Annons
Pia Andersson, Elisabeth Gustafsson, Kristin Persson och Geraldine Illanes. Foto: Kalle Assbring

Dubbelt så bra med tvålärarsystem

Publicerad 28 oktober 2015

Fakta

Tvålärarskap

Tvålärarsystemet innebär att två lärare arbetar tillsammans i klassrummet. De planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet. Ett exempel kan vara att en lärare undervisar medan den andra observerar eleverna. En del skolor delar klassen i två delar som var sin lärare tar ansvar för. Andra undervisar alla elever i en klass tillsammans. 

De lärare som ingår i systemet bör planera och lägga upp undervisningen för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskapen på bästa sätt. Fördelarna med tvålärarsystem är till exempel att det är utvecklande, blir en lugnare miljö för lärare och elever, arbetet i klassrummet blir effektivare och arbetsbelastningen minskar. I Södertälje har Ronnaskolan, Brunnsängsskolan och Wasaskolan provat tvålärarsystem med lyckade resultat. 

 

Relaterat

Att jobba i par i klassrummet är tryggt, effektivt och ökar kunskapen hos eleverna. Men det finns också en del utmaningar med tvålärarssystem. Tid för planering och vem som gör vad under lektionen måste kommuniceras. I Södertälje är modellen med två lärare i en klass inarbetad. 

I drygt två läsår har lärarna Pia Andersson och Elisabeth Gustavsson undervisat tillsammans i SO i flera klasser på Brunnsängsskolan. Där har alla elever på högstadiet två lärare i de teoretiska ämnena. Geraldine Illanes och Kristin Persson undervisar i sin tur nio klasser på högstadiet i biologi och kemi på Ronnaskolan. Tanken med tvålärarsystemet är att lärarna som arbetar tillsammans i par delar på och ansvarar för det pedagogiska, betygssättning och planering. Det i sin tur ska skapa trygghet för eleverna, en större chans att inhämta kunskap och nå uppsatta kunskapsmål. 

Hur gick era tankar när skolledningen införde tvålärarsystem?

Pia: Till en början var jag lite orolig eftersom jag funderade på vem jag skulle få jobba med. Vi fick inte välja det själva, paren sattes ihop utifrån kompetens. Men det har fungerat jättebra!

Elisabeth: Jag var lite orolig inför det nya men det var mest spännande att få prova på något nytt efter fyra år här.

Geraldine: Jag såg fram mot det. Under ganska lång tid har vi haft det tufft med många elever som inte har klarat kunskapsmålen och som lärare kände jag att det ibland var tufft att ha stora klasser helt ensam. 

Kristin: Vi hade en bra gemenskap i våra ämneslag och ur dem bildades paren. Jag såg fram emot att dela på ansvaret. Under en ganska lång tid hade vi på eget bevåg jobbat lite två och två. Det var bra att systemet infördes på riktigt. 

Varför infördes systemet på era skolor?

Pia: Vi fick en ny rektor från Sollentuna som hade jobbat med tvålärarsystem i tio år. Där hade det fungerat bra. Dessutom hade Södertälje kommun nya riktlinjer och då passade det att ”hoppa på tåget”. 

Geraldine: Vi hade inte haft tillräckligt många elever som fick godkända betyg och som klarade behörigheten till gymnasiet. Vi har många nyanlända. Med två lärare hoppas skolledningen och vi att vi kan nå måluppfyllelsen med fler godkända. 

Vilka är de största skillnaderna med att jobba två i jämförelse med ensam?

Elisabeth: Det är tryggare. Vi är två som kan lära ut och lyssna. Arbetsbördan blir mindre. Vi hinner med eleverna och de lär sig mer. Tidigare var det svårt att hinna med. En elev kanske behövde tio minuter av mig. Då fick 20 andra ingenting. Nu hjälps vi åt och det är fantastiskt.

Pia: Vi behöver aldrig sätta in vikarier förutom vid långtidssjukskrivningar och föräldraledighet eller tjänstledighet. För barnen innebär det många fördelar. De får göra det som är planerat även om jag råkar bli sjuk. Elisabeth har full koll och ser till att det blir gjort. Det är en lättnad. Vi jobbar dessutom i team med två andra som vi kan dela jobbet med. Det är tryggt och bra.

Kristin: Det är lättare och tryggare. Om jag är sjuk vet jag att Geraldine tar hand om eleverna och lektionen. Det är skönt att vara två i klassrummet. Vi stöttar varandra. Vi kan upprepa det vi ska lära ut och hjälpa eleverna på ett helt annat sätt än om jag är själv. För eleverna är det bra att få uppleva olika lärstilar. De slipper höra bara en röst.

Hur var det de första gångerna när ni var två i klassrummet?

Pia: Du måste släppa prestigen och tänka att vi är här för eleverna. Jag insåg snabbt att det var roligt att vara två. Men det är viktigt att komma överens om hur lektionerna ska byggas upp och vem som gör vad. 

Elisabeth: Först tänkte jag att det kunde bli nervöst inför det nya. Jag var aldrig negativ till den nya förändringen. Nu pratar båda inför klassen och vi delar på ansvaret.

Geraldine: Man måste komma ihåg att alla har sin stil, släpp fram varandra och strunta i prestigen. Försök komma överens.

Hur planerar ni vad var och en gör under lektionerna?

Pia: Vi har en timme i veckan då vi planerar vad vi ska göra, säga och gå igenom. I klassrummet faller det sig sedan naturligt vem som gör och säger vad. Vi har en pärm där den övergripande planeringen finns och annat har vi digitalt. Det underlättar om någon av oss blir sjuk. Var och en har huvudansvar för varsin klass. 

Kristin: Vi planerar tillsammans men ännu är inte planeringstiden inlagd i våra scheman. Jag hoppas att det blir av för det behövs. Men vi brukar bestämma att någon av oss inleder och skriver upp målet med lektionen på tavlan. Den andra står längst ned i klassrummet. Det ger en bättre överblick. Sedan undervisar vi som vanligt.

Hur undviker ni konflikter med varandra?

Pia: Genom att prata. I början pratade vi ofta om förväntningar och lärstilar. Det viktigaste är att vara öppen och försöka komma fram till ett sätt som passar båda. Det funkar inte om någon blir sur eller missnöjd. Då måste det upp på bordet.

Geraldine: Prata är viktigt. Om vi har olika stilar i klassrummet som krockar är det smart att ta upp det. Men det är även bra att anamma varandras stilar – vi är ju olika som människor. 

Kristin: Om man verkligen inte kan jobba ihop måste ledningen ta tag i det. För det händer ju att personkemin inte alls stämmer. Men för oss fungerar det. 

Hur gör ni vid betygssättning och prov?

Kristin: Vi gör en samlad bedömning. Det är oerhört skönt. Det är bättre för eleven också. Att det är fyra ögon som tittar och bedömer i stället för ett par.

Pia: Vi gör en samlad bedömning av allt eleven har gjort. Sedan rättar vi prov och uppgifter tillsammans. 

Vilka utmaningar har ni stött på med tvålärarskap?

Elisabeth: En förändring innebär alltid tankar och funderingar kring hur det ska bli men jag tycker det är roligt att samarbeta med andra. Vi har haft några missuppfattningar kring genomförande och planering. Men det har vi löst genom att prata med varandra. 

Kristin: En del elever testar oss genom att till exempel fråga oss samma sak bara för att se vad vi svarar. Det är kreativt och roligt. 

Pia: Att vi ibland har olika lärstilar och erfarenheter. Men det har vi löst. Dessutom, vad är det som säger att just min undervisningsstil är den rätta? Genom att jobba två och två kan man få inspiration, lära av och tipsa varandra.

Vad innebär tvålärarsystemet för eleverna?

Pia: De blir sedda, får mer hjälp och de som är svaga får en större chans att lära sig mer. 

Geraldine: Vi hinner hjälpa och fånga upp dem som behöver mer hjälp och stöd. Jag tycker att det har blivit lugnare i klassrummet. 

Vad säger elever och föräldrar om tvålärarskap?

Pia: Vi har bara hört positiva saker i till exempel utvecklingssamtal. De tycker framför allt att det är bra att ha en lärare till att fråga. De får mer tid. 

Kristin: De är positiva. Föräldrarna tycker att det är bra. Deras barn får en större möjlighet att nå sina mål och lära sig mer. Vi hinner ta hand om eleverna på ett helt annat sätt. 

Har ni lyckats höja betygen?

Pia: Ja. Det är fantastiskt roligt. Och jag kan tänka mig att vi kommer att se ännu mer om ett par år. 

Kristin: Vi har inte utvärderat ännu och med våra utmaningar, med många nyanlända, är det svårt. Men jag tror att vi kommer att ha bättre förutsättningar och se en skillnad om ett par år.

Har ni fått spara in på annat sedan systemet infördes?

Pia: Vi tar inte längre in korttidsvikarier.

Geraldine: Vi har aldrig vikarier och de har tagit bort assistenterna. 

Kan ni tänka er att gå tillbaka till att undervisa ensamma?

Pia: Absolut inte! Det här sättet är mycket roligare, tryggare och utvecklande. 

Kristin: Nej. Eleverna tycker också om det. Under förra året gick vi ju tillbaka till ensamundervisning och då var det flera som påpekade att de ville ha två lärare. 

Elisabeth: Nej, faktiskt inte. Och då var jag ändå lite nervös inför det i början. 

Geraldine: Nej, jag tycker att det är jättebra att jobba ihop med Kristin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Annons
Annons

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Annons

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Annons
Annons
Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

Annons

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons