Annons
Marie-Hélène Ahnborg är särskild utredare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Foto: Annika af Klercker

Utredaren: ”Missförstånd kring nya ämnet Framtidsval”

Publicerad 21 mars 2019

Relaterat

Replik. ”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

I ett debattinlägg den 16 mars 2019 framförs kritik mot förslag som presenteras i Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle, SOU 2019:04. Det förslag som kritiseras är det om ett nytt obligatoriskt inslag, benämnt Framtidsval om totalt 80 timmar i årskurserna 7–9.

Förslaget är ett svar på att studie- och yrkesvägledning ges för lite tid. Många vägledare vittnar om att de har svårt att få tillgång till eleverna mer än inför valet till gymnasieskolan. Det gör det svårt att ge vägledning på det sätt som styrdokumenten anger och som de flesta vägledare vill ge. Det i kombination med att vägledningsfrågorna inte tas upp i ämnesundervisningen innebär att eleverna inte får det de skulle behöva för att kunna hantera utbildnings- och yrkesval. Utredningen ser det därför som nödvändigt att säkra tid och utrymme för vägledning såväl i utbildningen som helhet som i ämnesundervisningen.

Författarnas kritik beror till viss del på missförstånd. Förslaget uppfattas som att vägledare ska bli ansvariga för undervisning. Det är inte avsikten. Framtidsval ska inte vara ett ämne men kunskap kan överföras på annat sätt än genom ämnesundervisning, både i och utanför skolan.

Införandet av Framtidsval innebär att vägledare får säkrad tid att göra det som de redan i dag ska göra utan att ha de riktiga förutsättningarna, nämligen genomföra vägledning i vid bemärkelse. I det ingår att ge kunskap om arbetsliv och arbetsmarknad men också att stödja eleverna så att de kan utveckla självinsikt i förhållande till utbildningsutbud och yrkesinriktningar, hantera information om valmöjligheter och strategiskt fatta beslut.

Författarna framför också att eftersom Framtidsval inte är ett ämne med krav på betyg och behöriga lärare kommer statusen att vara låg liksom motivationen hos eleverna. Det är en överdriven farhåga. Framtidsval kommer att vinna legitimitet när det upplevs som meningsfullt och när det rör elevernas tankar om framtiden. Dessutom är det vägledarna som har de bästa förutsättningarna att planera och genomföra Framtidsval då de har en utbildning som utöver vägledningsmetodik även innehåller beteende- och samhällskunskap.

I debattinlägget presenteras även andra farhågor som är överdrivna, t.ex. att relationen till eleverna skulle försämras om vägledarna ”tvingas undervisa” och därmed behöva tillrättavisa eleverna. Förutom att det är en märklig syn på förhållandet mellan vuxna och barn (som om relationen inte skulle kunna vara god bara för att den vuxne tar sitt vuxenansvar) missar man de möjligheter att bygga upp relationen till eleverna som Framtidsval ger genom regelbundet återkommande tid.

Likaså framförs att tillgängligheten kommer att försämras om vägledarna blir upplåsta av Framtidsval. Bristande tillgänglighet upplever många vägledare redan i dag, i och med att de ofta arbetar på flera skolor. Poängen med Framtidsval som ett obligatorium med garanterad tid är att vägledningen då med nödvändighet måste organiseras annorlunda, med fler timmar på samma skola. Exakt hur det ska se ut är upp till varje huvudman att bestämma men det är svårt att se att det skulle binda upp så stor del av vägledarnas tid. Om Framtidsval fördelas över årskurs 7–9 skulle det för eleverna innebära en timme per vecka och om det genomförs klassvis på en fyrparallellig högstadieskola skulle det innebära 12 schemalagda timmar för vägledaren per vecka.

Även farhågan att vägledare inte skulle kunna hålla sig à jour om arbetstiden blir mer upplåst, måste betraktas som överdriven. De flesta arbetstagares vardag är fullspäckad med inbokade möten och fasta tider för olika uppgifter utan att det behöver hindra uppdatering, samverkan och professionsutveckling.

Slutligen framförs att förslaget om Framtidsval innebär att skolans ansvar för vägledning läggs i vägledarnas knä. Det är oriktigt. Utredningen lägger en rad olika förslag som innebär en förstärkning av lärarnas, rektors och huvudmannens ansvar. Inget av förslagen ska ses isolerat utan som en helhet där de tillsammans stärker elevernas tillgång till vägledning och ger dem bättre förutsättningar att utveckla de kunskaper och kompetenser som behövs inför framtida studie- och yrkesval.

Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons