Forskaren: Otydligheten skapar problem kring programmering

Alla vill ha programmering på schemat. Men ingen vet riktigt hur.
Sverige tjuvkikar på Danmark – och Danmark kikar på oss.

I Sverige, Danmark och flera andra länder arbetar man nu med att göra programmering obligatoriskt i undervisningen.

Ola Helenius, professor vid Göteborgs universitet har tillsammans med Morten Misfeldt vid Köpenhamns universitet jämfört Sveriges och Danmarks syn på samspelet mellan matematik och programmering i ett av kapitlen i boken ”Programmering i skolmatematiken – möjligheter och utmaningar”.

Utgångspunkten är att nästan alla delar av våra liv involverar saker som hanteras av algoritmer, vilka i sin tur är kodade i datorprogram och körda i datorer av olika slag.

”Inte orimligt”

Samtidigt som det är lätt att känna sig stressad av omställningen finns det goda argument för att inte göra det.

– Det finns inget krav att man ska förstå hur en dieselmotor fungerar för att få köra bil eller hur en hammares fysikaliska egenskaper påverkar dess funktion, säger Ola.

Vi har dock en annan syn på datorer och trots att få använder dem till att göra avancerade matematiska beräkningar har de hamnat under matematikämnet.

– Eftersom skolämnena är bredare än vetenskapens ämnesindelningar är det inte orimligt att matematikämnet får ta hand om det, resonerar Ola Hedenius.

Teknologiförståelse nytt ämne

I Danmark pågår det försök att införa det nya ämnet teknologiförståelse: dels som ett eget ämne, dels som en integrerad del i andra ämnen, däribland matematik.

Teknologiförståelse i matematik omfattar digital design och designprocesser, modellering, programmering, data, algoritmer och strukturering, användarstudier och re-design, samt datorsystem.

Danskarna har dock undvikit att beskriva vilka möjligheter som programmering erbjuder för matematiken i läroplanen för teknologiförståelse som ämne och inte heller i läroplanen som beskriver hur teknologiförståelse kan ingå i matematikämnet.

– Oavsett om teknologiförståelse beskrivs som ett eget ämne eller som en del av matematik, ligger fokus på att undervisa om teknologi respektive att designa och analysera teknologi, skriver Ola och Morten i sin bok.

Ett verktyg bland andra

I Sverige har programmering infogats som ett särskilt begrepp i kursplanerna för teknik och matematik i grundskolan och för matematik i gymnasieskolan.

– Elever ska alltså använda programmering för att utföra vissa matematiska handlingar som de annars hade kunnat genomföra med andra metoder eller andra tekniska hjälpmedel. Programmeringen blir på så sätt ett verktyg bland andra, samtidigt som det lyfts fram mera specifikt, säger Ola.

Leder till problem

Oavsett årskurs eller programmeringsteknik nämns dock inget om att detta ska göras för att programmering ska kunna utnyttjas som ett matematiskt verktyg, konstaterar författarna.

– Sammanfattningsvis är ingen av de lärokurs- eller ämnesplaner vi har granskat tydlig vad gäller samspelet mellan matematik och programmering.

Och den otydligheten riskerar att leda till problem – i båda länderna, enligt författarna.