Fler skolor måste ta emot nyanlända

Nyanlända klarar sig sämre än andra in skolan, och den sjunkande behörigheten till gymnasieskolan åtminstone under de senaste fyra åren är relaterad till ökningen av nyanlända, slår rapporten fast.

Utifrån siffror från Skolverkets databas målar rapporten upp en bild av vilka skolor det är som i första hand tar emot de nyanlända eleverna: ”I stort kan det beskrivas som skolor där eleverna i stor utsträckning har föräldrar med kortare utbildningsbakgrund än andra skolor”.

Kommunala skolor där föräldrarna generellt sett inte slutfört gymnasiet tar emot i särklass flest nyanlända. Var tionde elev på sådana skolor var nyanländ 2014. I andra ändan av spektrumet ligger fristående skolor med välutbildade föräldrar, där nyanlända utgör mindre än en procentenhet av eleverna.

– Kontentan är att de nyanlända eleverna hamnar på de skolor som redan tar det största ansvaret. Vi vet att den enskilt viktigaste faktorn bakom hur en elev lyckas i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund, och en väldigt liten del av de här eleverna går på de skolor som har bäst förutsättningar. Vi vill att regeringen tar ett tydligare ansvar och sätter press på kommunerna att få till en mer likvärdig spridning, säger Bo Jansson, ordförande LR.

Rapportförfattarna menar att det skulle finnas mycket att vinna på att jämna ur fördelningen både mellan skolor och mellan kommuner.

– Dels kan inte samma skolor ta emot hur många som helst, men det här är framför allt för integrationens skull. Det är viktigt för alla oss som bor i Sverige att det här fungerar, både de som är födda här och de som flyttat hit, säger Bo Jansson.

Han framhåller också vikten av att den samlade kunskap som finns på skolor med erfarenhet av att ta emot nyanlända på ett enkelt sätt sprids till skolor med mindre eller ingen erfarenhet.

Rapporten anger att alternativet, om än det sämre, till en jämnare fördelning skulle vara att se över hur man bättre kan stötta de skolor som har de svåraste förutsättningarna.

Hur skulle det kunna gå till?

– Det handlar ju om resurser. Det behövs fler lärare, studiehandledare, SFI-lärare och så vidare. Men vi ser det som ett andrahansalternativ.

Och alla de personerna finns väl inte på arbetsmarknaden?

– Nej, så är det ju. Vi har redan en lärarbrist i Sverige och den här situationen gör det problemet ännu tydligare.

Organisationerna är också kritiska till regelsystemet för friskolor med kö, som i dagsläget gör det omöjligt för dem att ta emot nyanlända elever, trots att många av dem uttryckt en önskan att dela ansvaret.

Rapporten ”Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?” har tagits fram inom ramen för LO:s, Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets gemensamma samarbetsprojekt ”Ge alla elever samma chans”. Projektet kommer att löpa över flera år och syftar till att lyfta vikten av en likvärdig skola.