Fridolin om brister i läromedel: ”Bör skrivas in i skollagen”

En kartläggning visar stora skillnader i hur mycket kommunerna satsar på läromedel.
– Elevernas rätt till läromedel, inklusive läroböcker, bör skrivas in i skollagen, säger förre utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) som ledde Läromedelsutredningen.

Läromedelsföretagens årliga barometer redogör för hur läromedelsförsörjningen ser ut i den kommunala grundskolan. Statistiken visar att kommunerna i genomsnitt köpte in läromedel för 859 kronor per elev förra året, jämfört med 773 kronor året innan. Elva kommuner lägger mer än en procent av de totala kostnaderna per elev på läromedel.

Göteborg, som lade 2 049 kronor per elev, toppar listan medan Grästorp med sina 63 kronor satsade minst. 57 kommuner lägger mindre än 600 kronor per elev.

Ökade klyftor

Trenden är positiv, summerar Läromedelsföretagen, med större inköp jämfört med föregående år och fler kommuner som köper läromedel för mer än 1 000 kronor per elev. Samtidigt noteras ökade klyftor mellan de bästa och sämsta kommunerna, och att fler kommuner (57) redovisar läromedelsinköp för mindre än 600 kronor per elev.

Gustav Fridolin är inte överraskad av resultatet.

– Det var ganska väntat. Det finns en stor ojämlikhet men bland annat vårt arbete med Läromedelsutredningen har satt ett större fokus på läromedel vilket gör att en del kommuner gör satsningar.

– Det är jättebra för eleverna i de kommunerna, samtidigt hjälper det inte elever i de kommuner och friskolor där man inte förstår att satsa på läromedel, säger Gustav Fridolin.

Han menar att det därför behövs ett statligt ansvarstagande och en lagförändring, vilket är själva kärnan i Läromedelsutredningens förslag.

– Men också att det kombineras med ett statligt engagemang för läromedel.

”Skriv in i skollagen”

I dag omfattas inte läromedel av skollagen, i stället nämns lärverktyg.

– Ett ganska diffust och brett begrepp som både innefattar svarven, boken och datorn. Vårt förslag är att elevernas rätt till läromedel, inklusive läroböcker, ska skrivas in i skollagen. Då kommer läromedel att granskas när Skolinspektionen tittar på kvaliteten i undervisningen på en skola.

Skulle du säga att det är uppenbart att vi inte har en likvärdig skola i dag?

– Mycket. Det här är en del av den väldigt omfattande avregleringen av skolan som gjordes i samband med kommunaliseringen och införandet av friskolesystemet på 1990-talet. Det är uppenbart att det är ett skolsystem som ingen försvarar i dag.

Kan det också vara så att digitaliseringen leder till för låga satsningar på böcker?

– Ja, vi ser att det funnits huvudmän som satsat helt på det digitala. Det vänder vi oss emot i utredningen, inte för att digitala läromedel inte har en roll i skolan för det finns en del fördelar med det, för det finns andra fördelar med läroböcker. Båda behövs. Vad som efterfrågas mest i dag är hybrider, alltså en kombination av digitalt och analogt.

”Förtjänar mer”

Hur ser du på det faktum att Sverige lägger betydligt mindre pengar på läromedel jämfört med Finland och Norge?

– Det är ett av många tecken på att vi inte satsar tillräckligt på skolan. Som utbildningsminister kämpade jag hårt med att få upp skolbudgeten. Men det är fortfarande så att vi lägger mindre till skolans kärna, undervisning och elevhälsa, än genomsnittet i OECD. Svenska elever och lärare förtjänar mer.