Annons
Regeringens 500 miljoner räcker till 15 minuter per klass för varje lärarassistent.

Satsning på lärarassistenter räcker bara till en kvart om dagen

Publicerad 31 maj 2019

Relaterat

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Om ett par veckor väntas riksdagen besluta om den så kallade vårändringsbudgeten som bygger på vinterns överens-kommelse mellan Social-demokraterna, Miljöpartiet, Center-partiet och Liberalerna. En del i budgeten är ett nytt statsbidrag till skolan på 475 miljoner kronor för 2019 som ska underlätta för skolhuvud-männen att anställa fler lärarassistenter och ge lärare ökad möjlighet att fokusera på undervisningen.

– Lärarbristen är stor. Samtidigt ägnar lärare mycket tid åt olika arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra. Lärarassistenter kan avlasta lärarna så att de kan fokusera på att förbereda och utveckla undervisningen och det som hör till den. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen stärkas och studieron öka, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) när förslaget presenterades.

Det är i skrivande stund oklart vilka som kommer att omfattas av bidraget, till exempel om det ska gälla både grund- och gymnasieskolan eller bara grundskolan eller delar av den.

Det är heller inte klart om det kommer att krävas kommunal-  eller annan medfinansiering för att få del av bidraget.

Säger riksdagen ja till vårändringsbudgeten kommer regeringen kort därefter anta en förordning som i detalj anger hur statsbidraget ska användas. Dessutom ska Skolverket ta fram nationella riktlinjer för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.

Enligt Skolverkets statistik har drygt 3 000 personer (läsåret 2018/2019) en tjänst som lärarassistent inom det svenska skolväsendet. Omräknat till heltidstjänster motsvarar antalet lärarassistenter knappt 2 100. Jämfört med föregående läsår har antalet heltidstjänster vuxit med 335, vilket innebär en ökning på nästan 20 procent.

Under de kommande åren räknar regeringen och samarbetspartierna med att kunna anslå 500 miljoner kronor per år till lärarassistenttjänster. Det är pengar som enligt ett pressmeddelande från Liberalerna ska göra det möjligt att anställa uppåt 3 000 lärarassistenter runt om i Sverige.

Det finns inga formella utbildnings- eller kompetenskrav på lärarassistenter. Det saknas dessutom bra offentligt statistik om deras lönenivå.

I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån att de i genomsnitt tjänar 24 000 kronor i månaden. Då räcker 500 miljoner kronor till att anställa 1 157 lärar-assistenter på heltid (inklusive sociala avgifter etc.) under ett år.

Det innebär, om anslaget begränsas till grundskolan, en lärarassistent per 923 elever, det vill säga en lärarassistent per 31 klasser om det i genomsnitt går 30 elever i varje klass.

Om alla lärarassistenter skulle arbeta lika mycket i varje klass, innebär det i genomsnitt en kvart per dag och klass vid 40 timmars arbetsvecka.

Enligt Skolverkets statistik arbetar det 87 872 lärare i grundskolan (läsåret 2018/2019). Om alla skulle få lika mycket hjälp av en lärarassistent räcker satsningen till i genomsnitt sex minuters avlastning per lärare och dag.

Fördelas pengarna mellan kommunerna i förhållande till antalet elever och lärare i grundskolan, är det flera kommuner som får nöja sig med att ha en lärarassistent anställd under bara delar av året.

Margit Koppari.Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare och kommunombud för LR, berättar att det i Gällivare, som i många andra kommuner, råder stor brist på legitimerade lärare, något som dessutom har förvärrats av att flera lärare som varit missnöjda med arbetsvillkoren och arbetsmiljön valt att lämna den kommunala skolan för att bland annat börja arbeta i gruvindustrin.

– För många av lärarna som har lämnat skolan har lönen inte varit det främsta skälet, även om den är viktig, utan arbetsmiljön, inte minst den negativa stress som alla så kallade effektiviseringar – det vill säga besparingar – ger upphov till. Det är många lärare som känner att de inte längre har förutsättningar att göra ett bra jobb.

– Det borde bland annat minskas på antalet administrativa uppgifter, utan att öka undervisningstiden, så att vi lärare kan koncentrera oss på det vi är utbildade för.

Genom att anställa lärarassistenter?

– Vi säger inte nej till avlastning, men tycker att det vore bättre om det infördes ett tvålärarsystem i stället för lärarassistenter. Vi behöver fler lärare i skolan, inte färre. Sedan USK:en försvann har det lagts mer och mer undervisningstid och administrativa uppgifter på oss. Till det ska läggas att vi i dag inte har speciallärare, resurslärare eller specialpedagoger i tillräcklig utsträckning. 

– Risken med satsningar på lärarassistenter är att de kan leda till att vi lärare får undervisa mer, och att de undervisningsanknutna uppgifterna i och med detta ökar. Vi avlastas kanske en del arbetsuppgifter, men vi får samtidigt nya. Det blir ingen avlastning, utan ett arbetsbyte. Tyvärr tror jag att många kommuner ser lärarassistenter som ett sätt att lösa lärarbristen. Risken är stor att man biter sig själv i svansen och att fler lärare lämnar skolan.

Man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt.

Liknande uppfattning har Jonas Appelgren, gymnasielärare i matematik och fysik och kommun-ombud för LR i Båstad.

– Min bild är att man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt. Jag har åtminstone inte hört några kollegor som har efterfrågat satsningar på just lärarassistenter.

– En stor farhåga som jag har är att man försöker minska lärarbristen genom att låta lärarassistenterna utföra läraruppgifter under handledning av legitimerade lärare som på så vis får ytterligare en ny tung arbetsuppgift. Det är också risk för att kommunerna ser satsningar på lärarassistenter som en möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, säger Jonas Appelgren.

Behövs det inte fler yrken i skolan?

– Det som behövs är bland annat fler kuratorer, socionomer och socialpedagoger. I dag är exempelvis mentorskapet en väldigt tung arbetsuppgift för många lärare och något som de behöver hjälp med. Till det ska läggas att många elever mår väldigt dåligt.

Finns det inte arbetsuppgifter som lärarassistenter kan utföra och som avlastar lärarna?

– Har man tillgång till en lärarassistent kan man säkert fylla den personens tid med vettiga arbetsuppgifter. Exakt vad beror bland annat på hur gamla eleverna är. Samtidigt ska man komma ihåg att en halv miljard kronor låter som mycket pengar, och det är det så klart också. Men det blir inte speciellt mycket till var och en när pengarna ska fördelas på 290 kommuner.

Anne Pihlo är ordförande för LR i Borås.

På några av Borås högstadier arbetar sedan ett par år tillbaka tio så kallade studiecoacher.

– Det är en mycket lyckosam satsning. Coacherna fungerar både som social och pedagogisk stöttning och arbetar bland annat med elever som kräver lite mer utöver det vanliga. De innebär en enorm avlastning för framför allt lärare med många elever som kräver extra tid. Coacherna svarar också för många av kontakterna med elevernas föräldrar, berättar Anne Pihlo som är ordförande för LR i Borås.

Vad har studiecoacherna för bakgrund?

– De har en akademisk bakgrund. Några är till exempel socionomer, medan andra kan ha arbetat som lärare.

Enligt en utvärdering som Borås kommun nyligen gjorde anser 104 av 116 svarande lärare på skolor med studiecoacher att satsningen inneburit att arbetssituationen på skolan generellt har blivit bättre. 99 lärare uppger att de själva direkt har påverkats av studiecoachernas arbete.

Behövs inte traditionella lärarassistenter?

– Jag tror att det varierar mycket beroende på var lärarna arbetar och elevernas ålder. På låg- och mellanstadiet kan lärarassistenter avlasta lärarna genom att exempelvis vakta i matsalen, följa eleverna till och från bussen och rastvakta. I dag använder lärarna en orimligt stor del av sin arbetstid till sådana uppgifter.

– På högstadiet tror jag att det är bättre att satsa på att anställa studiecoacher eller heltidsmentorer men också fler elevassistenter. Jag tror inte att man tjänar på att inrätta tjänster som man kan fylla med lite vad som helst, säger Anne Pihlo.

I Karlskrona varierar lärarnas inställning till satsningar på lärarassistenter, berättar Mikael Persson som är lärare i geografi, historia och religion på af Chapmangymnasiet mitt i stan och kommunombud för LR.

– En del är positiva, medan andra anser att det är bättre att anställa bland annat fler elevassistenter, vaktmästare och kuratorer. Även forskarna är kluvna till vinsten med lärarassistenter, framför allt när det gäller att minska på lärarnas administration och liknande.

Vad anser du?

– Jag tror att lärarassistenter kan avlasta lärare som arbetar med yngre barn och ta över arbetsuppgifter som exempelvis rastvakt, en del föräldrakontakter och pedagogiska måltider. Men det är viktigt att man från statens sida noga styr upp vad lärarassistenterna ska göra.

Är det risk för att de blir en slags B-lärare?

– Jag skulle inte vilja kalla dem för B-lärare. Lärare är lärare. Lärarassistenter har ett annat uppdrag i skolan. Men finns det ingen tydlig och klar arbetsbeskrivning kan det mycket väl bli så. Det är dock stor skillnad på de båda utbildningarna.

– Det vi framför allt behöver i skolan är fler behöriga lärare. I dag är det många kollegor som har väldigt stora undervisningsgrupper och mycket undervisningstid, säger Mikael Persson.

Pelle Sjöborg, lärare i samhällskunskap och religion på Bergska gymnasiet i Finspång och kommunombud för LR, säger att det inte finns något stort behov av lärarassistenter på hans skola.

– Däremot behövs det bland annat fler lärare, speciallärare, elevcoacher och elevassistenter, och det gäller inte bara hos oss. Det är många yrkesgrupper som det är brist på i skolan. 

– Det som drivit fram satsningen på lärarassistenter är framför allt den stora lärarbristen. Vi lärare har själva fått finansiera de senaste årens löneökningar genom ökad undervisningstid. Risken är det blir samma sak med satsningen på lärarassistenter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons