Annons

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Publicerad 28 april 2017

Relaterat

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRSVAGATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Jag kan konstatera att läraryrket i dag inte är tillräckligt attraktivt, att för få vill bli lärare och stanna i yrket och att söktrycket såväl som de antagningspoäng som krävs för att komma in på en lärarutbildning under lång tid sjönk och fortfarande är för låga. Detta är naturligtvis dåligt.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarnas status och befogenheter har försämrats under lång tid. Det har gjort det svårt att rekrytera och behålla lärare i yrket. Det har inneburit att skolan generellt nedvärderats och det är en viktig anledning till att Sverige halkat efter i kunskapsresultat.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M):

– Ja, och det är olyckligt. En skola av hög kvalitet bygger på en stark och skicklig lärarprofession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Lärare har under lång tid reducerats till att vara handledare i klassrummet i stället för lärare med den auktoritet som borde vara självklar.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg: 

– Jag tycker att den har försvagats och att det är dåligt. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Jag anser att lärarnas ställning och auktoritet har försämrats. Det är inte bra.

Ett allvarligt problem.

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, vilket är ett allvarligt problem. 

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, den har försvagats på olika sätt och till del är det av godo, men det finns även saker att åtgärda för att stärka lärares ställning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Generellt så tycker jag att det är viktigt att skolans professioner; rektorer, lärare och elevhälsopersonal har hög status. Då spelar det roll hur man talar om skolan, eleverna och skolans professioner. Idag sker en allt större del av samtalet offentligt, tex i sociala medier. Då spelar det också större roll hur tex beslutsfattare och fackliga företrädare uttrycker sig.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Sett i ett längre perspektiv är det uppenbart att lärarnas ställning har försvagats. Lärare och rektorer är avgörande för resultatutvecklingen i skolan. Att dessa professioner ska ha hög status är därför centralt.

 

VARFÖR HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRÄNDRATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Orsakerna är säkert flera. Lärarkåren halkade under många år efter i lön, och många duktiga lärare har inte belönats för sin yrkesskicklighet och erfarenhet varken genom att få ett lönelyft eller möjlighet att göra karriär. Jag tror att det handlar om att frågor om skolans och lärarnas arbetsmiljö inte varit på dagordningen men också att vi inte har låtit lärarna vara de proffs de är på undervisning i skolan. Vi har istället tillåtit styrmodeller baserade på marknadslogik och som följd en tung administrativ börda. Det tar tid från undervisningen och spelar självklart stor roll för hur attraktivt yrket är.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Kommunaliseringen i början av 1990-talet är en viktig orsak. Den innebar sämre villkor i form av löneutveckling, fortbildning etc. Men det handlar också en allmän förändring av lärarens roll. Starka krafter har velat förändra lärarrollen så att den handlar mindre om att visa och förmedla. Istället ska eleverna själva söka sina kunskaper. Det har sänkt läraryrkets status, sänkt kunskapsresultaten, minskat likvärdigheten och inneburit minskad social rörlighet i samhället. Klassresorna har blivit färre i Sverige och elevens bakgrund har blivit viktigare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Att lärarlönerna och kompetensutvecklingen har släpat efter med ett minskat intresse för lärarutbildningen som följd har påverkat lärarnas ställning negativt. Men även huvudmännens bristande ansvar och en allt för mörk och negativ bild av skolan har även det bidragit till att läraryrkets status och lärarnas ställning har sjunkit. Det vill Moderaterna ändra på.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Tilliten till professionen har reducerats genom att det är fritt fram att ifrågasätta allt från undervisningsmetoder till lärares betygssättning. Naturligtvis ska man kunna ifrågasätta men det har nu blivit mer regel än undantag.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– En förändrad inställning till skolkunskap, faktakunskaper, en lägre status för bildning och hårt arbete, men en högre status för att "lyckas" och ha talang, att annan kunskap går att googla sig till. En inställning att eventuella problem i skolan i större utsträckning är samhällets sak och mindre utsträckning individens. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det finns alldeles för många som har synpunkter på lärarnas yrkesutövning. Det finns inte tillräcklig respekt för lärarnas profession.

Per Kornhall, Fil Dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– På grund av styrmodeller hämtade från New Public Management.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Samhället förändras och då måste olika professioner förhålla sig till detta. Tex har digitaliseringen ändrat förutsättningarna för att kunna vara lärare. Det måste man förhålla sig till och också förändra sitt arbete.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Vi har haft en samhällsutveckling där auktoriteter generellt har försvagats. För min egen del ser jag det som i allmänhet något positivt. Att föräldrar förr ”stod med mössan i hand” inför skolan och läraren var inte någon bra grund för ett samarbete för elevens bästa då det byggde på en maktposition till skolans fördel. Även relationen mellan lärare och elev är idag mycket mer byggd på ömsesidig respekt och mindre på ensidig maktutövning. Skolan och läraren har förstås alltid ett myndighets- och ”vuxen”-ansvar och en maktposition utifrån bland annat betygssättning. Kanske är det en bidragande orsak till att betyg som utvärderingsinstrument är så svåra att ifrågasätta. Det fria skolvalet har antagligen också varit ytterligare en bidragande orsak till att andra intressenter, bland annat föräldrar och elever, fått en starkare ställning då skolan måste anstränga sig mer i bemötande för att inte tappa elever. Detta har haft en i huvudsak positiv inverkan på en mer jämbördig relation, men därmed inte sagt att det är bra att föräldrar ”röstar med fötterna” istället för att man löser eventuella problem tillsammans.

– Skolan förändras i takt med samhället och är som alla arbetsplatser idag mindre auktoritärt uppbyggd och mer inriktad på samarbete och resultat snarare än form. Eleverna har förändrats och är mer frimodiga, trygga och känner en större trivsel i skolan idag. Detta är något som brukar känneteckna svenska elever i olika undersökningar. Våld och mobbing har med all säkerhet minskat både mellan elever och mellan elever och vuxna. Förr var slagsmål på skolgården vanliga, mobbing utbredd men föga uppmärksammad, och vuxnas beteende mot barn skulle nog många gånger knappast klara kraven i en av dagens likabehandlingsplaner. Ordningsproblem anförs ofta som något nytt i dagens skola, men fanns även förr i hög grad. Elevresultaten styrs av en mängd faktorer, bland annat av vad och hur man mäter och hur man formulerar mål och betygskriterier. Pedagogiska metoder som stödjer inlärning är förstås avgörande. Med svaga skolledningar och vinstintressen kan kanske föräldrapåverkan ibland även ha betydelse för enskilda elever.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– I mångt och mycket beror det på politiska reformer, ibland medvetna, ibland omedvetna. Kommunaliseringen av skolan sänkte statusen för landets lärare, inte minst på grund av att yrkets akademiska karaktär försvagades. Under decennier har flummiga pedagogiska idéer dominerat skolpolitiken. Lärarnas betydelse har medvetet tonats ned i allt från att upprätthålla studiedisciplin till att förmedla kunskaper. Det säger sig självt att det får genomslag i ställningen för läraryrket.

BÖR LÄRARNAS STÄLLNING STÄRKAS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi gör stora investeringar för att höja lärarnas löner och möjlighet att göra karriär. Många nyutexaminerade lärare känner sig ovana vid klassrumssituationen och inte minst när det kommer till att hantera ordningssituationer. Vi vill få till mer kollegial kompetensutveckling, även på området trygghet och studiero med utgångspunkt i lärarens ledarskap. Särskilt viktigt är att se till så att rektorer bättre ska kunna arbeta med detta uppdrag. Varje skola ska också ha ordningsregler som tas fram gemensamt för att respekteras av såväl elever som lärare och föräldrar.

– Sedan måste vi alla tala väl om läraryrket och visa lärarna tillit. Det viktigaste för att se till att eleverna ska respektera sina lärare är att föräldrar, politiker som jag själv, huvudmän och inte minst lagen ger lärarna stöd i sitt professionella agerande. Från politiken ska vi se till att göra vad vi kan för att stärka lärarna. Men det är, till syvende och sist ett gemensamt ansvar för samhället.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarna måste ges befogenheter att skapa arbetsro. Föräldrar och elever ska inte kunna lägga sig i lärarens undervisning. Störande föremål ska kunna beslagtas. Störande elever och mobbare ska lättare kunna flyttas till andra skolenheter. Lönerna ska fortsatt höjas, karriärvägarna bli fler och möjlighet till fortbildning förbättras. Men det handlar också om en förändrad syn på lärarnas roll. Föräldrar måste sluta motarbeta lärare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Ja, definitivt. Hot, våld och stök i skolan är ett problem som vi tar på allvar. Såväl lärare som elever ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Därför vill Moderaterna se över skollagen i syfte att stärka lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa vid ordningssituationer. Vi vill också att ledarskap ska få en betydligt större roll på lärarutbildningen. Det är också viktigt att vårdnadshavare ser och tar sitt ansvar och respekterar lärarnas profession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi måste ha en tydligare ansvarsfördelning i skolan. Läraren är den som kan undervisa och ska därmed känna att man inte behöver bli ifrågasatt hela tiden. Läraren ska också känna att man har stöd och de verktyg som behövs från skolledare för att kunna skapa arbetsro i klassrummet. Sedan behöver föräldrar, eleven och rektors ansvar också bli tydligare.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– Ja, absolut! Genom att ge rektor bästa möjliga förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet, skapa en varm och professionell atmosfär kring eleverna. Rektor ska kunna se vad hens lärare behöver för att utveckla sin undervisning, hitta och sätta in rätt åtgärder för elever med olika behov, utföra ett funderande ledarskap i klassrummet och utveckla goda relationer till elever och kollegor: skickliggöra varje lärare! När lärare skickliggörs och utvecklas i sin profession, utvecklar de god och fungerande undervisning enskilt och tillsammans med sina kollegor, då blir läraryrket attraktivt. Viktig att se det som ett teamwork, att man inte tror att man "lämnas ensam med svåra, stökiga elever", utan ser sig som en viktig del i att eleverna lyckas, och får stöd och pepp av ledning och kollegor. Elever som lyckas är den viktigaste feedbacken för tillfredsställelse i yrket, och som också skapar status utanför skolan. En relativt hög lön är också en statussymbol i vårt samhälle. 

Christer Rasmusson (L), ordf i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det är viktigt att skärpa skollagen. Där måste det tydligt framgå vad som är skolans kunskapsuppdrag och vad som är föräldrarnas vårdnadsansvar. Rektor och lärare är de som ska bestämma hur undervisning läggs upp, genomförs och utvärderas.  

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, framförallt genom att lärarkåren måste ges mer inflytande över sin utbildning, fortbildning, betygssystem etc. De är experterna på undervisning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):

– Det är bra om läraryrket har en stark ställning i samhället.  Det finns som vanligt inga enkla lösningar på komplexa problem. Ord som långsiktighet, ärlighet, hållbart och föränderligt är viktiga. Konkret tror jag att det är viktigt att professioner själva måste medverka, kliva fram, ta ansvar och visa på styrkor. De nationella aktörerna har också en viktig roll att spela.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, definitivt. Det bör ske genom att vi har välutbildade, välavlönade och starka lärare som erkänns som professionella och med ett tydligt mandat för att bedriva den pedagogiska verksamheten inklusive ansvar för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling. Minskad detaljstyrning och ökad tilltro till professionen. Idéburna skolors riksförbund betonar vikten av att se och stärka den lokala ledningen och lärarprofessionens roll i utvecklingen av den svenska skolan. Den osäkerhet som beskrivs kring till exempel att ingripa vid bråk mellan elever bottnar även den i en brist i förtroendet för professionens förmåga att hantera även svåra situationer. Ett förtroende som naturligtvis måste motsvaras av en kompetens och förmåga inom skolan och professionen.  Den sista tidens diskussion om problem med föräldrakontakter bör naturligtvis inte lösas genom att skapa barriärer mellan föräldrar och lärare, utan genom att lärare, med stöd av sin lokala ledning, ges goda verktyg att möta föräldrar i ett konstruktivt och positivt samtal utifrån elevens bästa.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Förändringar måste ske på en rad punkter, några exempel. Tydligare professionellt mandat och ansvar – lärare ska ha större frihet att inom ramen för sin profession nå uppsatta mål men också utkrävas ansvar för hur målen nås. Vassare disciplinära befogenheter – lärarna måste kunna upprätthålla ordningen i klassrummet. Större lönespridning – fler av de allra skarpaste hjärnorna i en generation måste vilja bli lärare. Slå vakt om valfrihet, friskolor och konkurrens – lärare måste ha fler arbetsgivare att välja emellan och skolsektorn måste uppfattas som dynamisk och framtidsinriktad.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Förintelsens minnesdag

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Stockholm

Menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism.

Annons
Annons
Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Kommentera
Annons
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Annons
Annons
Annons
Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debatt

”Likvärdighet ger alla en ärlig chans”

Debatt

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever, skriver debattören.

Kommentera
Skolans ödesfrågor

Likvärdighet: ”Snart har vi två parallella skolsystem”

Skolans ödesfrågor

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.

Nedskärningar: ”För vissa kommuner är läget akut”

Skolans ödesfrågor

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år.
– En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Lärarbrist: Tungt ansvar vilar på arbetsgivarna

Skolans ödesfrågor

Om mindre än 15 år väntas det saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare i Sverige. 
– Det går inte att utbilda bort lärarbristen. Den är alldeles för stor, säger Marie Kahlroth som är senior utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Elevhälsa

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Elevhälsa

På Alléskolan fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. 

Skolan på Åland

Här möts det bästa från finsk och svensk skola

Åland

De plockar guldkornen från Finland och Sverige och det är en lyckad ekvation. Skolvärlden tog tempen på skolan i öriket Åland.

Skolchefen: ”Vi knycker hej vilt från både öst och väst”

Åland

Förtroendet för lärarna från både elever och föräldrar är stort på Åland. Välutbildade lärare ger tillit och signalen till eleverna hemifrån är att skolan är viktig.

Skolpolitik

Per Kornhall: Ett år med Anna Ekström – vad har hon åstadkommit?

Politik

”Frågan är nu – kommer Anna Ekström att kunna/vilja/våga leverera?”

Studie- och yrkesvägledning

Maria prisas för sitt arbete med syv

Syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas LR:s likvärdighetspris.

Politik

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Budget 2020

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Budget 2020

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

Blogg

David Spak: ”Så kan vägledning förebygga gymnasieavhoppen”

Syv

”Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram”, skriver David Spak.

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons