välkommen, men att fråga är respekt. 

I dag pratar de om lag och ordning eftersom eleverna snart ska gå på en rättegång. Henrik Bartoldsson vill inte stå längst fram ”som en stofil”, i stället sitter han och eleverna tillsammans i en ring på golvet och läser högt om skrivna och oskrivna regler. 

Senare i lärarrummet kommer Henrik Bartoldsson in på just det, vilka regler som är värda att ha – och vilka som inte är det. 

– Ta det här med mössor och kepsar i klassrummet, efter att Semira kom in så struntade vi i det. Jag gillar det eftersom jag har blivit så att säga korthårig med åldern.

Han pekar mot sin svarta mössa och skrattar.

Henrik Bartoldsson har varit på Visättraskolan i trettio år, men delar in karriären här i två delar: före och efter Semira Vikström. Hon som är rektor i dag. 

– De sista åren innan hon kom så var det katastrof. Vi hade tjocka luntor med incidentrapporter och dåliga resultat under lång tid. Det var dålig stämning i både klassrum och personalrum med en massa grupperingar. Det snackades bakom ryggen, konstaterar han. 

Personalomsättningen var hög och Henrik Bartoldsson var själv sugen på att sluta. 

– Men så tänkte jag att jag skulle slå en signal till den nya chefen, bara för att veta vad det var jag lämnade. Det tog inte mer än 30 sekunder innan jag visste att den här resan ville jag vara med på. 

Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge.

Semira Vikström hade själv inte riktigt fattat vad hon gav sig in på när hon tog jobbet som rektor.   

– Det var en skola som inte mådde bra på något plan. Röda siffror i medarbetarenkäten, höga sjuktal, konflikter, låga kunskapsresultat, en budget i obalans … 

Så var börjar man? Semira Vikström valde att skicka ut en enkät till alla i personalen och frågade vad de behövde och vad de förväntade sig. Svaret var tydlighet, struktur och en stark ledare som visade vart de skulle. 

– Direkt ändrade vi några enkla strukturer för att öka tryggheten. Låter man elever i årskurs ett och sex spela fotboll tillsammans på rasten bäddar man för att det ska hända saker – de behöver inte ha rast samtidigt. Och släpper man ut alla elever samtidigt i våra smala korridorer är det lätt att det uppstår en massa gruff – så vi strök ämnesklassrummen och satsade på hemklassrum i stället.  

Ledorden i skolan blev kunskap, trygghet och trivsel. Semira Vikström är övertygad om att trygghet och trivsel ger höga kunskapsresultat, därför var en stor satsning på elevhälsan ett naturligt nästa steg.  

– Vi hade ett bra elevhälsoteam i grunden, men eftersom det var så många elever som inte mådde bra och inte kände sig trygga var det tydligt att det behövdes en ordentlig satsning. 

Lösningen blev att sätta dåvarande kurator Erik Hall som biträdande rektor på skolan. Till sin hjälp fick han ett trygghetsteam med en trygghetsansvarig i spetsen. 

– Lärare ska absolut vara involverade i de här bitarna, men när det kommer till att ta hand om konflikter som sker och att sitta i möten med vårdnadshavare så tycker jag att någon annan ska ta ansvar för det. 

Lärarna har haft nog ändå, menar Semira Vikström. 

– De har slitit så hårt och verkligen gått utanför boxen för att lyckas med den här vändningen. Om inte de hade varit så här positiva hade det aldrig gått.

Roligare raster på Visättraskolan i Huddinge.

Det var verkligen en 180-gradersvändning.

Men det gick. Tryggheten och trivseln har ökat, personalomsättningen har minskat och andelen behöriga lärare har ökat från 67 procent 2013 till 89 procent under 2019. Samtidigt har elevresultaten höjts. År 2013 uppnådde 52 procent av eleverna minst godkänt betyg – under 2018 var siffran i stället 81 procent. 

– Det var verkligen en 180-gradersvändning, säger Chimen Ali som är lokalombud för Lärarnas Riksförbund på Visättraskolan. 

Chimen Ali.– Jag kan givetvis bara tala för våra medlemmar, men jag kan säga att de mår bra här på skolan och att vi som lärare hinner med vad vi ska göra. Det beror på att ledningen har organiserat verksamheten väl med en tydlig struktur, information ges i god tid och delaktigheten är stor.  

Henrik Bartoldsson håller med: 

– Det är utmaningar i det här området och vi har resurser i varenda klass – det är inte så att allt bara flyter. Men det finns en anda och ett samarbete som gör att det är roligt att jobba här.

Och när rutinerna och strukturerna sitter finns det tid för annat, menar Semira Vikström.

– De två senaste åren har vi kunnat jobba med det där fluffet som betyder så oerhört mycket för hela verksamheten – vi har ork och energi till det. 

Med fluff menar hon #roligareraster. Ett koncept som innebär att trygghetsteamet planerar och genomför flera vuxenledda aktiviteter varje rast där alla barn får vara med. 

– Av alla insatser som har gjorts genom åren är det här det som har gjort störst skillnad från en dag till en annan. Det var ett enda stort wow.

Hon kikar ut genom fönstret, på skolgården leker barnen. 

– Där borta håller de i bandy och Seinabo i röda jackan brukar köra zumba. Nu på sommaren vill man bara vara ute – för alla dansar!

Och när Skolinspektionen kom på besök konstaterade skolinspektören Kjell Gyllenswärd att Visättraskolan var en av de bästa skolor han någonsin varit på – och då har han varit på 250 stycken. 

– Ärligt talat blev jag väldigt rörd när jag hörde det. När man jobbar i en skola är det så många berg- och dalbanor och dalarna kan vara väldigt djupa. Det här var en otrolig topp och ett kvitto på allt vi gjort tillsammans – för man får inte ett sånt här resultat om inte alla är med på tåget. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Bevakning

Men många frågor kvarstår, enligt facket. 

Annons
Annons

Lärarstudenter: Bristande corona-anpassning kan kosta oss vår examen

VFU

Hårda närvaroregler under VFU-perioden ligger fast trots restriktioner som tvingar studenter att stanna hemma.
– Det är befängt, säger LR:s studerandeordförande Rebecca Roth.

Annons
Arbetsmiljö

LR:s krav: Lärare måste få ett stärkt rättsskydd

Arbetsmiljö

LR vill att lärare ska omfattas av ett starkare rättsskydd.

”Digitala verktyg kan vara en naturlig del av klassrummet”

Litteratur

Det finns många fördelar med digitala verktyg enligt matematiklärarna Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell.

Annons
Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.

Annons
Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

”Försämra inte vår trygghet – det är nu vi behöver den som mest”

Replik

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

Kommentera

Debatt: ”Förnyad LAS inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Lärarmordet i Frankrike

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons