Annons
Regeringens 500 miljoner räcker till 15 minuter per klass för varje lärarassistent.

Satsning på lärarassistenter räcker bara till en kvart om dagen

Publicerad 31 maj 2019

Relaterat

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Om ett par veckor väntas riksdagen besluta om den så kallade vårändringsbudgeten som bygger på vinterns överens-kommelse mellan Social-demokraterna, Miljöpartiet, Center-partiet och Liberalerna. En del i budgeten är ett nytt statsbidrag till skolan på 475 miljoner kronor för 2019 som ska underlätta för skolhuvud-männen att anställa fler lärarassistenter och ge lärare ökad möjlighet att fokusera på undervisningen.

– Lärarbristen är stor. Samtidigt ägnar lärare mycket tid åt olika arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra. Lärarassistenter kan avlasta lärarna så att de kan fokusera på att förbereda och utveckla undervisningen och det som hör till den. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen stärkas och studieron öka, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) när förslaget presenterades.

Det är i skrivande stund oklart vilka som kommer att omfattas av bidraget, till exempel om det ska gälla både grund- och gymnasieskolan eller bara grundskolan eller delar av den.

Det är heller inte klart om det kommer att krävas kommunal-  eller annan medfinansiering för att få del av bidraget.

Säger riksdagen ja till vårändringsbudgeten kommer regeringen kort därefter anta en förordning som i detalj anger hur statsbidraget ska användas. Dessutom ska Skolverket ta fram nationella riktlinjer för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.

Enligt Skolverkets statistik har drygt 3 000 personer (läsåret 2018/2019) en tjänst som lärarassistent inom det svenska skolväsendet. Omräknat till heltidstjänster motsvarar antalet lärarassistenter knappt 2 100. Jämfört med föregående läsår har antalet heltidstjänster vuxit med 335, vilket innebär en ökning på nästan 20 procent.

Under de kommande åren räknar regeringen och samarbetspartierna med att kunna anslå 500 miljoner kronor per år till lärarassistenttjänster. Det är pengar som enligt ett pressmeddelande från Liberalerna ska göra det möjligt att anställa uppåt 3 000 lärarassistenter runt om i Sverige.

Det finns inga formella utbildnings- eller kompetenskrav på lärarassistenter. Det saknas dessutom bra offentligt statistik om deras lönenivå.

I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån att de i genomsnitt tjänar 24 000 kronor i månaden. Då räcker 500 miljoner kronor till att anställa 1 157 lärar-assistenter på heltid (inklusive sociala avgifter etc.) under ett år.

Det innebär, om anslaget begränsas till grundskolan, en lärarassistent per 923 elever, det vill säga en lärarassistent per 31 klasser om det i genomsnitt går 30 elever i varje klass.

Om alla lärarassistenter skulle arbeta lika mycket i varje klass, innebär det i genomsnitt en kvart per dag och klass vid 40 timmars arbetsvecka.

Enligt Skolverkets statistik arbetar det 87 872 lärare i grundskolan (läsåret 2018/2019). Om alla skulle få lika mycket hjälp av en lärarassistent räcker satsningen till i genomsnitt sex minuters avlastning per lärare och dag.

Fördelas pengarna mellan kommunerna i förhållande till antalet elever och lärare i grundskolan, är det flera kommuner som får nöja sig med att ha en lärarassistent anställd under bara delar av året.

Margit Koppari.Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare och kommunombud för LR, berättar att det i Gällivare, som i många andra kommuner, råder stor brist på legitimerade lärare, något som dessutom har förvärrats av att flera lärare som varit missnöjda med arbetsvillkoren och arbetsmiljön valt att lämna den kommunala skolan för att bland annat börja arbeta i gruvindustrin.

– För många av lärarna som har lämnat skolan har lönen inte varit det främsta skälet, även om den är viktig, utan arbetsmiljön, inte minst den negativa stress som alla så kallade effektiviseringar – det vill säga besparingar – ger upphov till. Det är många lärare som känner att de inte längre har förutsättningar att göra ett bra jobb.

– Det borde bland annat minskas på antalet administrativa uppgifter, utan att öka undervisningstiden, så att vi lärare kan koncentrera oss på det vi är utbildade för.

Genom att anställa lärarassistenter?

– Vi säger inte nej till avlastning, men tycker att det vore bättre om det infördes ett tvålärarsystem i stället för lärarassistenter. Vi behöver fler lärare i skolan, inte färre. Sedan USK:en försvann har det lagts mer och mer undervisningstid och administrativa uppgifter på oss. Till det ska läggas att vi i dag inte har speciallärare, resurslärare eller specialpedagoger i tillräcklig utsträckning. 

– Risken med satsningar på lärarassistenter är att de kan leda till att vi lärare får undervisa mer, och att de undervisningsanknutna uppgifterna i och med detta ökar. Vi avlastas kanske en del arbetsuppgifter, men vi får samtidigt nya. Det blir ingen avlastning, utan ett arbetsbyte. Tyvärr tror jag att många kommuner ser lärarassistenter som ett sätt att lösa lärarbristen. Risken är stor att man biter sig själv i svansen och att fler lärare lämnar skolan.

Man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt.

Liknande uppfattning har Jonas Appelgren, gymnasielärare i matematik och fysik och kommun-ombud för LR i Båstad.

– Min bild är att man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt. Jag har åtminstone inte hört några kollegor som har efterfrågat satsningar på just lärarassistenter.

– En stor farhåga som jag har är att man försöker minska lärarbristen genom att låta lärarassistenterna utföra läraruppgifter under handledning av legitimerade lärare som på så vis får ytterligare en ny tung arbetsuppgift. Det är också risk för att kommunerna ser satsningar på lärarassistenter som en möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, säger Jonas Appelgren.

Behövs det inte fler yrken i skolan?

– Det som behövs är bland annat fler kuratorer, socionomer och socialpedagoger. I dag är exempelvis mentorskapet en väldigt tung arbetsuppgift för många lärare och något som de behöver hjälp med. Till det ska läggas att många elever mår väldigt dåligt.

Finns det inte arbetsuppgifter som lärarassistenter kan utföra och som avlastar lärarna?

– Har man tillgång till en lärarassistent kan man säkert fylla den personens tid med vettiga arbetsuppgifter. Exakt vad beror bland annat på hur gamla eleverna är. Samtidigt ska man komma ihåg att en halv miljard kronor låter som mycket pengar, och det är det så klart också. Men det blir inte speciellt mycket till var och en när pengarna ska fördelas på 290 kommuner.

Anne Pihlo är ordförande för LR i Borås.

På några av Borås högstadier arbetar sedan ett par år tillbaka tio så kallade studiecoacher.

– Det är en mycket lyckosam satsning. Coacherna fungerar både som social och pedagogisk stöttning och arbetar bland annat med elever som kräver lite mer utöver det vanliga. De innebär en enorm avlastning för framför allt lärare med många elever som kräver extra tid. Coacherna svarar också för många av kontakterna med elevernas föräldrar, berättar Anne Pihlo som är ordförande för LR i Borås.

Vad har studiecoacherna för bakgrund?

– De har en akademisk bakgrund. Några är till exempel socionomer, medan andra kan ha arbetat som lärare.

Enligt en utvärdering som Borås kommun nyligen gjorde anser 104 av 116 svarande lärare på skolor med studiecoacher att satsningen inneburit att arbetssituationen på skolan generellt har blivit bättre. 99 lärare uppger att de själva direkt har påverkats av studiecoachernas arbete.

Behövs inte traditionella lärarassistenter?

– Jag tror att det varierar mycket beroende på var lärarna arbetar och elevernas ålder. På låg- och mellanstadiet kan lärarassistenter avlasta lärarna genom att exempelvis vakta i matsalen, följa eleverna till och från bussen och rastvakta. I dag använder lärarna en orimligt stor del av sin arbetstid till sådana uppgifter.

– På högstadiet tror jag att det är bättre att satsa på att anställa studiecoacher eller heltidsmentorer men också fler elevassistenter. Jag tror inte att man tjänar på att inrätta tjänster som man kan fylla med lite vad som helst, säger Anne Pihlo.

I Karlskrona varierar lärarnas inställning till satsningar på lärarassistenter, berättar Mikael Persson som är lärare i geografi, historia och religion på af Chapmangymnasiet mitt i stan och kommunombud för LR.

– En del är positiva, medan andra anser att det är bättre att anställa bland annat fler elevassistenter, vaktmästare och kuratorer. Även forskarna är kluvna till vinsten med lärarassistenter, framför allt när det gäller att minska på lärarnas administration och liknande.

Vad anser du?

– Jag tror att lärarassistenter kan avlasta lärare som arbetar med yngre barn och ta över arbetsuppgifter som exempelvis rastvakt, en del föräldrakontakter och pedagogiska måltider. Men det är viktigt att man från statens sida noga styr upp vad lärarassistenterna ska göra.

Är det risk för att de blir en slags B-lärare?

– Jag skulle inte vilja kalla dem för B-lärare. Lärare är lärare. Lärarassistenter har ett annat uppdrag i skolan. Men finns det ingen tydlig och klar arbetsbeskrivning kan det mycket väl bli så. Det är dock stor skillnad på de båda utbildningarna.

– Det vi framför allt behöver i skolan är fler behöriga lärare. I dag är det många kollegor som har väldigt stora undervisningsgrupper och mycket undervisningstid, säger Mikael Persson.

Pelle Sjöborg, lärare i samhällskunskap och religion på Bergska gymnasiet i Finspång och kommunombud för LR, säger att det inte finns något stort behov av lärarassistenter på hans skola.

– Däremot behövs det bland annat fler lärare, speciallärare, elevcoacher och elevassistenter, och det gäller inte bara hos oss. Det är många yrkesgrupper som det är brist på i skolan. 

– Det som drivit fram satsningen på lärarassistenter är framför allt den stora lärarbristen. Vi lärare har själva fått finansiera de senaste årens löneökningar genom ökad undervisningstid. Risken är det blir samma sak med satsningen på lärarassistenter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Annons
Annons
Kurs- och ämnesplaner

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Betyg

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Lärare om betygsreformen: ”Man har inte förstått vad problemet är”

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet.
– Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar.

Annons
Terminsstart

Lista

Höstterminen 2019 är här. Här hittar du 13 artiklar som hjälper dig komma igång inför hösten.

Nytt läsår: Du vet att du är lärare när...

Gif-lista

Sommaren är på upphällningen och ledigheten är över. Nu väntar nya elever, nya utmaningar men samma slit, hela vägen fram till jul. Känner du igen dig i de här situationerna?

Annons
Annons
Annons

Lärare om sena inlämningar: ”Det är ett vansinnigt system”

Sena inlämningar

Att elever kan lämna in uppgifter efter deadline skapar stress hos lärare – och elever.
– Det finns ingen rättvisa när någon som lämnar in efter en månad kan få ett A, medan den som lämnar in i tid får ett B, säger läraren Henrik Nilsson Tröst.

Lärarlöner

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé

Lärarbrist

På Lustigkulla skola har man lyckats lösa lärarkrisen – genom att satsa på en tydlig pedagogisk inriktning.

Lärarstudent

Här ökar söktrycket att bli lärare: ”Väldigt nöjda”

Lärarutbildning

Runt om i landet pausas allt fler lärarutbildningar på grund av lågt söktryck. På Mälardalens högskola går man mot strömmen med att locka blivande lärare. 

Lärarutbildningar ställs in – för få sökande

Utbildning

4 av 5 ämneslärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad pausas på grund av lågt söktryck.

8 tips för att maxa lärarutbildningen

Tips

Hur får du ut maximalt av din utbildning? Lärarstudenten Sofie Delltorp berättar om vanliga fallgropar och vad hon önskar att hon själv hade vetat när hon började plugga.

Per Kornhall: ”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Krönika

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

Forskning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

Läsning

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Lista – kommun för kommun

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Lärarbrist

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.

Lärarbefogenheter

BEO om överklagan: Läraren ignorerade särskilda behov

Åtal

BEO bryter tystnaden kring den uppmärksammade rättsprocessen – det fanns en särskild handlingsplan som inte efterlevdes.

Lärare vann i rätten efter ingripande – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO: ”Det är huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Inkludering

Forskaren om inkludering: ”Lärare känner sig utlämnade”

Inkludering

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

Här skapas fler grupper för elever i behov av särskilt stöd

Inkludering

En kommun som svängt mycket i frågan om inkludering är Stockholm. För två år sedan togs beslutet att lägga ner Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning. Nu byggs de i stället ut.

”Särskilt beakta” – ett lamt försök att stävja betygsinflationen

Betyg

”Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än”, skriver läraren Nicklas Mörk.

WEBB-TV

6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Skola

Är ordningsomdömen ”en osedvanligt dum idé” eller en ”viktig signal till eleverna”? Nedskärningarna inom skolan – vad händer nu? Hur ska läraryrkets status stärkas?

Nya lagar och regler för skolan

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Digitala verktyg

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Digitalt

Letar du just nu efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Blogg

Alltid redo med en penna

Blogg

”Ett litet fodral fullt av pennor kan vara skillnaden mellan en lugn lektion med fokus på kunskap och en timme av vandrande bort från det som är svårt”, skriver läraren Karin Boberg.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav honom en nytändning att återvända och börja jobba i skolan igen.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera
Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Lön

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.

Rektorn: ”Hårdare tag eller bättre mandat för skolan?”

Debatt

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera
Forskning

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV
Debatt

Roger Haddad: ”Kritiken borde riktas mot de som inte förebygger skolket”

Replik

”Det krävs politisk envishet, men kritiken bör främst riktas mot de skolor och huvudmän som inte gör någonting för att förhindra skolket”, skriver Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

”Skolpolitik utan hjärna och hjärta”

Debatt

”Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis.

Kommentera
Språk

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.

 

Debatt

”Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag”

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfull, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Kommunerna tvingas betala tillbaka bidrag för likvärdighet

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar: Relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen”

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskarens knep för meningsfull undervisning

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons