lokaler

Bristande underhåll gör att skolor förfaller, samtidigt som elevkullarna växer för varje år. Sju av tio kommuner uppger i Skolvärldens enkät att de behöver nya lokaler inom de närmaste fem åren.

| Foto: Erik Nylund/Magnus Glans
Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.
– Många av dagens skolor är mycket slitna med stort underhållsbehov. I dag fixar man ofta bara det mest akuta med resultat att skolorna förfaller ytterligare, säger Magnus Henell, LR:s huvudskyddsombud i Norrköpings kommun.

Ungefär var tredje lärare anser att dåliga lokaler är ett av de absolut största arbetsmiljöproblemen i skolan, visar en undersökning bland 6 360 lärare (varav 58 procent svarade) som ingår i LR:s lärarpanel.

– Problemen kan bland annat bero på att lokalerna är slitna, dåligt underhållna, för små eller inte ändamålsenliga, säger Erik Ekström som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund.

– Det gjordes nyligen en studie bland lärare i praktisk-estetiska ämnen som visar att bara ungefär 40 procent av lärarna i bild har tillgång till en adekvat ämnessal.

Beror dåliga lokaler på att många kommuner är hårt pressade ekonomiskt?

– Det är inget argument. Alla har rätt till en god arbetsmiljö, även lärare.

Pierre Raquette, SO-lärare på Pettersbergsskolan i Västerås och huvudskyddsombud för LR, berättar att flera av kommunens äldre skolor under de senaste åren har renoverats och rustats upp.

– Samtidigt finns det skolor vars underhåll är eftersatt. Det börjar också bli ordentligt trångt på vissa enheter och allt fler elever i klasserna, ofta i lokaler som inte är byggda för så många människor. Framför allt i samband med årstidsväxlingar har vi på en del skolor problem med ventilationen.

Enligt en undersökning av branschorganisationen Svensk ventilation som publicerades i höstas, är det bara tre av tio kommuner som under de senaste tre åren genomfört obligatorisk ventilationskontroll (OVK) i samtliga skolor trots att det är ett lagstadgat krav.

I var fjärde kommun fick minst 25 procent av skolorna anmärkning eller icke godkänt vid den senaste ventilationskontrollen.

När Folkhälsomyndigheten för några år sedan undersökte inomhusmiljön i svenska skolor visade det sig att ungefär 15 procent av skolorna hade en dålig eller ganska dålig luftkvalitet. Städningen behövde förbättras i en femtedel av skolorna.

2013–2016 inspekterade Arbetsmiljöverket drygt 30 procent av Sveriges grund- och gymnasieskolor. Granskningen visar bland annat på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet på nio av tio skolor.

– När det gäller skollokalerna brukar det framför allt vara två områden som är problematiska. Det ena är luftkvaliteten. Det är inte ovanligt att det i klassrummen och andra skollokaler är för mycket folk i förhållande till vad ventilationen klarar av. Följden kan bli sämre luftkvalitet, säger Kristian Hansson som är sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

– Det andra problemområdet är bra rutiner för underhåll och drift, inte minst kontroll av städkvaliteten.  

Fönstren var så anfrätta av fukt att de riskerade att ramla ut.

Magnus Henell.
Magnus Henell.

Magnus Henell, LR:s huvudskyddsombud i Norrköping, berättar att det i kommunen finns såväl nybyggda skolor av hög kvalitet som skolor med mycket stort underhållsbehov.

– Kommunen har varit tvungen att totalrenovera ett antal skolor under de senaste åren. Två skolor har rivits på grund av fukt- och arbetsmiljöproblem. På en skola fick man förbjuda alla att öppna fönstren. De var så anfrätta av fukt att de riskerade att ramla ut.

– På många skolor är det illa ställt med det återkommande underhållet, till exempel byte av olika filter, kontroll och rensning av hängrännor, målning av fönster och liknande. Jag tror att en stor del av problemen hade kunnat undvikas med bättre rutiner.

Varför har man inte sådana?

– Bland annat för att många vaktmästartjänster är indragna eller begränsade. I stället förlitar man sig på att fel anmäls av lärare eller annan personal som redan är överhopade av arbete. Det är felanmälningar som går till något serviceföretag som kommer ut och åtgärdar just det som är anmält. Men företaget kontrollerar inte om allt övrigt fungerar som det ska eller behöver åtgärdas.

Vad säger de ansvariga?

– Många som jag har pratat håller med om att underhållet behöver förbättras, men säger samtidigt att det inte finns pengar till det.  

Under januari i år frågade Skolvärlden de svenska kommunerna om deras lokalsituation (grund- och gymnasieskolan). Av de kommuner som svarade på vår enkät (78 procent) uppgav en majoritet att de har brist på permanenta skollokaler, vilket de bland annat försöker lösa genom att öka antalet elever per klass eller genom att använda sig av tillfälliga lokaler, till exempel av olika typer av barack- eller paviljonglösningar.

– Det är ett stående skämt här i Norrköping att man borde ha sysslat med uthyrning av baracker/paviljonger till kommunen i stället för att arbeta som lärare. Då hade man tjänat bra med pengar, säger Magnus Henell.

Den växande bristen på undervisningslokaler har även gjort att kommuner hyr in sig i allt från butiker till religiösa samfund. En kommun låter eleverna skriva nationella prov i en ishall.

Många kommuner har inte byggt en skola på väldigt länge, en del inte på 50 år.

68 procent av de svarande kommunerna uppger att de inom de närmaste fem åren är i behov av nya lokaler.

I våras konstaterade dåvarande SKL att det bara fram till 2022 behöver byggas motsvarande 390 nya grundskolor och 40 nya gymnasieskolor.

Behovet av nya skolor beror på en kombination av kraftigt ökande barn- och ungdomskullar och av att många av dagens skolor är slitna, bristfälligt underhållna och inte anpassade för ett modernt lärande.

– Nya skollokaler kommer att vara en viktig fråga för kommunerna under lång tid framöver. Det är inte bara en ekonomisk fråga. Många kommuner har inte byggt en skola på väldigt länge, en del inte på 50 år. Då är det inte så lätt att veta hur man ska göra för att få till lokaler som är bra ur ett pedagogiskt perspektiv, säger Christin Appel som är utredare på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– En förstudie som vi genomförde förra året visar att många kommuner är i behov av stöd när det gäller planering och utformning av den fysiska lärmiljön, särskilt vid nybyggnation. Ett förslag som framförs i förstudien är att Skolverket ska få i uppdrag att förmedla ett sådant stöd. Liknande nationella stöd finns bland annat i Norge, Danmark och Finland.

Christin Appel berättar att SKR arbetar med att ta fram ett ramavtal för produktion och inköp av förskolebyggnader.

– Vi håller som bäst på att upphandla leverantörer. Byggnaderna kommer att finnas i flera storlekar och utföranden. Med hjälp av en gemensam upphandling kan kommunerna enkelt och snabbt få en förskola av god kvalitet på plats, det går dessutom att pressa priserna, inte minst när det gäller projektering och planering.

Kommer det även ett ramavtal för skolor?

– Det är inte aktuellt just nu. Vi har tagit fram ett ramavtal för förskolan som kommer att följas upp och utvärderas. Det är inte säkert att ett ramavtal passar lika bra inom grund- och gymnasieskolan.

Har kommunerna råd att bygga nya skolor med tanke på deras tuffa ekonomiska läge?

– Det är ett tufft läge för kommunerna att skapa de utbildningsplatser som behövs. Många skolor behöver byggas renoveras eller byggas om. Vi ser att det pågår ett stort antal investeringsprojekt i hela landet och det är viktigt att dessa är genomtänkta och utgår ifrån ett pedagogiskt perspektiv. Kommunerna har inget val, det behöver byggas och det blir dyrt att bygga fel. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm