syv-rebecka

Rebecka Lindström jobbar som studie- och yrkesvägledare på Erik Dahlbergsgymnasiet och Bäckadalsgymnasiet i Jönköpings kommun. Foto: Shutterstock / Privat

Corona

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

En ny granskning visar att landets studie- och yrkesvägledare har haft en ökad arbetsbelastning under coronapandemin. Sju av tio menar även att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Undersökningen
  • Under pandemin har mer än hälften av vägledningen bedrivits antingen helt eller delvis på distans. Studie- och yrkesvägledarna har använt sig av olika digitala verktyg för att vägleda eleverna. 
  • Närmare en av tre studie- och yrkesvägledare upplever att det inte är möjligt att vägleda eleverna digitalt utifrån den ordinarie planeringen.
  • Mer än 70 procent av studie- och yrkesvägledarna menar att att elevernas förutsättningar när det kommer till val av fortsatta studier och yrke försämrats på grund av coronapandemin.
  • De elever som drabbats hårdast är de som har särskilda behov, elever som är nyanlända och de som inte har svenska som modersmål. 
  • Runt 40% svarar att coronapandemin gjort att deras arbetsbelastningen ökat. 
  • 35% av studie- och yrkesvägledarna upplever att de behövt jobba med sådant som ligger utanför deras vanliga arbetsuppgifter på grund av krisen. 
  • Var fjärde studie- och yrkesvägledare tycker att deras arbetsgivare hanterat krisen dåligt i förhållande. Man menar att det saknats tydliga direktiv, varit problem att genomföra prao och att arbetsgivaren agerat felaktigt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Enkäten genomfördes 21 april–6 maj 2020 och svarsfrekvensen var nästan 70 procent. Läs hela undersökningen på lr.se/undersokningar

Sju av tio studie- och yrkesvägledare upplever att coronapandemin gjort att deras elever får sämre förutsättningar inför kommande val av studier och yrke. Det visar Lärarnas Riksförbunds nya granskning. De elever som drabbas hårdast är nyanlända, elever som inte har svenska som modersmål samt elever som har särskilda behov.

– Det är hög tid för krafttag från ansvariga politiker, myndigheter och arbetsgivare för att förbättra situationen. Alla elever har rätt till en bra förberedelse för yrkeslivet efter skolan, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

I granskningen framgår det att de elever som drabbas hårdast är nyanlända, elever som inte har svenska som modersmål samt elever som har särskilda behov. En bild som delas av Rebecka Lindström, studie- och yrkesvägledare på Erik Dahlbergsgymnasiet och Bäckadalsgymnasiet i Jönköpings kommun. 

– Jag jobbar bland annat med språkintroduktionselever, där har det varit speciellt klurigt att kommunicera på distans. Vi har fått ta in elever för att ses personligen när vi känt att det inte fungerat. Det har också varit svårare att få tag i elever som inte har svenska som mordersmål, säger hon. 

”De ökande kraven som nu ställs på studie och yrkesvägledarna och konsekvensen för eleverna måste uppmärksammas”

Rebecka Lindström upplever det varit en annorlunda tid. Speciellt eftersom elever inte kunnat droppa in som de annars brukar göra. Hon upplever även att de elever som hon vanligtvis behöver gå och hämta i klassrummen har varit svåra att få tag i även digitalt. 

– Jag har märkt att de som är svåra att nå på grund av att de har svårt med sociala situationer tar tillfället i akt och hör av sig digitalt istället. Vilket är positivt, säger hon. 

Granskningen visar att en av tre studie- och yrkesvägledare inte tycker att det varit möjligt att hålla sig till den ordinarie planeringen och genomföra tänkta vägledningsaktiviteter under krisen. 

Det står även klart att mer än hälften av all vägledning har skett på distans under pandemin. Eleven och studie- och yrkesvägledaren har då haft kontakt genom olika digitala verktyg.  

Här upplever de flesta studie- och yrkesvägledarna att den digitala tekniken som använts för att kommunicera med eleverna fungerat bra. Drygt 70 procent uppger att den digitala plattformen som använts varit mer eller mindre välfungerande. 

Men inom vuxenutbildningen svarar nästan hälften av studie- och yrkesvägledarna att det helt saknas en digital plattform. 

– Svagheterna inom vuxenutbildningen för möjligheterna till digital vägledning är oacceptabla. Det är ändå glädjande att så många upplever att det nya digitala arbetssättet fungerar bra. Men de ökande kraven som nu ställs på studie och yrkesvägledarna och konsekvensen för eleverna måste uppmärksammas, säger Åsa Fahlén. 

Runt 40 procent av studie- och yrkesvägledarna upplever att deras arbetsbelastning har ökat under krisen. Hela 35 procent upplever även att de behövt jobba med sådant som ligger utanför deras vanliga arbetsuppgifter. Det har bland annat handlat om att hoppa in och hålla i lektioner när ordinarie lärare som varit sjuka samt administrationsjobb.Rebecka Lindström säger att hon själv inte behövt hoppa in för sjuka lärare och att hennes arbetsbelastning varit hanterbar, men hon menar även att det beror på att hon till viss del jobbade med att chatta och ringa eleverna redan innan pandemin. 

– Att behöva ställa om och hitta nya arbetssätt tar tid och merarbete. Jag tror att det generellt varit betydligt jobbigare för många att gå över till att jobba på distans än det varit för mig personligen.

Det framgår även att det enbart är var fjärde studie- och yrkesvägledare som är nöjd med hur deras arbetsgivare hanterat krisen. Kritiken handlar om otydliga direktiv gällande distansjobb, svårigheter med att genomföra prao samt hur vissa av arbetsgivarna handlat utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
– Det har varit en hel del oklarheter gällande hur vi ska jobba. Det har även skilt sig mellan skolorna, säger Rebecka Lindström, som jobbar på två olika gymnasier i samma kommun. 
– För mig är det ju lätt att jämföra. På den andra skolan, där jag hoppat in och hjälpt till bara den här terminen, har det varit lite svårare. Där var även rekommendationen att vi skulle vara på plats i skolan. Det är märkligt att det skilt sig så mycket, men det kan också bero på att jag varit inhoppare.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm