Förslaget: Obligatorisk lovskola – men bara för vissa elever

Ingen förlängd skolplikt för nyanlända och obligatorisk lovskola bara för vissa elever under godkänd nivå. Det förslår utredaren som undersökt hur fler ska bli behöriga till gymnasieskolan.

På måndagen överlämnade särskilda utredaren Anna Westerholm sina förslag till utbildningsminister Anna Ekström (S). Utredningen om mer tid till undervisning hade i uppdrag att utreda hur fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolans nationella program genom införandet av en läxhjälpsgaranti, obligatorisk lovskola och förlängd skolplikt för nyanlända som saknar gymnasiebehörighet.

I enlighet med det uppdraget föreslår utredningen införandet av en obligatorisk lovskola för elever som riskerar att inte nå målen, dock inte för alla elever.

– De som riskerar att inte få godkänt i ett ämne är en bred grupp, där olika elever är olika långt ifrån målet att bli godkända. Vissa är väldigt nära medan andra är långt ifrån. Många lärare och rektorer ifrågasätter att lovskola skulle vara en bra metod för de som står väldigt långt ifrån att uppnå godkänt. Det riskerar att helt enkelt bli ännu ett skolmisslyckande, säger Anna Westerholm, som utöver sin roll som särskild utredare är avdelningschef på Skolverkets läroplansavdelning.

Utredningen handlar om tid, och rapporten har getts namnet ”Kampen om tiden – mer tid till lärande”. Samtidigt trycker Anna Westerholm på att tid för undervisning inte är en lika viktig resurs som själva den undervisande läraren.

– Vi har utrett omfördelning av tid och det kan absolut göra skillnad med mer tid. Men det är undervisningens kvalitet som är helt avgörande, säger hon.

Utredningen föreslår vidare att det blir obligatoriskt för huvudmän att erbjuda ”studietid” två timmar per vecka i årskurserna 4–9, snarare än läxhjälp riktad till särskilda grupper. Det ska arrangeras av lärare i anslutning till elevernas ordinarie skoldag. För eleverna ska deltagandet vara frivilligt.

– Alla elever har inte möjlighet att få hjälp med läxor hemma. Det här skulle kunna förebygga att kunskapsbrister ackumuleras. De statliga medel som finns idag till läxhjälp räcker inte till, det här är väldigt eftersökt. Vi har tittat på våra grannländer där man har lagt in läxhjälp som en ordinarie del av skoldagen, säger Anna Westerholm.

Anna Ekström (S) bekräftar att det kan finnas utmaningar med att förverkliga förslag som detta, som bygger på att det finns lärare på skolan som har tid att ordna läxhjälp.

– Den stora lärarbristen är någon man alltid måste ta med i beräkningen. Och det är en svår nöt att knäcka för alla förslag för skolan som tas fram, säger hon.

Utredningen hade i uppdrag att titta på förlängd skolplikt och kortare sommarlov för nyanlända elever. I likhet med uppdraget att föreslå obligatorisk lovskola landar utredaren Anna Westerholm i att den grupp som pekas ut i direktiven inte är homogen.

– Begreppet nyanlända i sig är problematiskt. Många olika grupper med olika rättigheter och skyldigheter ryms under samma benämning. Insatser för nyanlända behöver individanpassa bättre, säger hon.

Internationellt har utredningen inte hittat några exempel där man förlängt skolplikten för en specifik grupp, och det skulle potentiellt kunna strida mot svensk diskrimineringslagstiftning att göra det. Därför förordar utredningen en generell förlängning av skolplikten. Anna Westerholm lyfter även ett par andra åtgärder som hon menar skulle kunna vara till nytta i sammanhanget, men som behöver tittas närmare på innan de kan genomföras: Språkstärkande sommarskola och rätt till yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen.

– Språkstärkande sommarskola är intressant. Svenska som andraspråk ligger på en för hög nivå för många av de här eleverna. Rätt till yrkesutbildning inom komvux skulle också gynna den här gruppen.