sfi-jenny-wibell

Jenny Wibrell, SFI-lärare vid Komvux i Enköping.

Corona

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning. 
– Det beror till stor del på tekniken. Långt ifrån alla har exempelvis tillgång till en egen dator, säger Jenny Wibrell är SFI-lärare vid Komvux i Enköping.

Skolvärlden har tidigare skrivit om Lärarnas Riksförbunds granskning av coronapandemins negativa effekter på elevers kunskapsutveckling. 

Enkätundersökningen visade bland annat att pandemins konsekvenser skiljer sig beroende på vilken del av skolväsendet som analyseras. Totalt svarade 41 procent av de tillfrågade lärarna att de inte ansåg att de skulle hinna genomföra all planerad undervisning i tid. Bland de tillfrågade lärarna inom vuxenutbildningen var det hela 49 procent som inte trodde sig kunna genomföra den planerade undervisningen.

Svaren från enbart SFI-lärare visar att hela 77 procent av lärarna ansåg att de inte skulle hinna med all undervisning. Här uppgav lärarna att drygt 38 procent av det centrala innehållet inte skulle hinnas med. 

Vidare visar granskningen att de som påverkats mest under perioden är elever inom SFI. 47 procent av de tillfrågade lärarna inom vuxenutbildningen ansåg att genomsnittseleven på utbildningen påverkas negativt under pandemin. Medan 76 procent av lärarna uppgav att pandemin påverkat elever med ett annat modersmål än svenska negativt. 

Under pandemin har 88 procent av vuxenutbildningens lärare jobbat på distans, enligt undersökningen. Majoriteten har i enkäten svarat att tekniken de jobbat med under perioden har fungerat bra. Men de svarar även att så inte är fallet för deras elever. Jenny Wibrell är SFI-lärare vid Komvux i Enköping och hon tror att en bidragande faktor till att distansundervisningen påverkat eleverna negativt handlar om just teknikproblem. 

– Tillskillnad från exempelvis gymnasiet så har inte dessa elever tillgång till samma tekniska utrustning. Det är få som har egen dator och en del av analfabeterna saknar helt datorvana.

Jenny Wibrell berättar att eleverna som haft svårt med tekniken har fått komma till skolan för att få stöd och en genomgång. Men det har tyvärr inte varit tillräckligt.

– De är helt enkelt inte lika digitaliserade som en gymnasieklass. Vissa elever vet inte hur man bifogar filer i ett mejl. Även om de fått en genomgång är det inte alltid de kommer ihåg hur man gör när de sitter hemma själva. Jag skulle uppskatta att vi tappat runt tre elever per klass på grund av teknikproblem, säger hon. Man tappar lätt motivationen när tekniken krånglar det gäller ju oss lärare också. Men inga direkta avhopp, snarare inaktivitet hos dessa elever. 

45 procent av lärarna uppger i enkätundersökningen att närvaron bland deras elever är lägre än innan pandemin. I genomsnitt uppskattas 28 procent av vuxenutbildningens elever ha varit frånvarande under ordinarie undervisningstillfällen. 

– Det handlar såklart mycket om teknikproblem. Men vi har märkt att det är många som haft sina barn hemma under pandemin. Det har gjort att de inte kunnat sitta i lugn och ro den tid det behövs, säger Jenny Wibrell. 

Jenny Wibrell menar även att det varit extra svårt att bedöma närvaron och även elevernas utveckling under de digitala lektionerna. 

– Alla får inte tillfälle att prata och få hjälp på samma sätt som under lektioner i ett klassrum. Vissa elever är såklart mer aktiva under videosamtalen än andra, men vi lärare får inte samma helhetsbild av en elevs utveckling. 

Just nu är Jenny Wibrell och hennes kollegor i full gång med att sätta betyg. En process som blivit mer problematisk än den varit tidigare år. Eleverna har svarat på frågor, skrivit texter, ordlistor, gjort filmer. I vanliga fall skrivs proven i klassrum med papper och penna med uppsikt av lärare. I år har allt gjorts digitalt på dator, vilket gjort det är svårt att upptäcka fusk.

– Vi kan ju bara se vad de skickar in. Vi har ingen aning om de tagit hjälp av en närstående eller nätet. Det går ofta att upptäcka är svårt att bevisa. Hur de verkligen utvecklats är något som vi nästan bara kan bedöma i klassrummen. 

Eleverna själva har under perioden ständigt undrat när de kan komma tillbaka till skolan igen och när ordinarie undervisning ska tas upp som vanligt. Om en liknande situation skulle uppstå i framtiden hoppas Jenny Wibrell att en del saker görs annorlunda. 

– Varje elev borde precis som gymnasiets elever ha en egen dator. Det säger sig självt att det är jättesvårt att sitta och skriva en uppsats på en mobiltelefon, säger hon. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm