”Det behövs resolut handling för att förändra vårt extrema skolsystem”

Den svenska skolan ska vara jämlik och alla barn och unga ska ges samma rätt till kunskap och utbildning. Men Sverige har istället utvecklats åt rakt motsatt håll sedan den borgerliga regeringen genomförde den så kallade ”friskolereformen”.

Den har lett till att stora skolkoncerner och deras enskilda ägare fritt kunnat berika sig själva med de skattemedel som var avsedda för elever, lärare och själva skolverksamheten. Dessutom undantas dessa skolor från offentlighetsprincipen vilket minimerar det demokratiska inflytandet. Möjligheten att bilda aktiebolag inom skolan måste därför stoppas helt.

De vinstdrivande marknadsskolorna har ökat segregationen och lett till både betygsinflation och ökad ojämlikhet. Det visar forskningen med all önskvärd tydlighet. Den visar att det så kallade ”fria skolvalet” i grundskolan bidrar till att elever vars föräldrar har större studievana samlas i skolor med mer studiemotiverade elever. Priviligierade grupper kan anmäla sina barn till dessa skolor redan som mycket små. Friskolornas egna antagningssystem låter dem sedan sålla fritt och utan insyn bland de sökande.

De kommunala skolorna måste däremot ta hand om alla barn, även de som behöver extra stöd och hjälp för att kunna utvecklas. Detta kräver förstås mer resurser men skolpengen är lika för varje elev. Om en kommunal skola behöver mer resurser tvingas man samtidigt ge mer till även friskolor som redan går med vinst.

Dessutom ser det ut som att många fristående skolor satt i system att anställa obehöriga lärare, som kostar mindre men ger ägarna större vinst. Vissa skolor, till exempel engelskspråkiga, har till och med undantag från krav på lärarlegitimation. Dessa undantag måste upphöra.

Lobbyism och politiker som sitter på dubbla stolar

Det är många som haft fingrarna i den berömda syltburken. Företrädare för flertalet politiska partier har suttit och sitter fortfarande som ägare eller styrelseledamöter i friskolekoncerner. Det är dags att undersöka vilka förtroendevalda från vilka partier som samtidigt sitter i friskolestyrelser och/eller är delägare.

Till detta kommer även en omfattande lobbyism från det privata näringslivet. Frågan är hur många miljoner som avsätts till sådan verksamhet varje år enbart inom skolområdet?  Och är det kanske ett skäl till den ovilja som så länge har funnits från vissa partier att ändra denna helt absurda skolpolitik?

Nyligen föreslog regeringen mindre pengar till marknadsskolan vilket var ett litet förslag i rätt riktning. Snabbt kom ett svar från ”Valfrihetens vänner”, ett nätverk av entreprenörer och företagsledare som genom Kreab, pr-byrån med samma grundare som ett av Sveriges största skolbolag. Deras helsidesannons visade ledsna barn och en text som förmedlade att nu skulle 900 skolor i Sverige tvingas stänga. Varför denna skrämselpropaganda? Om det är eleverna och det pedagogiska intresset i en högkvalitativ skolverksamhet som är det viktiga, kan man väl fortsätta driva skolor men utan privata vinster?

Vi behöver resolut handling

En i sammanhanget viktig fråga är om ett aktiebolags vinster kan begränsas eller stoppas och i så fall hur? I Rickard Allvins bok ”Frihandelns fångar”, beskrivs hur Sveriges generösa frihandelsavtal kan försvåra begränsning av vinstuttag. Detta för att olika bolag kan svara med att avkräva stora skadestånd av den svenska staten.

Trots dessa svårigheter behöver vi nu resolut handling för att förändra vårt extrema skolsystem. Regeringen har sagt att ”skolfrågan ska vara löst 2026”, osäkert dock vad detta innebär rent konkret.

Allas röster är viktiga i en demokrati och vi behöver bli många som oavsett partisympatier arbetar för skapa en demokratisk och jämlik skola med likvärdig valfrihet för alla i vårt land –  och som drivs helt utan privata vinster och aktiebolag.

Lisbeth Henricsson, Skolpsykolog, fil dr- skolforskning
Sofia Frithioff, Grundskollärare
Kerstin Sagström, Lärare kommunal vuxenutbildning
Gunilla Nylund, Grundskollärare
Malin Svensson, Grundskollärare
Lena Svensson, Grundskollärare
Gun Menzel, Specialpedagog
Örjan Albihn, Studie- och yrkesvägledare
Gunnar Englund, Skolledare, lärare
Git Englund, Lågstadielärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.