Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

De administrativa arbetsuppgifterna tar upp allt mer av de anställdas arbetstid och stjäl fokus från kärnverksamheten. Inte minst inom skolan där detta i allt högre grad utförs av lärare. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola har sedan 1997 forskat kring administrationsfrågor och som nu har utmynnat till ännu ett forskningsprojekt under namnet ”Begravd i papper”.

Bland annat har han tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som han studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter.

– Vad det gäller skolan har vi tittat på de studier som finns om lärares tidsanvändning. I studierna framkommer det att man som lärare lägger så mycket på tid på administrativt arbete, säger Anders Ivarsson Westerberg till Skolvärlden.

Trots att de administrativa uppgifterna ökar, sparas det in på stödet från bland andra sekreterare och assistenter. I stället flyttar det administrativa arbetet i allt större omfattning ut på varje anställd, som varken är utbildade för uppgifterna eller har anställts för att utföra dem. Det har skett ett slags ”amatörisering” av det administrativa arbetet.

De klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, i dag har de minskat till ungefär 30 000. Följden har blivit att det arbetet automatiskt har flyttats över på andra yrkesgrupper.

– I dag förväntas vi administrera oss själva och man har nog inte riktigt tänkt igenom konsekvenserna. Det är en följd av att det tidigare var populärt att säga upp administrativ personal. Det har i sin tur tagit tid och resurser från den kärnverksamheten man ska utföra. Det är klart om man nu får göra massa administrativt arbete som man inte är utbildad för – då tar det längre tid, säger Anders Ivarsson Westerberg.

När Skolvärlden i höstas frågade 1 100 LR-medlemmar om deras arbetssituation, uppgav en majoritet att undervisningstiden till och med har ökat under de två senaste åren. Tre av fyra lärare, 75 procent, svarade att de inte har tillräckligt med tid att göra det de ska, som förberedelser och efterarbete i samband med undervisningen. Något som i slutänden drabbar elevernas resultat.

– Undersökningar visar ju att administrativt arbete är en källa till stress och att man upplever att man har en dålig arbetsmiljö. Jag tror många tappar lusten. För kärnan i det yrket man har valt är inte administration utan något annat. Jag har fått mejl av gamla lärare som skriver att de tröttat och inte orkar mer och det beror på att de fått för mycket annat att göra. Det är en vanlig reaktion, berättar Anders Ivarsson Westerberg.

 Hur ska man lösa problemet tycker du?

– Det första vi brukar säga är att man ska uppmärksamma problemet. Det är ett samhällsfenomen tror vi, inte bara inom skolan utan så här ser det ut i vårt samhälle i dag. Vi ägnar mer tid åt administrativa uppgifter. Klart att det slår igenom i vissa verksamheter mer än andra, och skolan är en plats där man administrerar väldigt mycket, säger Anders Ivarsson Westerberg.

Förutom att problemet tenderar att bli osynligt menar Anders Ivarsson Westerberg att man ska föra en diskussion om administration och dess nödvändighet på arbetet.

– Jag tror att väldigt många krav kommer från andra håll på till exempel skolor och hur man ska rigga sina systematiska kvalitetsarbeten. Det är inte krav som kommer utifrån undervisningens behov. Jag tror man ska fundera lite mer kring detta. Ta in lärarna i diskussionen för det är faktiskt de som utför jobbet i slutändan.