claes_hoglert

Claes Hoglert är matematiklärare på Parkskolan och ordförande för LR i Östersund.

| Foto: Jens Blixth
Lärarassistenter

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Efter valet i fjol tog de fyra traditionella allianspartierna över styret av Östersunds kommun. En av de första åtgärderna som utlovades var en satsning på lärarassistenter.

– Vi hoppas att femton ska vara på plats i höst, säger Per Löfstrand (L) som är kommunalråd och ansvarig för utbildningsfrågor i kommunledningen.

– Tanken är att lärarassistenterna ska arbeta på de grundskolor där vi har stora problem med måluppfyllelsen och som är i störst behov av stöd.

Vad ska de göra?

– De ska stödja lärarna, till exempel genom att arbeta som rastvakter, finnas med i klassrummen, hjälpa till med att hålla ordning och kopiera. Det ska inte vara elevassistenter, utan lärarnas assistenter.

Vore det inte bättre att anställa fler lärare?

– Det vore toppen med ett tvålärarsystem om det fanns ekonomi för det. Dessutom råder det lärarbrist, och då kan lärarassistenter vara ett bra komplement. Ur ett ekonomiskt perspektiv är också det en bra lösning. Det är billigare att ha en lärarassistent anställd än en lärare, säger Per Löfstrand.

Blir de inte en slags B-lärare?

– Nej. De ska vara assistenter till lärarna och hjälpa dem i deras yrkesutövning. De ska inte fungera som lärare.

Många lärare är kritiska till planerna på att brett införa lärarassistenter i Sverige och menar att det de främst behöver hjälp med inte är exempelvis kopiering, som lyfts fram som en arbetsuppgift som en lärarassistent kan ha.

– Jag är numera universitetslektor, men arbetade tidigare inom gymnasieskolan i 20 år. Vi hade då omgångsvis hjälp av personer som arbetsprövade och som fungerade som assistenter. De var ett enormt hjälpmedel. Lärarassistenter kan hjälpa till med många saker, säger Per Löfstrand. 

Som vad då?

– Om läraren till exempel ska förbereda en samhällskunskapslektion kan assistenten skanna nätet för att kolla vad det står om Israel–Palestina-konflikten. Vilken information finns det där som jag som lärare inte har? Vad står det i utländska och svenska medier? Förhoppningsvis går det att hitta personen som har den kompetensen.

– En person som har läst en grundkurs i statsvetenskap kan till exempel vara en bra assistent till en samhällskunskapslärare. I matematik kan det vara bra att ha en assistent som har läst en termin i det ämnet. Erfarenhet av arbete som sekreterare kan också vara positivt, säger Per Löfstrand.

Det är ett populistiskt förslag från politiken.

Claes Hoglert, matematiklärare på Parkskolan och ordförande för LR i Östersund, säger att kommunens planer på att införa lärarassistenter inte har diskuterats med lärarfacken.

– Jag förstår inte riktigt vad de ska göra. Det som behövs i skolan, förutom fler lärare, kuratorer och andra yrkesgrupper, är bland annat skolfritidsledare. Det är en personalgrupp som är mycket viktig för en bra skolmiljö, men som i princip är bortsparad. Sådana borde man satsa på att införa igen.

Återkommande vittnar många lärare om hur mentorskapet tar allt mer av deras tid och är en tung del av arbetet.

– Men det är inte arbetsuppgifter som kan tas över av lärarassistenter, utan som kräver utbildad personal.

Tanken med lärarassistenterna är att de, förutom att exempelvis rastvakta och hålla ordning, ska kunna hjälpa lärarna med en del administrativa sysslor, till exempel kopiering. Det är väl bra?

– Jag tycker att det är bättre att satsa på skolfritidsledare och låta dem hålla i rastverksamheten.

– Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat. Skolan ska dessutom bli mer digital. Lärarassistenterna kan knappast heller hjälpa oss med att exempelvis rätta prov. Det behöver jag som lärare göra själv för att kunna bedöma eleverna och veta vad jag bör lägga ned mer tid på. Dessutom kommer jag som lärare att vara ansvarig för det som lärarassistenten gör. Jag tycker att idén är feltänkt. Det är ett populistiskt förslag från politiken.

Vad bör man göra i stället för att underlätta för lärarna?

– Minska på kraven när det gäller dokumentation och administration och börja lita på professionen. I dag har den tilliten till stora delar gått förlorad. Vi lärare behöver dessutom fler kollegor, säger Claes Hoglert.

Hur kan man locka tillbaka de lärare som lämnat skolan?

– Genom att förbättra både den sociala och fysiska arbetsmiljön, minska på arbetsbelastningen, ge lärarna ordentligt med tid till för- och efterarbete, återgå till den reglerade undervisningstiden, begränsa storlekarna på undervisningsgrupperna, höja lönerna och se till att elever med särskilda behov också får det.

– För att flera ska vilja bli lärare behöver yrkets status höjas, och då räcker det inte med att satsa på att införa några lärarassistenter.

Claes Hoglert säger att flera att av Östersunds skolor är mycket slitna.

– I en del fall är den fysiska arbetsmiljön rent bedrövlig. Jag tror inte att det finns någon annan personalgrupp som skulle acceptera så dålig fysisk arbetsmiljö som många lärare har. På en del håll får tio lärare dela på en skrubb.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm