Annons
Pia Andersson, Elisabeth Gustafsson, Kristin Persson och Geraldine Illanes. Foto: Kalle Assbring

Dubbelt så bra med tvålärarsystem

Publicerad 28 oktober 2015

Fakta

Tvålärarskap

Tvålärarsystemet innebär att två lärare arbetar tillsammans i klassrummet. De planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet. Ett exempel kan vara att en lärare undervisar medan den andra observerar eleverna. En del skolor delar klassen i två delar som var sin lärare tar ansvar för. Andra undervisar alla elever i en klass tillsammans. 

De lärare som ingår i systemet bör planera och lägga upp undervisningen för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskapen på bästa sätt. Fördelarna med tvålärarsystem är till exempel att det är utvecklande, blir en lugnare miljö för lärare och elever, arbetet i klassrummet blir effektivare och arbetsbelastningen minskar. I Södertälje har Ronnaskolan, Brunnsängsskolan och Wasaskolan provat tvålärarsystem med lyckade resultat. 

 

Relaterat

Att jobba i par i klassrummet är tryggt, effektivt och ökar kunskapen hos eleverna. Men det finns också en del utmaningar med tvålärarssystem. Tid för planering och vem som gör vad under lektionen måste kommuniceras. I Södertälje är modellen med två lärare i en klass inarbetad. 

I drygt två läsår har lärarna Pia Andersson och Elisabeth Gustavsson undervisat tillsammans i SO i flera klasser på Brunnsängsskolan. Där har alla elever på högstadiet två lärare i de teoretiska ämnena. Geraldine Illanes och Kristin Persson undervisar i sin tur nio klasser på högstadiet i biologi och kemi på Ronnaskolan. Tanken med tvålärarsystemet är att lärarna som arbetar tillsammans i par delar på och ansvarar för det pedagogiska, betygssättning och planering. Det i sin tur ska skapa trygghet för eleverna, en större chans att inhämta kunskap och nå uppsatta kunskapsmål. 

Hur gick era tankar när skolledningen införde tvålärarsystem?

Pia: Till en början var jag lite orolig eftersom jag funderade på vem jag skulle få jobba med. Vi fick inte välja det själva, paren sattes ihop utifrån kompetens. Men det har fungerat jättebra!

Elisabeth: Jag var lite orolig inför det nya men det var mest spännande att få prova på något nytt efter fyra år här.

Geraldine: Jag såg fram mot det. Under ganska lång tid har vi haft det tufft med många elever som inte har klarat kunskapsmålen och som lärare kände jag att det ibland var tufft att ha stora klasser helt ensam. 

Kristin: Vi hade en bra gemenskap i våra ämneslag och ur dem bildades paren. Jag såg fram emot att dela på ansvaret. Under en ganska lång tid hade vi på eget bevåg jobbat lite två och två. Det var bra att systemet infördes på riktigt. 

Varför infördes systemet på era skolor?

Pia: Vi fick en ny rektor från Sollentuna som hade jobbat med tvålärarsystem i tio år. Där hade det fungerat bra. Dessutom hade Södertälje kommun nya riktlinjer och då passade det att ”hoppa på tåget”. 

Geraldine: Vi hade inte haft tillräckligt många elever som fick godkända betyg och som klarade behörigheten till gymnasiet. Vi har många nyanlända. Med två lärare hoppas skolledningen och vi att vi kan nå måluppfyllelsen med fler godkända. 

Vilka är de största skillnaderna med att jobba två i jämförelse med ensam?

Elisabeth: Det är tryggare. Vi är två som kan lära ut och lyssna. Arbetsbördan blir mindre. Vi hinner med eleverna och de lär sig mer. Tidigare var det svårt att hinna med. En elev kanske behövde tio minuter av mig. Då fick 20 andra ingenting. Nu hjälps vi åt och det är fantastiskt.

Pia: Vi behöver aldrig sätta in vikarier förutom vid långtidssjukskrivningar och föräldraledighet eller tjänstledighet. För barnen innebär det många fördelar. De får göra det som är planerat även om jag råkar bli sjuk. Elisabeth har full koll och ser till att det blir gjort. Det är en lättnad. Vi jobbar dessutom i team med två andra som vi kan dela jobbet med. Det är tryggt och bra.

Kristin: Det är lättare och tryggare. Om jag är sjuk vet jag att Geraldine tar hand om eleverna och lektionen. Det är skönt att vara två i klassrummet. Vi stöttar varandra. Vi kan upprepa det vi ska lära ut och hjälpa eleverna på ett helt annat sätt än om jag är själv. För eleverna är det bra att få uppleva olika lärstilar. De slipper höra bara en röst.

Hur var det de första gångerna när ni var två i klassrummet?

Pia: Du måste släppa prestigen och tänka att vi är här för eleverna. Jag insåg snabbt att det var roligt att vara två. Men det är viktigt att komma överens om hur lektionerna ska byggas upp och vem som gör vad. 

Elisabeth: Först tänkte jag att det kunde bli nervöst inför det nya. Jag var aldrig negativ till den nya förändringen. Nu pratar båda inför klassen och vi delar på ansvaret.

Geraldine: Man måste komma ihåg att alla har sin stil, släpp fram varandra och strunta i prestigen. Försök komma överens.

Hur planerar ni vad var och en gör under lektionerna?

Pia: Vi har en timme i veckan då vi planerar vad vi ska göra, säga och gå igenom. I klassrummet faller det sig sedan naturligt vem som gör och säger vad. Vi har en pärm där den övergripande planeringen finns och annat har vi digitalt. Det underlättar om någon av oss blir sjuk. Var och en har huvudansvar för varsin klass. 

Kristin: Vi planerar tillsammans men ännu är inte planeringstiden inlagd i våra scheman. Jag hoppas att det blir av för det behövs. Men vi brukar bestämma att någon av oss inleder och skriver upp målet med lektionen på tavlan. Den andra står längst ned i klassrummet. Det ger en bättre överblick. Sedan undervisar vi som vanligt.

Hur undviker ni konflikter med varandra?

Pia: Genom att prata. I början pratade vi ofta om förväntningar och lärstilar. Det viktigaste är att vara öppen och försöka komma fram till ett sätt som passar båda. Det funkar inte om någon blir sur eller missnöjd. Då måste det upp på bordet.

Geraldine: Prata är viktigt. Om vi har olika stilar i klassrummet som krockar är det smart att ta upp det. Men det är även bra att anamma varandras stilar – vi är ju olika som människor. 

Kristin: Om man verkligen inte kan jobba ihop måste ledningen ta tag i det. För det händer ju att personkemin inte alls stämmer. Men för oss fungerar det. 

Hur gör ni vid betygssättning och prov?

Kristin: Vi gör en samlad bedömning. Det är oerhört skönt. Det är bättre för eleven också. Att det är fyra ögon som tittar och bedömer i stället för ett par.

Pia: Vi gör en samlad bedömning av allt eleven har gjort. Sedan rättar vi prov och uppgifter tillsammans. 

Vilka utmaningar har ni stött på med tvålärarskap?

Elisabeth: En förändring innebär alltid tankar och funderingar kring hur det ska bli men jag tycker det är roligt att samarbeta med andra. Vi har haft några missuppfattningar kring genomförande och planering. Men det har vi löst genom att prata med varandra. 

Kristin: En del elever testar oss genom att till exempel fråga oss samma sak bara för att se vad vi svarar. Det är kreativt och roligt. 

Pia: Att vi ibland har olika lärstilar och erfarenheter. Men det har vi löst. Dessutom, vad är det som säger att just min undervisningsstil är den rätta? Genom att jobba två och två kan man få inspiration, lära av och tipsa varandra.

Vad innebär tvålärarsystemet för eleverna?

Pia: De blir sedda, får mer hjälp och de som är svaga får en större chans att lära sig mer. 

Geraldine: Vi hinner hjälpa och fånga upp dem som behöver mer hjälp och stöd. Jag tycker att det har blivit lugnare i klassrummet. 

Vad säger elever och föräldrar om tvålärarskap?

Pia: Vi har bara hört positiva saker i till exempel utvecklingssamtal. De tycker framför allt att det är bra att ha en lärare till att fråga. De får mer tid. 

Kristin: De är positiva. Föräldrarna tycker att det är bra. Deras barn får en större möjlighet att nå sina mål och lära sig mer. Vi hinner ta hand om eleverna på ett helt annat sätt. 

Har ni lyckats höja betygen?

Pia: Ja. Det är fantastiskt roligt. Och jag kan tänka mig att vi kommer att se ännu mer om ett par år. 

Kristin: Vi har inte utvärderat ännu och med våra utmaningar, med många nyanlända, är det svårt. Men jag tror att vi kommer att ha bättre förutsättningar och se en skillnad om ett par år.

Har ni fått spara in på annat sedan systemet infördes?

Pia: Vi tar inte längre in korttidsvikarier.

Geraldine: Vi har aldrig vikarier och de har tagit bort assistenterna. 

Kan ni tänka er att gå tillbaka till att undervisa ensamma?

Pia: Absolut inte! Det här sättet är mycket roligare, tryggare och utvecklande. 

Kristin: Nej. Eleverna tycker också om det. Under förra året gick vi ju tillbaka till ensamundervisning och då var det flera som påpekade att de ville ha två lärare. 

Elisabeth: Nej, faktiskt inte. Och då var jag ändå lite nervös inför det i början. 

Geraldine: Nej, jag tycker att det är jättebra att jobba ihop med Kristin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons