Annons

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Publicerad 28 april 2017

Relaterat

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRSVAGATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Jag kan konstatera att läraryrket i dag inte är tillräckligt attraktivt, att för få vill bli lärare och stanna i yrket och att söktrycket såväl som de antagningspoäng som krävs för att komma in på en lärarutbildning under lång tid sjönk och fortfarande är för låga. Detta är naturligtvis dåligt.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarnas status och befogenheter har försämrats under lång tid. Det har gjort det svårt att rekrytera och behålla lärare i yrket. Det har inneburit att skolan generellt nedvärderats och det är en viktig anledning till att Sverige halkat efter i kunskapsresultat.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M):

– Ja, och det är olyckligt. En skola av hög kvalitet bygger på en stark och skicklig lärarprofession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Lärare har under lång tid reducerats till att vara handledare i klassrummet i stället för lärare med den auktoritet som borde vara självklar.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg: 

– Jag tycker att den har försvagats och att det är dåligt. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Jag anser att lärarnas ställning och auktoritet har försämrats. Det är inte bra.

Ett allvarligt problem.

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, vilket är ett allvarligt problem. 

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, den har försvagats på olika sätt och till del är det av godo, men det finns även saker att åtgärda för att stärka lärares ställning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Generellt så tycker jag att det är viktigt att skolans professioner; rektorer, lärare och elevhälsopersonal har hög status. Då spelar det roll hur man talar om skolan, eleverna och skolans professioner. Idag sker en allt större del av samtalet offentligt, tex i sociala medier. Då spelar det också större roll hur tex beslutsfattare och fackliga företrädare uttrycker sig.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Sett i ett längre perspektiv är det uppenbart att lärarnas ställning har försvagats. Lärare och rektorer är avgörande för resultatutvecklingen i skolan. Att dessa professioner ska ha hög status är därför centralt.

 

VARFÖR HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRÄNDRATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Orsakerna är säkert flera. Lärarkåren halkade under många år efter i lön, och många duktiga lärare har inte belönats för sin yrkesskicklighet och erfarenhet varken genom att få ett lönelyft eller möjlighet att göra karriär. Jag tror att det handlar om att frågor om skolans och lärarnas arbetsmiljö inte varit på dagordningen men också att vi inte har låtit lärarna vara de proffs de är på undervisning i skolan. Vi har istället tillåtit styrmodeller baserade på marknadslogik och som följd en tung administrativ börda. Det tar tid från undervisningen och spelar självklart stor roll för hur attraktivt yrket är.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Kommunaliseringen i början av 1990-talet är en viktig orsak. Den innebar sämre villkor i form av löneutveckling, fortbildning etc. Men det handlar också en allmän förändring av lärarens roll. Starka krafter har velat förändra lärarrollen så att den handlar mindre om att visa och förmedla. Istället ska eleverna själva söka sina kunskaper. Det har sänkt läraryrkets status, sänkt kunskapsresultaten, minskat likvärdigheten och inneburit minskad social rörlighet i samhället. Klassresorna har blivit färre i Sverige och elevens bakgrund har blivit viktigare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Att lärarlönerna och kompetensutvecklingen har släpat efter med ett minskat intresse för lärarutbildningen som följd har påverkat lärarnas ställning negativt. Men även huvudmännens bristande ansvar och en allt för mörk och negativ bild av skolan har även det bidragit till att läraryrkets status och lärarnas ställning har sjunkit. Det vill Moderaterna ändra på.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Tilliten till professionen har reducerats genom att det är fritt fram att ifrågasätta allt från undervisningsmetoder till lärares betygssättning. Naturligtvis ska man kunna ifrågasätta men det har nu blivit mer regel än undantag.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– En förändrad inställning till skolkunskap, faktakunskaper, en lägre status för bildning och hårt arbete, men en högre status för att "lyckas" och ha talang, att annan kunskap går att googla sig till. En inställning att eventuella problem i skolan i större utsträckning är samhällets sak och mindre utsträckning individens. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det finns alldeles för många som har synpunkter på lärarnas yrkesutövning. Det finns inte tillräcklig respekt för lärarnas profession.

Per Kornhall, Fil Dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– På grund av styrmodeller hämtade från New Public Management.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Samhället förändras och då måste olika professioner förhålla sig till detta. Tex har digitaliseringen ändrat förutsättningarna för att kunna vara lärare. Det måste man förhålla sig till och också förändra sitt arbete.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Vi har haft en samhällsutveckling där auktoriteter generellt har försvagats. För min egen del ser jag det som i allmänhet något positivt. Att föräldrar förr ”stod med mössan i hand” inför skolan och läraren var inte någon bra grund för ett samarbete för elevens bästa då det byggde på en maktposition till skolans fördel. Även relationen mellan lärare och elev är idag mycket mer byggd på ömsesidig respekt och mindre på ensidig maktutövning. Skolan och läraren har förstås alltid ett myndighets- och ”vuxen”-ansvar och en maktposition utifrån bland annat betygssättning. Kanske är det en bidragande orsak till att betyg som utvärderingsinstrument är så svåra att ifrågasätta. Det fria skolvalet har antagligen också varit ytterligare en bidragande orsak till att andra intressenter, bland annat föräldrar och elever, fått en starkare ställning då skolan måste anstränga sig mer i bemötande för att inte tappa elever. Detta har haft en i huvudsak positiv inverkan på en mer jämbördig relation, men därmed inte sagt att det är bra att föräldrar ”röstar med fötterna” istället för att man löser eventuella problem tillsammans.

– Skolan förändras i takt med samhället och är som alla arbetsplatser idag mindre auktoritärt uppbyggd och mer inriktad på samarbete och resultat snarare än form. Eleverna har förändrats och är mer frimodiga, trygga och känner en större trivsel i skolan idag. Detta är något som brukar känneteckna svenska elever i olika undersökningar. Våld och mobbing har med all säkerhet minskat både mellan elever och mellan elever och vuxna. Förr var slagsmål på skolgården vanliga, mobbing utbredd men föga uppmärksammad, och vuxnas beteende mot barn skulle nog många gånger knappast klara kraven i en av dagens likabehandlingsplaner. Ordningsproblem anförs ofta som något nytt i dagens skola, men fanns även förr i hög grad. Elevresultaten styrs av en mängd faktorer, bland annat av vad och hur man mäter och hur man formulerar mål och betygskriterier. Pedagogiska metoder som stödjer inlärning är förstås avgörande. Med svaga skolledningar och vinstintressen kan kanske föräldrapåverkan ibland även ha betydelse för enskilda elever.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– I mångt och mycket beror det på politiska reformer, ibland medvetna, ibland omedvetna. Kommunaliseringen av skolan sänkte statusen för landets lärare, inte minst på grund av att yrkets akademiska karaktär försvagades. Under decennier har flummiga pedagogiska idéer dominerat skolpolitiken. Lärarnas betydelse har medvetet tonats ned i allt från att upprätthålla studiedisciplin till att förmedla kunskaper. Det säger sig självt att det får genomslag i ställningen för läraryrket.

BÖR LÄRARNAS STÄLLNING STÄRKAS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi gör stora investeringar för att höja lärarnas löner och möjlighet att göra karriär. Många nyutexaminerade lärare känner sig ovana vid klassrumssituationen och inte minst när det kommer till att hantera ordningssituationer. Vi vill få till mer kollegial kompetensutveckling, även på området trygghet och studiero med utgångspunkt i lärarens ledarskap. Särskilt viktigt är att se till så att rektorer bättre ska kunna arbeta med detta uppdrag. Varje skola ska också ha ordningsregler som tas fram gemensamt för att respekteras av såväl elever som lärare och föräldrar.

– Sedan måste vi alla tala väl om läraryrket och visa lärarna tillit. Det viktigaste för att se till att eleverna ska respektera sina lärare är att föräldrar, politiker som jag själv, huvudmän och inte minst lagen ger lärarna stöd i sitt professionella agerande. Från politiken ska vi se till att göra vad vi kan för att stärka lärarna. Men det är, till syvende och sist ett gemensamt ansvar för samhället.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarna måste ges befogenheter att skapa arbetsro. Föräldrar och elever ska inte kunna lägga sig i lärarens undervisning. Störande föremål ska kunna beslagtas. Störande elever och mobbare ska lättare kunna flyttas till andra skolenheter. Lönerna ska fortsatt höjas, karriärvägarna bli fler och möjlighet till fortbildning förbättras. Men det handlar också om en förändrad syn på lärarnas roll. Föräldrar måste sluta motarbeta lärare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Ja, definitivt. Hot, våld och stök i skolan är ett problem som vi tar på allvar. Såväl lärare som elever ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Därför vill Moderaterna se över skollagen i syfte att stärka lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa vid ordningssituationer. Vi vill också att ledarskap ska få en betydligt större roll på lärarutbildningen. Det är också viktigt att vårdnadshavare ser och tar sitt ansvar och respekterar lärarnas profession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi måste ha en tydligare ansvarsfördelning i skolan. Läraren är den som kan undervisa och ska därmed känna att man inte behöver bli ifrågasatt hela tiden. Läraren ska också känna att man har stöd och de verktyg som behövs från skolledare för att kunna skapa arbetsro i klassrummet. Sedan behöver föräldrar, eleven och rektors ansvar också bli tydligare.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– Ja, absolut! Genom att ge rektor bästa möjliga förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet, skapa en varm och professionell atmosfär kring eleverna. Rektor ska kunna se vad hens lärare behöver för att utveckla sin undervisning, hitta och sätta in rätt åtgärder för elever med olika behov, utföra ett funderande ledarskap i klassrummet och utveckla goda relationer till elever och kollegor: skickliggöra varje lärare! När lärare skickliggörs och utvecklas i sin profession, utvecklar de god och fungerande undervisning enskilt och tillsammans med sina kollegor, då blir läraryrket attraktivt. Viktig att se det som ett teamwork, att man inte tror att man "lämnas ensam med svåra, stökiga elever", utan ser sig som en viktig del i att eleverna lyckas, och får stöd och pepp av ledning och kollegor. Elever som lyckas är den viktigaste feedbacken för tillfredsställelse i yrket, och som också skapar status utanför skolan. En relativt hög lön är också en statussymbol i vårt samhälle. 

Christer Rasmusson (L), ordf i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det är viktigt att skärpa skollagen. Där måste det tydligt framgå vad som är skolans kunskapsuppdrag och vad som är föräldrarnas vårdnadsansvar. Rektor och lärare är de som ska bestämma hur undervisning läggs upp, genomförs och utvärderas.  

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, framförallt genom att lärarkåren måste ges mer inflytande över sin utbildning, fortbildning, betygssystem etc. De är experterna på undervisning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):

– Det är bra om läraryrket har en stark ställning i samhället.  Det finns som vanligt inga enkla lösningar på komplexa problem. Ord som långsiktighet, ärlighet, hållbart och föränderligt är viktiga. Konkret tror jag att det är viktigt att professioner själva måste medverka, kliva fram, ta ansvar och visa på styrkor. De nationella aktörerna har också en viktig roll att spela.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, definitivt. Det bör ske genom att vi har välutbildade, välavlönade och starka lärare som erkänns som professionella och med ett tydligt mandat för att bedriva den pedagogiska verksamheten inklusive ansvar för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling. Minskad detaljstyrning och ökad tilltro till professionen. Idéburna skolors riksförbund betonar vikten av att se och stärka den lokala ledningen och lärarprofessionens roll i utvecklingen av den svenska skolan. Den osäkerhet som beskrivs kring till exempel att ingripa vid bråk mellan elever bottnar även den i en brist i förtroendet för professionens förmåga att hantera även svåra situationer. Ett förtroende som naturligtvis måste motsvaras av en kompetens och förmåga inom skolan och professionen.  Den sista tidens diskussion om problem med föräldrakontakter bör naturligtvis inte lösas genom att skapa barriärer mellan föräldrar och lärare, utan genom att lärare, med stöd av sin lokala ledning, ges goda verktyg att möta föräldrar i ett konstruktivt och positivt samtal utifrån elevens bästa.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Förändringar måste ske på en rad punkter, några exempel. Tydligare professionellt mandat och ansvar – lärare ska ha större frihet att inom ramen för sin profession nå uppsatta mål men också utkrävas ansvar för hur målen nås. Vassare disciplinära befogenheter – lärarna måste kunna upprätthålla ordningen i klassrummet. Större lönespridning – fler av de allra skarpaste hjärnorna i en generation måste vilja bli lärare. Slå vakt om valfrihet, friskolor och konkurrens – lärare måste ha fler arbetsgivare att välja emellan och skolsektorn måste uppfattas som dynamisk och framtidsinriktad.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Annons
Annons

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Annons

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Annons
Annons
Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

Annons

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons