Forskning: Lågutbildade diskrimineras vid skolvalet

Ett stort diskrimineringsexperiment visar att högutbildade föräldrar får ett positivare bemötande och information från skolor än lågutbildade.
– Högutbildade föräldrar fick mer vänliga och välkomnande svar. De blev oftare informerade att det fanns plats på skolan och de fick mer positiv information om skolan, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare i statskunskap vid Uppsala universitet.

Studien genomfördes som ett fältexperiment där forskaren mejlade nästan samtliga grundskolor, både kommunala och fristående, i Sverige, totalt 3 430 stycken. Fokus låg på föräldrar som var intresserade av att placera sitt barn på skolan. ”Föräldern” ställde frågor om skolans profil, hur ansökningsprocessen såg ut och om kötid, samt informerade om sitt namn och yrke.

– Det har gjorts många diskrimineringsexperiment både i Sverige och i utlandet som rör arbetsmarknaden och det finns mycket forskning om etnisk diskriminering, men mycket mindre som rör skola och utbildning och socioekonomisk diskriminering, säger Jonas Larsson Taghizadeh till TT.

Undersköterskor och tandläkare

Gruppen delades in i lågutbildade föräldrar, i mejlet undersköterskor, och högutbildade föräldrar, i mejlet tandläkare. Det fanns också en gruppindelning mellan svenskklingande och arabiskklingande namn.

Resultatet visade att de mer socioekonomiskt starka föräldrarna i högre utsträckning uppmuntrades att söka till skolan. De högutbildade föräldrarna fick mer information om lediga platser och om den aktuella skolans fördelar.

De mer socioekonomiskt svaga föräldrarna däremot fick i lägre utsträckning samma information. Svaren var mindre välkomnande, vilket forskaren menar potentiellt minskar sannolikheten att de ställer ytterligare frågor till skolan.

Jonas Larsson Taghizadeh fann bara små skillnader gällande om föräldrarna fick svar på mejlet och sina tre frågor. Han noterar också att studien hade en svarsfrekvens på drygt 75 procent, vilket visar att rektorer generellt är bra på att besvara mejl.

– Det som sticker ut i studien är alltså de mer kvalitativa aspekterna i hur svaren var utformade. Hur välkomnande är mejlet, fick man svar på sina frågor, framgår det att det finns plats på skolan?

Stora konsekvenser

Av sin studie drar han slutsatsen att socioekonomisk diskriminering förekommer i den svenska skolan, vilket potentiellt medför stora konsekvenser dels för individen och dels för skolväsendets möjlighet att erbjuda alla barn en likvärdig utbildning.

– Det här är viktig kunskap som visar på behovet av att ha ett mer centraliserat antagningssystem liknande det som finns för gymnasievalet där administrationen sköts centralt. Då skulle inte föräldrarna ha samma behov av att söka den här informationen informellt och diskrimineringen skulle sannolikt minska, säger han till TT.