”För valfrihet men mot vinstintresse”

De idéburna skolorna drivs av stiftelser, ideella organisationer, trossamfund och kooperativ – eller aktiebolag med särskild vinstbegränsning.

Den här typen av friskolor minskar i andel, i takt med att vinstdrivna friskolor växer. I debatten om vinster i välfärden tenderar de förra buntas ihop med de senare.

– Men dessa är viktiga att göra skillnad på eftersom idéburna skolor ingår i associationsformer som inte tillåter vinstuttag, säger Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund.

Trots att de idéburna skolorna minskar i andel jämfört med de vinstdrivna, ökade antalet medlemmar i Idéburna skolors riksförbund med 13 procent under 2014. Nu är 53 skolor anslutna.

Samtidigt etableras förbundet som en mer erkänd remissinstans, enligt Håkan Wiclander. Inte minst i regeringens nyligen tillsatta utredning om vinster i välfärden, där ett av målen är att skapa förutsättningar för idéburna aktörer att växa.

– Den välkomnar vi på många sätt. Dels är det viktigt att idéburna aktörer lyfts fram som något statsmakten vill satsa på, dels är det ett tecken på att man identifierat vinstutdelningsmotivets oönskade avarter.

Håkan Wiclander är också positiv till nya regeringens arbete med att komma bort från de senaste decenniernas styrning som inspirerats av New Public Management. Det vill säga idéer som offentliga sektorn lånat från den privata. Det innebär till exempel att marknadsanpassa skolan och tala om mötet mellan medborgare och offentliga institutioner som kunder vilka konsumerar tjänster. 

– Styrsystem som kommer från affärslivet bygger på att det som produceras ska kunna brytas ner till enheter och handlas med. Att fokusera på de mätbara resultaten leder till fel fokus hos lärare, skolenheten, rektorer och kommunen, säger Håkan Wiclander och syftar då inte bara på vinst, utan även på betyg.

– Det som blivit fallet med Public New Management är att föräldrar och elever ses som kunder och friskolor värderas efter hur man levererar betyg. Det har drivit fram den betygsinflation vi nu kan se.

Idéburna skolors riksförbund vill förena valfrihet med likvärdighet. Samtidigt visar en rapport från Skolverket från 2013 att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till resultatskillnader mellan skolor, ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed minskad likvärdighet.

Hur förenar man valfrihet med likvärdighet?

– Det är ingen lätt fråga. Vi tror att man kan ha en likvärdig skola utan att alla gör likadant. Människor är olika och behöver olika pedagogiska metoder samt läroplansidéer för att nå samma kunskapsutveckling. Att ha en enda producent i välfärden leder till maktfullkomlighet och byråkrati. Det har vi provat och jag tror inte att någon vill tillbaka till det.

Men han tror att valfriheten måste regleras.

– Valfriheten har en tendens att leda till ojämlikhet och därför måste man styra den. Vi vill samarbeta med den kommunala skolan och skapa mångfald, istället för att betraktas som konkurrerande fria rebeller, säger Håkan Wiclander och tillägger:

– Vi hävdar att man endast borde tillåta associationsformer där vinstuttag förbjuds, där det finns krav på att de allmänna och offentliga skattemedel som kommer till organisationen ska bli kvar. Därför välkomnar vi dessutom insyn i alla verksamheter, för att kontrollera hur ekonomin disponeras, som även det är en del av regeringens utredning.