transsprakande_linus

Linus Johansson är lärare i idrott och hälsa på Bergsjöskolan där man använder sig av transspråkande.

Språkutveckling

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

På Bergsjöskolan i Göteborg går 400 elever med drygt 50 olika nationaliteter. Sedan två år tillbaka använder man sig därför av translanguaging eller transspråkande.

– Istället för att se språken som separata enheter så låter vi det flöda – man använder helt enkelt alla sina språkliga resurser för att göra sig förstådd, förklarar försteläraren Linus Johansson som är idrottslärare på skolan sedan ett år tillbaka.

Enligt honom handlar det om ett nytt förhållningssätt som lärare där man bryter mot den enspråkiga normen.

– Det finns ett målspråk och det är svenska, men vägen dit kan vara via ett eller två andra modersmål som man är starkare på från början. Eftersom många elever kommer till Sverige först i femman eller sexan finns ingen tid för oss att förlora. Genom transspråkande kan vi möta eleven på den kunskapsnivå de befinner sig och börja arbeta med ämnesinnehållet från dag ett, förklarar Linus Johansson.

Och transspråkandet hjälper också till att stärka elevernas självförtroende och självkänsla, menar Linus Johansson.

– Genom transspråkandet lär vi våra elever att vara stolta över sin identitet och de språk de kan. Vi försöker därför utgå från elevens kulturella bakgrund i ämnesinnehållet så att de ska förstå innehållet. Många gånger är de nationella proven exempelvis utformade från en svensk kontext, då blir det ännu svårare att förstå frågorna.

Men hur går det till rent konkret? Som lärare kan man väl inte så mycket om den kultur eleven kommer ifrån?

– Självklart kan man inte ha ett ämnesinnehåll som är uppdelat på 13 eller 14 olika kulturella bakgrunder, det handlar mer om att man inte alltid utgår från den svenska kontexten utan bygger innehållet på allmänmänskliga problem utifrån ett internationellt perspektiv.

Många har uppfattningen att nu är vi i Sverige och då ska vi tala svenska.

Själv översätter han sina genomgångar till alla språk via google translate, så att eleverna kan läsa igenom dem innan lektionen.

– Sedan jobbar de också med texterna i klassrummet innan de kommer till idrottslektionen, vilket gör att de redan har en förförståelse när de kommer till lektionen. När jag sedan har ett teoretiskt förhör utifrån mina genomgångar får eleverna möjlighet att svara på sitt eget modersmål eller på svenska, jag tar hjälp av modersmålslärarna för att rätta proven. På så sätt får alla möjlighet att visa sina kunskaper, oavsett hur lång tid de varit i Sverige, säger Linus Johansson.

Det låter tidskrävande.

– Många tycker det, för undervisningssituationen är komplex. Men jag menar att de ofta glömmer att se eleverna som resurser – för eleverna kan göra väldigt mycket av arbetet själva, till exempel när det kommer till översättning. De är också jätteviktiga som gruppledare – de kan översätta och hjälpa kamrater så att man inte är ensam som lärare i det här.

Initiativet till att använda transspråkande på Bergsjöskolan kommer från Center för skolutveckling i Göteborg. De har haft utbildning för personalen i omgångar som också har gjort en studieresa till New York med studiebesök på flera skolor som använder sig av transspråkande. Dessutom fick man chansen att träffa en av förgrundsgestalterna, Ofelia García.

– Det var otroligt inspirerande att träffa henne och andra lärare som jobbar i skolorna med translanguaging. Men trots att forskningen har kunnat visa vilka goda effekter det här har på elevernas lärande så är det inte helt accepterat i USA. Det kändes lite som en gerillaverksamhet, säger Linus Johansson.

Även på hemmaplan har det bitvis varit svårt att få med sig elever och föräldrar på tåget.

– Många har uppfattningen att nu är vi i Sverige och då ska vi tala svenska, men vi försöker förklara att det är bra att man talar modersmålet hemma, det gynnar elevernas språkutveckling. Sedan är det ofta svårt att få elever att använda sitt språk i undervisningen i skolan om de kommer från en kultur där utbildningssystemet är svagt. Men vi vet att det är viktigt för att de inte ska tappa bort sin identitet, för identiteten är oerhört viktig för skolframgången.

Och vad ger transspråkande?

– Effekten är att de lär sig svenska mycket snabbare och så blir de mer studiemotiverade eftersom de kan börja lära sig saker direkt. Vi väntar inte in eleverna utan möter dem där de befinner sig just nu kunskapsmässigt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm