Annons
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Per Kornhall, forskare, författare, Niclas Wahlgren, lärare i Karlshamn och Per Måhl, betygsexpert.
Bild 1/2

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Publicerad 17 november 2016

Fakta

Betygsgapet i kommunerna

Betygsgapet i kommunerna

Här är listorna på skillnaden i betyg per kommun och per län.

Kommunlista 

Länslista

Relaterat

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg, säger professor Jonas Vlachos.

I samband med Pisa-chocken 2012 lanserade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning med målet att Sverige i nästa undersökning – Pisa 2015, som publiceras om ett par veckor – ska placera sig bland de tio bästa OECD-länderna.

Många befarar att så inte kommer att ske, utan att de senaste årens trend håller i sig. Men samtidigt som svenska elever presterar allt sämre i internationella kunskapsmätningar, blir deras betyg allt bättre.

Det finns dock stora skillnader mellan skolor. På en del skolor är lärarna betydligt generösare än på andra när det gäller att dela ut höga betyg.

Skolvärlden har jämfört resultaten på det nationella provet i matematik för årskurs nio läsåret 2014/2015 med vad eleverna fick för slutbetyg i samma ämne.

Jämförelsen visar bland annat:

  • I Blekinge fick 45,7 procent av eleverna högre slutbetyg jämfört med provbetyget. I Västerbotten var andelen 35,2 procent och på Gotland 27,4 procent.
  • Flickornas betyg höjdes i betydligt större utsträckning än pojkarnas.
  • De kommuner där matematikbetyget höjdes mest jämfört med provbetyget var Gagnef i Dalarna, Mullsjö i Jönköpings län och Klippan i Skåne. Minst höjdes betygen i Åtvidaberg, Åsele och Herrljunga.
  • På ungefär 400 skolor fick minst hälften av eleverna högre slutbetyg än provbetyg i matematik.
  • Det var betydligt fler elever som fick högre slut-betyg än lägre (jämfört med provbetyget).

– De nationella proven är tänkta att stödja betygssättningen, inte styra den. Det innebär att den enskilde läraren kan sätta vilket slutbetyg hen vill i förhållande till provbetygen, säger Jonas Vlachos som är är betygsdebattör och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg. Jag tycker därför att det behövs en central normering, ungefär som det fanns under det relativa betygssystemet. De nationella proven bör fånga hur en skola ligger till. Sedan får lärarna själva baka in de lite mjukare delarna vid bedömning av de enskilda eleverna.

Det behövs en rejäl översyn  av hela systemet.

I våras konstaterade Skolverket i en rapport att det är stor variation mellan Sveriges skolor när det gäller skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg. Den stora variationen kan, enligt Skolverket, bero på att skolorna tolkar kunskapskraven olika, vilket i sådana fall innebär stora likvärdighetsproblem. Elever som har ungefär samma kunskaper enligt de nationella proven kan alltså få olika betyg beroende på vilken skola de går i.

Ett betygslotteri om man så vill.

Dessutom rättas de nationella proven lokalt på skolan, ofta av den betygssättande läraren. Enligt Skolinspektionens kontroller har det lett till stor variation även när det gäller hur olika skolor värderar elevernas resultat. Friskolor rättar i genomsnitt proven generösare än kommunala.

Skolvärldens kolumnist Per Kornhall – forskare, författare och tidigare undervisningsråd på Skolverket – säger att ett stort problem är att det inte har bestämts vad de nationella proven egentligen ska vara till för. 

– Ska de mäta individernas resultat eller skolornas? Ett annat problem är att de inte har samma svårighetsnivå år från år. Det innebär att vi inte kan följa elevernas kunskapsutveckling. Jag tycker att det behövs en rejäl översyn av hela systemet.

På vissa skolor höjs nästan alla elevers ämnesbetyg jämfört med resultaten på de nationella proven, medan det på andra skolor är ovanligt med höjningar. Vad indikerar det?

– Det kan indikera olikheter i praxis, det kan indikera korruptionstryck. Men det kan också bero på att man på en del skolor använt proven diagnostiskt och satt in åtgärder för att hjälpa elever med svaga resultat.

Bör det införas central rättning av de nationella proven?

– Det skulle minska korruptionstrycket, men det är ganska osäkert om rättningen skulle bli bättre.

Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor.

Niclas Wahlgren, lärare i kemi och biologi på Vägga gymnasieskola i Karlshamn och ordförande i LR Blekinge, säger att han inte vet varför en stor del av niorna i just Blekinge fick högre slutbetyg i matematik än resultatet på det nationella provet 2015.

– En förklaring kan vara att tre av fem Blekinge-kommuner erbjuder elever som inte är godkända att läsa upp sina betyg på sommarskola. En annan , och mer generell förklaring, är skolkonkurrensen. Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor. Många gör dessutom reklam för sin skola på det sättet. Här når alla elever målen eller får höga betyg. 

– Rektorer och skolledningar skulle aldrig öppet erkänna att de påverkar lärare vid betygssättning. Men det är klart att det finns en påverkan, även om det kan vara en subtil sådan. Vår myndighetsutövning – betygssättning – är hårt ansatt av marknadskrafterna.

Påverkas lönen av vilka betyg en lärare sätter?

– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F. Du kan inte leda eleverna rätt med den resursen jag har gett dig. Det finns rektorer som krasst resonerar så.

Vad gör elevernas föräldrar?

– Många ringer och mejlar om de inte är nöjda med de betyg som deras barn får. 

Vad ska man göra?

– Jag har inget bra svar, annat än att det krävs en förändring. Annars kommer betygsinflationen bara att fortsätta. Högre betyg, men lägre kunskaper. 

– En modell som jag har diskuterat med några kollegor är att om vi som lärare sätter ett betyg som avviker från resultatet på det nationella provet så ska vi motivera det. Då tvingas vi fundera en vända till och kan kanske till och med diskutera bedömningen med en kollega. Är det egentligen rektor som trycker på, så blir det i sådana fall tydligt att det är det som är orsaken till det höjda betyget, säger Niclas Wahlgren.

Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt
system.

Professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att det är svårt att mäta kunskaper.

– Bland annat därför är det rimligt med vissa avvikelser mellan prov och betyg. Men det bör vara lika vanligt med positiva som negativa avvikelser. Så är det inte i dag. Det är fler höjda betyg än sänkta.

Varför är det så?

– För att alla aktörer kortsiktigt tjänar på högre betyg – eleverna, föräldrarna, lärarna, rektorerna och skolhuvudmännen. Men det innebär inte alla sätter för höga betyg. Så är det inte. Men vissa skolor och lärare gör det i större utsträckning än andra beroende på bland annat olika konkurrenssituation och hur mycket press det är från föräldrarna. Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt system.

– Samtidigt ska man veta att betygssättning inte är en exakt vetenskap, utan en bedömning. Det är därför rimligt att tro att olika lärare bedömer samma kunskap olika.

Men är det rimligt med så stora skillnader som det är i dag?

– Nej. Att sätta för höga betyg kan låta lite oskyldigt, men det kan skapa drivkrafter som gör att eleverna faktiskt lär sig mindre, att skolan blir sämre. Till det ska läggas orättvisan. Elevers möjlighet för vidare studier ska inte bero på vilken skola de går på eller hur generösa lärarna är vid betygssättning. Det ska bero på vad de kan.

Björn Öckert säger att betygen på skolnivå bör knytas till resultaten på de nationella proven. Det skulle innebära en normering. 

– Man bör också komma ifrån att lärarna rättar sina egna elevers nationella prov. Det bör göras av oberoende personer eller maskinellt. 

– Jag tror att ett sådant system bland mycket annat skulle underlätta vardagen för många lärare och rektorer. Föräldrar kan då ringa och gnälla hur mycket de vill, men systemet är riggat så att den enskilde läraren eller rektorn har svårt att påverka det.

Tabellerna som du hittar i faktaspalten här bredvid visar att flickor, i högre grad än pojkar, får högre slutbetyg än provbetyg. 

– Flickor lyckas ofta bättre i grundskolan än pojkar, men de får oftare ännu högre betyg än vad skillnaden ger vid handen. Det finns en dold faktor som gör att flickor premieras, säger betygsexperten Per Måhl som tidigare bland annat arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning.

Man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål.

Men att låta resultaten på nationella prov styra betygssättning tycker han är fel metod.

– De nationella proven ger inte den information som krävs och provbetygen sätts inte efter de föreskrifter som gäller för slut- och kursbetyg. Att återinföra den normering som fanns i det relativa systemet skulle försämra slut- och kursbetygens rättssäkerhet, likvärdighet och prognosvärde.

– Vi behöver i stället ge lärarna de arbetsvillkor som de behöver för att de ska kunna göra ett bra jobb. Det innebär bland annat tid och möjlighet att tillsammans prata ihop sig kring bedömning och betygssättning.

Per Måhl vill ha en återgång till systemet med huvudlärare och ämneskonferenser.

– Tyvärr är varken SKL, huvudmän eller rektorer särskilt intresserade av det. Att man avskaffade systemet berodde ju på att man ville öka arbetsgivarnas makt och begränsa de starka och välbildade huvudlärarnas inflytande över undervisning, bedömning och betygssättning.

– Nu har man fått som man vill och man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål med lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Dessutom tar inte lärarutbildningen ansvar för att utbilda lärare i bedömningsproblematik.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket om nya sparkraven: ”Det känns orimligt”

Nedskärningar

Besparing på 35 miljoner både oroar och ifrågasätts. 

Annons
Annons

Personer aktiva på Skoltwitter stängdes av

Twitter

Utbildningsminister Anna Ekström vädjade att få dem tillbaka. 

Annons
Annons
Annons

LR: Skolverkets siffror kan dölja corona-effekter

Betyg

Fler niondeklassare än tidigare är behöriga till gymnasieskolan efter coronavåren. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén varnar för att det inte är hela bilden.

Annons
Granskning: lärarbristen

”Obehöriga lärare är billigare att anställa”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Bokmässan 2020

Följ Skolvärlden live på Bokmässan

Webb-tv

I fyra direktsända studioprogram bevakar Skolvärlden de viktigaste skolfrågorna och vägleder lärare bland intressanta seminarier på Bokmässans bildningshubb.

Svenskläraren: ”I dag vill fler unga skriva än tidigare”

Läsa och skriva

Elisabeth Engvall Younsi vänder på perspektivet att unga skriver sämre i dag.

Forskare: Unga skriver inte sämre

Svenska

Elevers bristande skrivförmåga har väckt het debatt. Men Karin Forsling tror inte att unga skriver mindre, eller sämre. 

Sara Bruun: Tvinga eller locka – vi måste se till att unga läser mer

Blogg

”Om vi inte lyckas inspirera, motivera eller locka unga till frivillig läsning, ja, då måste vi sätta ner foten och faktiskt tvinga dom”, skriver Sara Bruun.

Ledarskap

Lärarna om konsten att äga sitt klassrum

Ledarskap

Vill du utveckla ditt ledarskap? Då måste du utmana dig själv och börja prata om det med dina kollegor.

Expertens kroppsknep: Så rör du dig som en ledare

Ledarskap

John Steinberg ger sina bästa tips på hur du som lärare kan bli en bättre ledare genom kroppsspråket.

Granskning: Klasskillnader hamnar i skymundan

Studie

Trots skillnader i betyg och tillgång till utbildade lärare – klassernas samlade resultat inte i fokus. 

Studie- och yrkesvägledning

Så blir lärare och syv bättre på att samarbeta

Syv och lärare

Läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren David Spak vet vad som krävs för att nå ett lyckat samarbete över professionsgränserna.
 

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Arbetsmiljö

Lokalombudet: ”Nu slipper vi uppfinna hjulet flera gånger”.

Satsningen ska få fler att bli lärare: ”Inte ett så stort steg”

Lärarutbildning

Omställningsorganisationen TRR och Beredskapslyftet inleder samarbete för att locka fler att omskola sig till lärare.

Lärare fick fel lön – i tre år

Lön

Får 60 000 kronor efter registreringsmiss.

Kritiken mot FHM: Lärare kan vara ett riskyrke

Corona

"Läraren förtjänar att veta det mest troliga". 

Studie- och yrkesvägledning

”Vi vill öka samarbetet mellan skola och arbetsliv”

SYV

På Dalängskolan i Lidköping får eleverna sin lunch serverad med en framtidstanke.

Debatt: ”Kunskap och bildning – nej tyvärr!”

Debatt

”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professorn Hans Albin Larsson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ökad risk för utbrändhet bland socialt engagerade lärare

Forskning

Lärare som engagerar sig mer med elever och kollegor utöver själva undervisningen riskerar att bli utbrända i större utsträckning än lärare som är mindre engagerade. 

Rekordstor vikariebrist tär på lärarna i grundskolan

Arbetsmiljö

Kommunombudet: ”Det blir nödlösning på nödlösning”.

Debatt

”Ingen vinner på att lärare arbetar för mycket”

Debatt

"Vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under", skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lön

Skolorna nobbar lärarpengar – för att undvika orättvisa

Stadsbidrag

Ulricehamn tackar nej till lönetillägg på 10 000 kronor i månaden åt fyra lärare.

”Skolans besparingskrav får förödande konsekvenser”

Debatt

"Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt", skriver läraren Elsa Jensen.

Kommentera

1,6 skolmiljarder i budgeten – ”Viktigt att de går till rätt saker”

Budget

Regeringen lägger 1,6 miljarder kronor på skolan i budgeten för 2021.

Skolinspektionen

LR om förslaget: ”Ett plåster på en öppen fraktur”

Förslag

Lärarnas Riksförbund välkomnar hårdare tag mot oseriösa aktörer, men menar att grundproblemet är ett annat.

Förslag: Gör det lättare att stänga skolor

Nya regeländringar ska stoppa oseriösa skolaktörer, menar utbildningsminister Anna Ekström. 

Debatt

Astrid: ”Jag är inte som de andra”

Debatt

”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid som har adhd och går andra året på gymnasiet.

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Efter kritikstormen: Regeringen släpper på hemligstämplingen

Sekretess

Nytt förslag ska öppna Skolverkets register.

Skolverkets register hemligt i Sverige – men offentligt i EU

Sekretess

Skolverkets hemligstämplade register kan enkelt laddas hem via EU-kommissionens hemsida.

Idéburna friskolor: ”Uppgifterna ska självklart vara offentliga”

Offentlighetsprincip

Offentlighetsprincipen bör även omfatta friskolor. Det menar Håkan Wiclander som är ordförande i Sveriges idéburna friskolor (ISR).
 

Skyddsombudens larm: Elev till sjukhus och avbrutna lektioner

Arbetsmiljö

Den dåliga luften på en skola i Gällivare kräver snabba åtgärder, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Debatt

”Tidsbudgetera för bättre arbetsmiljö”

Debatt

”Ett första steg för att hjälpa våra medlemmar vore att driva frågan om tydliga, tidsbudgeterade tjänstefördelningar”, skriver Anne-Catherine Ernehall, gymnasielärare och biträdande kommunombud och lokalombud för LR i Göteborg.

Kommentera
Fackligt

LR inleder nytt samarbete med Skolledarförbundet

Lärarfacken

Men att samverkan skulle ske istället för den omtalade organiseringen med Lärarförbundet, tillbakavisas av LR:s ordförande.

Debatt

Skolverket: Nationella proven ska genomföras som planerat

Replik

I en replik skriver Skolverket att planen är att genomföra de nationella proven som planerat.

Kommentera

”Det finns igen logik i att ställa in proven”

Debatt

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna.

Kommentera
Läromedel

Lärare kan inte köpa läromedel: ”Dramatiskt olikvärdigt”

Rapport

Var femte lärare saknar nödvändiga läromedel.

Lärarförbundet röstar ja: ”Hoppas LR kommer tillbaka”

Lärarfacken

På onsdagen beslutade Lärarförbundets kongress att utreda nya sätt att organisera lärarkåren fackligt.

LR-kongressen 2020

LR: Ingen annan ska tala om för oss hur vi ska utreda

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbund tillsätter en alternativ utredning av lärarnas organisering – Eva Dekany-Ström: "Jätteviktigt att vi gör det här på vårt eget sätt."

Beslut: LR utreder lärarnas organisering

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbunds kongress röstade på måndagen ja till att utreda en ny organisering av lärarkåren.

Per Kornhall: ”Rätt hanterat kan det bli en nystart för lärarkollektivet”

Kongress

Per Kornhall om LR:s beslut att utreda en eventuell ny organisering av Sveriges lärare.

”Trappsystem ska ge lärare lön efter beprövad erfarenhet”

Kongress

Förslag på en ny lönemodell för att säkra lärares kompetensutveckling. Det blev resultatet av LR-kongressens beslut.

Så ska LR bli mer demokratiskt

Kongress

Tätare förbundsmöten, en ny mandatfördelning och en ny avtalsdelegation ska bidra till att ge fler medlemmar mer inflytande i förbundet.

Här är LR:s nya styrelse

Kongress

Fem nya ledamöter valdes in i Lärarnas Riksförbunds styrelse på söndagen.

Årets språkliga eldsjäl

Prisade modersmålsläraren: ”Inget jag förväntat mig”

Utmärkelse

Dina Geraki har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl.

NPF

NPF-krav på lärarutbildningen: Alla ska lära sig mer om adhd

NPF

Regeringen inför nya examensmål för lärarutbildningen.

Skyttes fem råd: Så ska lärare bättre förstå elever med NPF

NPF

Alexander Skytte vill hjälpa andra lärare att förstå NPF-elever bättre. 

Debatt

"Mindre undervisning och mer bedömning är en ekvation som inte går ihop"

Debatt

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet på grund av rädslan att bli bedömd, skriver läraren Sophie Zail.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kämpade för krav på legitimation – nu förlorar han själv jobbet

Behörighet

Sebüktay Kaan har kämpat för legitimationskrav på modersmålslärare. Nu förlorar han själv jobbet – medan icke-legitimerade lärare får ha kvar sina tjänster.

Sex och samlevnad

Läraren: ”Vi måste våga problematisera vad som händer”

Sexualundervisningen

Beslutet om att alla blivande lärare ska utbildas i sexualkunskap kan leda till en mer jämlik skola, menar Annika Sjödahl. 

Utsatta områden

Läraren om gängkriminaliteten: Saknas resurser att hjälpa elever

Brott

"Det börjar redan i lågstadiet."

Nedskärningar i skolan

Läraren om skolans sparkrav: ”Vi bryter mot lagen och barnen far illa”

Nedskärningar

När Borlänge kommun sparar på skolan står elever utan särskilt stöd och stöd på modersmål – i strid med skollagen.

Lärare smittade: Så är corona-läget i skolorna

Corona

Sex anställda på en grundskola i Lund har smittats av corona.

Så ser svensklärarna på bristande skrivkunskaper

Svenska

Unga vuxna skriver för dåligt. Konsekvenserna är att de väljs bort i arbetslivet eller får svårt att klara högre studier, enligt en ny dokumentär från UR.

Ny bok: Tvålärarsystem behöver inte kosta mer

Tvålärarsystem

I tider av nedskärningar kan ett tvålärarsystem kännas som en utopi. Men Lotta Elmbro menar att metoden inte behöver kosta mer.
 

corona i undervisningen

Han låter eleverna skriva nya kapitel i corona-historien

Corona i undervisningen

Läraren Karl Liljas valde att ägna sista tiden av vårterminen till att samla in elevernas upplevelser av pandemin.

”Det är berättelser om corona som måste samlas in”

Corona

Eleverna Verina Attalla och Julia Isaksson är två av alla som har skrivit berättelser till Stadsmuseets insamling.

Debatt

”Den tidiga läsinlärningen – samhällets livlina?”

Debatt

”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

Kommentera
Arbetsmiljö

De har hittat en nyckel till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

”Arbetsmiljöarbete är så komplext – det är en färskvara”

Skolstart

SPSM: Så blir skolstarten bättre för elever med NPF

Skolstart 

SPSM:s Lennart Hansson vet vad som krävs för att elever med NPF ska få en lyckad terminsstart.

lärarexamen

Allt färre grundskolelärare har examen

Lärarexamen

”Tragiskt att ett av Sveriges viktigaste yrken inte är tillräckligt attraktivt”

Coronaviruset

Stora skillnader i hur skolor har rustat vid skolstarten

Arbetsmiljö

”Jag vet flera kollegor som känner samma oro som jag gör”

Lönegranskning

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

Friskolor

Skolvärldens siffror visar: Födelseland styr val av skolform

Friskolor

Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar Skolvärldens granskning.

Debatt

Bättre psykisk hälsa i skolan med mental träning

Debatt

Författaren och föreläsaren Maria Braula vädjar till lärarna: Ge eleverna metoder att hantera sin stress.

Kommentera
Terminsstart

Riskgruppsläraren: ”Jag vill jobba i klassrummet”

Corona

Läraren Eva Dahlberg Cramér slits mellan kärleken till att undervisa och rädslan för att drabbas av det virus som riskerar ta hennes liv.

vuxenutbildning

Lärare om nedläggningen: ”Det känns som ett hån”

Vuxenutbildning

Växjö väljer att lägga ner all vuxenutbildning i kommunal regi.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar vilka skolor som finns i Sverige

Beslut

Registret över vilka skolor som finns i Sverige – kommunala såväl som privata – hemligstämplas av Skolverket.

Skolverket om sekretessen: ”Hade inget alternativ”

Beslut

Skolverket uppger att man inte hade något annat val än att sluta publicera uppgifter om enskilda skolor.

Åsa Fahlén: ”Lagen behöver ändras”

Beslut

Offentlighetsprincipen bör även omfatta skattefinansierade friskolor. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så vill riksdagspartierna hantera skolstatistik i framtiden

Enkät

Politikerna i riksdagens utbildningsutskott vill göra det möjligt för Skolverket att även i framtiden publicera statistik om enskilda skolor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons