timplan
Foto: Shutterstock.com
Timplan

Förslag till ny timplan: Så påverkas dina ämnen

Ändringarna är fortfarande ute på remiss, men debatten är redan igång. Skolvärlden har sammanställt hur Skolverkets förslag på nya timplaner påverkar just dina ämnen.
– En sak som vi kan konstatera att man är orolig över är just hur tiden ska räcka till med pressade arbetsförhållanden och stora elevgrupper, säger Pernilla Sundström Fast, enhetschef på myndigheten. 

Runt 68 remissinstanser, däribland lärarfacken och Sveriges kommuner och regioner, har ombetts att lämna synpunkter på Skolverkets förslag till ändringar i timplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Ambitionen med ändringarna är, enligt Skolverket, ”att skapa en bättre balans mellan kursplanernas centrala innehåll och den undervisningstid som är avsatt för varje ämne i timplanen”. Samt få fler elever att läsa fler språk utöver svenska och engelska.

– Vi fick uppdraget från regeringen i våras att genomföra en översyn av timplanen för grundskolan. Det innebär att vi, enligt det uppdraget, ska analysera behovet av att omfördela tid mellan ämnen i syfte att skapa en bättre balans, säger Pernilla Sundström Fast, enhetschef på Skolverket.

Förslaget är fortfarande ute på remiss, men har redan fått starka reaktioner. Inte minst från bildlärare som är frustrerade över att myndigheten vill flytta ämnestimmar från hög- till lågstadiet.

Lena Landström.

Lena Landström. | Foto: Magnus Glans

– En bildlärare på högstadiet kan möta 400 – 500 elever varje vecka, som vi ska skapa relationer till och sätta rättssäkra betyg på. De flesta av oss undervisar också i helklass vilket är svårt i ett praktiskt ämne där man behöver hjälpa eleverna mycket individuell. Det säger sig självt att det inte fungerar. Och nu ska vi få ännu mindre tid. Man blir upprörd, säger bildläraren Lena Landström i en tidigare intervju med Skolvärlden.

Totalt ökar ämnestiden i bild från 230 till 240 timmar under grundskolans nio år i Skolverkets förslag till nya timplaner. De extra 10 timmarna förläggs till lågstadiet, samtidigt som myndigheten alltså även vill flytta 5 timmar från hög- till lågstadiet.

– Det centrala innehållet har förstärkts för de yngre åldrarna i bildämnet, vilket motiverar att vi flyttar timmar. Dessutom behöver timplanerna stämma för alla de fyra obligatoriska skolformerna eftersom exempelvis grundsärskoleelever läser integrerat i grundskolan. Samtidigt är det klart att vi lyssnar på kritik som kommer in. Vi märker att det är stort engagemang i den här frågan, och en sak som vi kan konstatera att man är orolig över är just hur tiden ska räcka till med pressade arbetsförhållanden och stora elevgrupper, säger Pernilla Sundström Fast.

Utöver de extra bildtimmarna anser Skolverket att framförallt de samhälls- och naturorienterande ämnena, men också ämnena musik och hem- och konsumentkunskap, får fler undervisningstimmar. Timmarna ska plockas från elevens val, som myndigheten anser bör tas bort helt, och omfördelas till andra ämnen.

– När vi ska titta på möjligheter att lägga till timmar i ämnen där det finns en konstaterad stoffträngsel, det vill säga det centrala innehållet är ganska mycket i relation till den undervisningstid som i dag finns i undervisningsplanen, så kan vi inte göra timplanen större. Vi har alltså inte fått i uppdrag att titta på om eleverna ska gå fler timmar i skolan utan ska undersöka om det går att omfördela tiden, säger Pernilla Sundström Fast.

Att det är undervisningstiden i elevens val som riskerar att tas bort har flera anledningar. Dels har ämnet minskat genom en tidigare omfördelning av timmar till matematik och idrott och hälsa. Dels handlar det om att kvalitén i ämnet varierar stort mellan landets skolor.

– Vi har sett alltifrån otroligt bra till mindre väl fungerande exempel och då följer vi helt enkelt det regeringsuppdrag vi har fått och tittar på hur just de här timmarna kan fördelas, säger hon.

Pernilla Sundström Fast.

Pernilla Sundström Fast. | Foto: Skolverket

Om förslaget till nya timplaner går igenom skulle det innebära att de samhällsorienterande ämnena ökar från totalt 885 timmar till 988 timmar under grundskolans nio år.

Historia ökar mest med 20 ämnestimmar extra på mellanstadiet och 30 timmar extra på högstadiet. Samhällskunskap får 5 timmar extra på mellanstadiet och 15 timmar extra på högstadiet, medan geografi och religion får hålla till godo med 5 timmar vardera på både mellanstadiet och högstadiet.

– Att historia får mest tillägg kommer sig av att det är det ämne som fortfarande, efter revideringen av kursplanerna 2019, har en konstaterad stoffträngsel.

Även de naturorienterande ämnena ökar, om än något mindre. Skolverkets förslag på timplan innebär nämligen att biologi, fysik och kemi tilldelas 650 timmar under grundskolan, vilket är en ökning med 50 timmar.

Timmarna som sedan kvarstår fördelas mellan bild, musik, slöjd samt hem- och konsumentkunskap. Förutom bildämnet, vars undervisningstid alltså skulle öka från 230 till 240 timmar under grundskolans nio år, vill Skolverket att ämnestiden i musik ökar från 230 timmar till 240 timmar, samt att hem- och konsumentkunskapen tilldelas sammanlagt 122 timmar, jämfört med nuvarande 118 timmar.

Skolvärlden har tidigare skrivit om den stora uppståndelsen under hösten 2019 då Skolverket först föreslog att man skulle plocka bort antiken ur historieundervisningen. Grunden till det beslutet var att historieämnets centrala innehåll egentligen inte ryms i den undervisningstid som ämnet tilldelats, så någonting måste bort.

Den massiva kritiken resulterade dock i att Skolverket backade och i december överlämnade myndigheten sina reviderade förslag på nya kurs- och ämnesplaner till regeringen, som i februari i fjol beslutade ge Skolverket i uppdrag att genomföra en översyn av timplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer.

Anna Ekström.

Anna Ekström. | Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– I skolan ska alla elever lära sig det man behöver för att kunna försörja sig, läsa vidare och vara en aktiv samhällsmedborgare. Arbetet med att revidera kursplanerna synliggjorde behovet av en översyn av timplanen, inte minst gällande ämnet historia. Nu får Skolverket i uppdrag att se över timplanen så att vi kan säkra att alla elever lär sig det de behöver i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i ett pressmeddelande.

Uppdraget innebär dessutom att myndigheten ska analysera om undervisningstiden i elevens val ska minskas eller tas bort helt.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, säger i en tidigare intervju med Skolvärlden, att regeringens beslut tyder på att man lyssnat på fackförbundet. Hon påpekar att det förvisso finns goda exempel på hur man använder elevens val på vissa skolor runt om i landet, men på väldigt många ställen används det inte på ett adekvat sätt.

– Det blir ett slöseri med den tiden som man faktiskt har i skolan. Tiden skulle göra mycket större nytta om man la den med en tydlig riktning – till exempel genom att stärka ett ämne där man ser att det finns för få timmar, sa Åsa Fahlén då.

Exakt hur undervisningstimmarna kommer att fördelas återstår att se. Pernilla Sundström Fast påpekar att remissinstanserna har fram till den 29 januari på sig att komma med synpunkter på Skolverkets förslag.

– Först därefter, när vi har sammanställt alla svar, kommer det gå att svara på vilka ändringar som skapat mest engagemang, säger hon.

Tabellen visar hur timplanen ser ut i grundskolan i dag och förslagen till ändringar. Källa: Skolverket.se

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm