Det finns hopp – trots larm om brister i gymnasiets hälsofrämjande arbete

Skolinspektionen är inte nådig i sin kritik om bristerna i gymnasieskolans hälsofrämjande arbete. Inte mindre än 70 procent av gymnasieskolorna sägs sakna rutiner för hälsofrämjande arbete trots att eleverna mår allt sämre och trots att uppdraget är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elevers lärande och utveckling.

Kritiken handlar inte minst om bristen på samordning mellan elevhälsan, ämnet idrott och hälsa och skolledningen. I den här artikeln lyfter vi fram tre gymnasier som tillhör de övriga 30 procenten tack vare målmedvetna satsningar att få eleverna att ta eget ansvar för sin fysiska kapacitet och sin livsstil så att de kan må bra och utvecklas väl, både i skolan och i livet.

På våra skolor ser vi ämnet idrott och hälsa som en självklar bas för att göra eleverna medvetna om hur de mår och varför de mår som de gör. Vår övertygelse är att elever som mår bra fysiskt, mentalt och socialt har bättre förutsättningar att tillgodogöra sig det skolan erbjuder.

Skolinspektionens rapport visar tydligt att lärarna i idrott och hälsa är mycket viktiga. Det beror på att vårt ämne ska behandla den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa, kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation, spänningsreglering och mental träning, fysiologiska och psykologiska effekter av träning, fysisk aktivitet, hälsobegreppets grunder, hälsofrämjande arbetssätt samt hur dessa kan dokumenteras. Idrott, dans,, motionsaktiviteter och friluftsliv samt olika kroppsideals påverkan i form av bla ätstörningar och dopning ingår också.

Det är alltså ett mycket stort ansvar som vilar på oss lärare i idrott och hälsa. Och det ska klaras av med minimalt antal kurstimmar, som dessutom med åren har minskat. På de flesta gymnasier har eleverna i årskurs tre ingen undervisning alls i vårt ämne. Det är förstås inte försvarbart men genom att satsa på samverkan mellan rektor, elevhälsan och lärarna på skolan tycker vi att vi har lyckats bra ändå på våra skolor.

Just bristen på samverkan är annars en av de saker som myndigheten kritiserar skolorna för liksom att det saknas överblick och systematik kring vilka kunskaper som ges till eleverna.

”Myndigheten gör nedslag på att elevhälsan och lärarna går skilda spår”

På våra skolor får skolans arbetslag kontinuerligt tydlig statistik som visar inom vilka områden gemensamma insatser behöver göras för att eleverna ska må och fungera bättre under skoldagen och i livet. Myndigheten gör också nedslag på att elevhälsan och lärarna går skilda spår och att elevhälsans personal och lärarna i idrott och hälsa inte samarbetar. Hos oss blir hela skolan engagerad i arbetet med elevernas hälsa just genom samarbetet mellan elevhälsan och lärarna i idrott och hälsa och vår information till alla lärare.

Skolsköterskan arbetar med individuella hälsosamtal medan idrott och hälsa-lärarna coachar eleverna i grupper kring deras fysiska prestanda och livsstil. Det ser lite olika ut på våra skolor vilka som deltar från elevhälsan på våra coachinglektioner. Det kan vara kurator, syv, psykolog eller skolsköterska. Hos oss finns tid och plats i kursplanerna att genomföra livsstilscoaching varje termin, vilket är viktigt eftersom utvecklingen i tonåren går i en rasande fart.

Att utrymme ges för elevernas egna tankar och frågor som berör dem säger myndigheten är viktigt. Det tillgodoser vi i genom att systematiskt gå igenom de olika livsstilsområdena; fysisk aktivitet, upplevd hälsa, alkohol/tobak/narkotika, matvanor, fritidsvanor och inte minst livet i skolan.

Skolinspektionen är tydlig med att skolan behöver ha en tydligare koppling mellan hälsoarbete och hur undervisningen på skolan organiseras. Det sker på våra skolor genom att rektor leder och samordnar hälsoarbetet samt använder resultaten i skolans kvalitetsredovisningar. Myndigheten anser också att skolorna ska arbeta salutogent och ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hälsa samt risk- och friskfaktorer utifrån sina behov.

På våra skolor använder vi just detta som indikatorer på kommande hälsa eller ohälsa. Vi använder oss av en digital hälsotjänst som Linnéuniversitetet har satt igång forskning för att följa upp effekterna av. Det bygger på ett salutogent arbetssätt och med vars hjälp eleverna tar fram sin egen personliga livsstilsplan för att bli bättre på fysisk aktivitet, matvanor och andra levnadsvanor.

Emma Maschel, Lillerudsgymnasiet Vålberg

Ragna Stridsberg, Liljaskolan Umeå

Anders Knoph, Stjerneskolan Torsby

Martin Lossman, idrottslärare och föreläsare – område hälsa i skolan

Acki Wästlund, idrottslärare och författare – område hälsa i skolan

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.