Estetlärare

Lärare med lägre status – så vill hon lyfta sin arbetsmiljö

Arianne Södermark

Musikläraren Arianne Södermark är den första att försvara prest-ämnena: ”Även om kollegor och skolledning inte förstår värdet så gör jag och eleverna det.”

| Foto: Magnus Glans

Lärare i praktisk-estetiska ämnen upplever ofta att de har lägre status än kollegorna i teoretiska ämnen – samtidigt som arbetsmiljön har brister.
– ”Tack för i dag, slut för i dag”-sången tycks fortfarande prägla synen på musikämnet hos många skolledare, säger musikläraren Arianne Södermark.

I Lärarnas Riksförbunds senaste undersökning upplever lärarna i praktiskestetiska ämnen det här som sina största arbetsmiljöproblem:

  • Hög administrativ arbetsbelastning 51 procent.
  • Stökiga elever/klasser 37 procent.
  • Höga ljudnivåer 32 procent.
  • Bristande stöd från skolledningen 30 procent.
  • Dålig schemaläggning 27 procent.

Arianne Södermark är medlem i LR:s intresseförening för lärare i praktiska och estetiska ämnen. Till vardags är hon förstelärare i musik på Sätraskolan (F–9) söder om Stockholm och undervisar även i slöjd. Hon berättar att arbetsbördan inte sällan sträcker sig utanför arbetstid och att omsättningen bland musiklärare är hög.

Insikten har slagit henne.

– Jo, jag vet. Det händer att jag jobbar kvällar och helger… men tryggheten är trots allt större här än som frilansande musiker. Det är lätt att jobba för mycket eftersom det är så kul. För många lärare jobbar ju med sin passion och det är väldigt vanligt med lärare som frilansar som musiker på fritiden.

Valde mellan musiker och lärare

Arianne Södermark valde mellan att bli musiker eller musiklärare. Passionen för musik var stark och beslutet svårt, men musiker, tänkte hon, jobbar kvällar och helger och det är ganska otryggt inkomstmässigt.

Förutom musik och slöjd finns matematik och svenska också på legitimationen, men inte på hennes schema.

– Det kan krävas en hel del skinn på näsan för att försvara sina rättigheter. Skolledningar har ibland en tendens att utnyttja lojaliteten lärare har gentemot elever och kollegor. Bästa sättet att slippa känna sig utnyttjad är att förhandla anställningskontraktet ordentligt och hålla fast vid det, säger Arianne Södermark.

Uppfattas som mindre viktiga

De så kallade prest-ämnena bild, musik, slöjd, idrott och hemkunskap är ofta väldigt uppskattade av eleverna. De upplevs friare och kreativare än de teoretiska ämnena. Baksidan är att de inte uppfattas som lika viktiga och därför riskerar en styvmoderlig behandling.

– Ska det startas en ny skola någonstans är inte rekrytering av en legitimerad slöjdlärare det som prioriteras hårdast, säger Arianne.

Den låga statusen får lätt insedda följdverkningar, enligt henne.

– Det är stor omsättning på lärarna, så stor faktiskt att även nätverksträffar med lärare från andra skolor blir lidande när nätverket från förra träffen inte finns kvar. Man börjar nästan om från noll varje gång som i filmen ”Måndag hela veckan”, men det är nog värre utanför storstan.

Musiklektionerna är motivationshöjande och får eleverna att prestera bättre i alla andra ämnen. Tyvärr är det inte alla som förstått värdet, menar läraren Arianne Södermark. Foto: Magnus Glans

Behovet av feedback och inspiration är så klart detsamma även för prest-lärare i glesbygden. Arianne Södermark försöker omfamna sina landsbygdskollegors situation. Hon andas djupt.

– Jag hör att det finns en törst efter att hitta likasinnade för att konkretisera kunskapskrav och liknande. Hur ska lärare som är ensamma i kommunen göra? Eller de som arbetar deltid? Många lägger sin privata tid på att gå med i grupper på Facebook eller leta runt på nätet i jakt på tips.

Att inte vara skolledningarnas högst prioriterade grupp har även lett till förbättringsbehov på andra områden, enligt Arianne Södermark:

Ljudmiljön:

– Det är långt ifrån alla musiklärare som erbjuds korrekta hörselskydd. Det bör vara en absolut självklarhet för den som jobbar i miljöer som låter. Insiktslösheten är utbredd.

– En biträdande rektor frågade mig en gång om jag menade sådana gula, formbara öronproppar som man kan köpa på apotek när det krävs formgjutna och specialanpassade skydd som behöver uppdateras regelbundet.

Konsekvens:

  • Eleverna får spela synt med hörlurar.
  • Trummor ersätts med takthållning med papprör mot knäna och äggshakers.

Gruppstorlekarna:

– Vi kämpar på med stora grupper. Det är inget nytt förvisso men det är en riktig kamp för oss som undervisar. Många skolledare anser inte att det är ekonomiskt försvarbart att ha halvklasser, men hur blir resultatet? Vilka delar ur det centrala innehållet kommer vi åt? Hur många minuter per elever får vi?

– Många skolledare ser ekonomin ur en mycket snäv vinkel i form av antal lärare. En klass på 27 elever – alla spelar slagverk – har vi plats för 27 trumset? Hur många kvadratmeter musiksal behövs? Hur klarar elevernas öron det?

Konsekvens:

  • Man hinner inte gå runt och visa en hel klass fingersättning på instrumenten utan att några blir rastlösa och lektionstid får avsättas för att vara ”ordningspolis”.
  • Man tvingas sänka svårighetsgraden på alla övningar. Det blir förenklingar av det redan enkla.
Arianne Södermark duo

”Att instruera en stor grupp spelsugna elever i ett rum fyllt med fantastiska instrument kräver ett stort tålamod, men det är det värt”, tycker Arianne Södermark.

| Foto: Magnus Glans
estet lärare musik duo

”Det är långt ifrån alla musiklärare som erbjuds korrekta hörselskydd. Det bör vara en absolut självklarhet för den som jobbar i miljöer som låter”, menar Arianne Södermark.

| Foto: Magnus Glans

Material:

– De flesta musiklärare gör sitt eget material – vilket så klart leder till en ökad arbetsmängd.

Tid för skötsel av materialet:

– Institutionsvård. Musikläraren ska byta strängar och laga trumskinn och allt annat för att hålla materialet i gott skick. Det är osynligt arbete men superviktigt av hygien- och trivselskäl samt även av ekonomiska skäl när budgeten för material är minimal.

Mentorskapet:

– Estetlärare undervisar ofta väldigt många elever och sitter med på väldigt många, kanske alla, klasskonferenser och överlämningar. Elever med diabetes, synfel, stamning, skyddad identitet, elever i behov av olika stöd, vilka elever som absolut inte ska arbeta ihop eller sitta bredvid varandra, vilken vårdnadshavare som är bäst att kontakta och så vidare – vi förväntas kunna allt det trots att vi inte träffar eleverna lika ofta som andra lärare.

– Elever som möter musikläraren i andra sammanhang än under lektion blir alltid lika förvånade. De tror att vi bor i musiksalen.

Tid:

– Förr, när musikämnet hette sång sjöng klassläraren lite med sin klass dagligen. I dag får ämnet musik mer och mer innehåll samtidigt som timplanen blir allt snävare. Större innehåll men mindre tid – den ekvationen är svårlöst.

– Musiklärare förväntas också anordna och leda skolavslutningar och luciatåg, men också vara rastvakt och matvärd precis som andra lärare. Inget försvinner. Det finns inget som en lärare i till exempel NO gör som inte en musiklärare gör.

– ”Nationella prov”, invänder säkert någon genast. Okej, ska vi likställa luciatåg och julavslutning samt bedömning av 500 elever med nationella prov? En lärare i NO har nationella prov, men där finns också läromedel, ämneskollegor och att samma lärare träffar samma elevgrupp flera gånger i veckan.

Lön:

– Eftersom omsättningen på prest-lärarna, liksom andelen som saknar legitimation, är hög påverkas lönerna negativt. Det får naturligtvis till följd att ännu färre väljer en lång och kostsam utbildning till yrket. Det är en ond spiral som måste brytas.

Summering

– Det bästa som finns är när eleverna bestämt sig för att söka till ”Idol” eller liknande, när de sett sin framtid inom musiken. Ju fler som blir legitimerade, desto bättre. Jag tycker att lärare borde vara en skyddad titel som polis eller läkare, säger Arianne Södermark.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm