Skolverket: Vi följer upp reformen noga

– Det finns två syften med reformen: att höja attraktiviteten i läraryrket och att öka elevernas måluppfyllelse, genom att skickliga lärare finns kvar i skolan och fortsätter att undervisa. Det här kommer utvärderas längre fram, men går inte att göra förrän det har gått några år. Det är tänkt att det ska göras en effektutvärdering 2017, säger Peter Östlund, som är undervisningsråd på Skolverket.

Hur följer Skolverket reformen?
– Vi följer upp den noggrant. I en kommande rapport undersöker vi vilka arbetsuppgifter förstelärarna har, om de har särskild tid för uppdraget och vilka arbetsbeskrivningar de har. Rapporten ska vara klar i början av 2015.

Vet ni om förstelärarna fått mer eller mindre tid för undervisning?
– Det ser väldigt olika ut. En del har inte särskilt avsatt tid, på andra håll har man rejält med avsatt tid. Vi har ingen samlad bild än. 

Hur ser ni på att majoriteten av förstelärarna har tidsbegränsade förordnanden?
– Vi är väl medvetna om att Jan Björklund vid flera tillfällen sagt att om huvudmännen inte inrättar permanenta tjänster så får man överväga lagstiftning och göra ändringar i förordningen, så att det blir tvingande. Nu har det varit regeringsskifte och den nya regeringen presenterar en del nya tankar. Inget pekar dock på att man ska avveckla det här, utan det finns ett brett politiskt stöd för reformen. 

Vad ser ni på Skolverket som tyder på att reformen går i annan riktning än den tänkta?
– Möjligen lektorerna. Under våren 2014 fanns bara 38 lektorer. Den primära orsaken är att det inte finns så många forskarutbildade lärare att tillgå. Sedan är det också så att en del huvudmän väljer att i stället utse två förstelärare, eftersom statsbidraget räcker till två förstelärare eller en lektor.