SYV

Tio skräckexempel på syvarnas situation: ”För låg förståelse”

SYV Lina Hading

När rektorer och skolchefer slarvar med hemläxan blir resultatet en hårt ansträngd arbetsbelastning.

| Foto: Magnus Lejhall
Lärarnas Riksförbund: Inför maxtak för syv

Hösten 2020 slog Lärarnas Riksförbund larm om studie- och yrkesvägledarnas arbetsbelastning och krävde ett maxtak på 400 elever. LR slog också fast att det skulle behöva utbildas 200 fler syvare per år de närmaste åren för att möta behovet på skolorna.

Fler åtgärder som behövs, enligt LR, är bland annat:

  • reglering av lägsta antal timmar studie- och yrkesvägledarutbildningen som respektive elev ska få under sin skoltid med start tidigt i grundskolan.
  • skärpta behörighetskrav för studie- och yrkesvägledare där Skollagen ska kräva SYV-examen för anställning som syv.
  • en tydligare uppföljning av verksamheten från statens sida.
  • en likvärdig studie- och yrkesvägledning i landet som kompenserar för elevers olika bakgrund, förutsättningar och behov.
  • att en SYV-legitimation på sikt ska kunna bli verklighet.

Rektorerna och skolcheferna har slarvat med hemläxan.
Resultatet blir tjänster med arbetsbelastning som är helt uppåt väggarna.
Här är tio exempel på hur det kan se ut.

I de nätverk för studie- och yrkesvägledare som Lina Hading ingår har alla sett dem: orimliga krav i platsannonser och verklighetsfrånvända förväntningar på redan anställda.

I nätverken som skapats i sociala medier och andra företrädesvis digitala forum för att dela tips och erfarenheter med varandra om jobbet som syv delas även berättelser om arbetsplatser som inte gjort hemläxan om hur och vad syvar arbetar med.

LIna Hading plockar snabbt ihop tio exempel på hur det kan se ut.

Skräckexempel?

– Nej, tyvärr, säger hon, bara exempel. Förståelsen om studie- och yrkesvägledarnas expertkunskaper är för låg på de flesta skolorna, enligt Lina Hading.

Så här ser syvarnas situation ut

  1. En syv – visserligen på heltid, men 13 paralleller bland annat på en stor särskola – har nära 300 elever i årskurs 9, och 920 elever totalt.
  2. En syv på tre grundskolor, varav en av dem även har grund-särskola, har cirka 200 elever i årskurs 9 – och totalt ungefär 600 elever på högstadiet.
  3. En syv på halvtidstjänst på gymnasium ansvarar för sex program, både högskoleförberedande och yrkesprogram. 15 procent av tiden spenderades också på IM.
  4. En syv på 80-procentig tjänst delad på tre skolor har cirka  850 elever på gymnasiet.
  5. En syv på två högstadieskolor (båda fyrparallelliga 7–9 med cirka 30 elever per klass) samt språkintro med  15–20 elever och vård- och omsorgsprogrammet med ytterligare 20–25 elever.
  6. En syv fick ett erbjudande under sista året på utbildningen att gå in på 10 procent under tio veckor för att sköta vägledningen inför gymnasievalet för en friskolekoncerns tre grundskolor. Totalt handlade det om 180 elever på den 10-procentiga tjänsten.
  7. En syv med 150 elever i årskurs 9 fick inte ha samtal under lektionstid. Detta är ett återkommande problem för flera syvare.
  8. En syv med 80 procents tjänst ansvarar för tre högstadieskolor. Elva klasser i varje årskull, sammanlagt cirka 790 elever, varav 230 elever i årskurs 9.
  9. En syv på två skolor med 2 000 elever i båda skolorna. 18 klasser på högstadiet på ena skolan och 15 på den andra skolan.
  10. En syv på på två grundskolor, en gymnasieskola samt komvux i samma kommun.
  • Listan sammanställd av Lina Hading med exempel från hennes nätverk.
Kommentera