Annons
Regeringens 500 miljoner räcker till 15 minuter per klass för varje lärarassistent.

Satsning på lärarassistenter räcker bara till en kvart om dagen

Publicerad 31 maj 2019

Relaterat

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Om ett par veckor väntas riksdagen besluta om den så kallade vårändringsbudgeten som bygger på vinterns överens-kommelse mellan Social-demokraterna, Miljöpartiet, Center-partiet och Liberalerna. En del i budgeten är ett nytt statsbidrag till skolan på 475 miljoner kronor för 2019 som ska underlätta för skolhuvud-männen att anställa fler lärarassistenter och ge lärare ökad möjlighet att fokusera på undervisningen.

– Lärarbristen är stor. Samtidigt ägnar lärare mycket tid åt olika arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra. Lärarassistenter kan avlasta lärarna så att de kan fokusera på att förbereda och utveckla undervisningen och det som hör till den. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen stärkas och studieron öka, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) när förslaget presenterades.

Det är i skrivande stund oklart vilka som kommer att omfattas av bidraget, till exempel om det ska gälla både grund- och gymnasieskolan eller bara grundskolan eller delar av den.

Det är heller inte klart om det kommer att krävas kommunal-  eller annan medfinansiering för att få del av bidraget.

Säger riksdagen ja till vårändringsbudgeten kommer regeringen kort därefter anta en förordning som i detalj anger hur statsbidraget ska användas. Dessutom ska Skolverket ta fram nationella riktlinjer för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.

Enligt Skolverkets statistik har drygt 3 000 personer (läsåret 2018/2019) en tjänst som lärarassistent inom det svenska skolväsendet. Omräknat till heltidstjänster motsvarar antalet lärarassistenter knappt 2 100. Jämfört med föregående läsår har antalet heltidstjänster vuxit med 335, vilket innebär en ökning på nästan 20 procent.

Under de kommande åren räknar regeringen och samarbetspartierna med att kunna anslå 500 miljoner kronor per år till lärarassistenttjänster. Det är pengar som enligt ett pressmeddelande från Liberalerna ska göra det möjligt att anställa uppåt 3 000 lärarassistenter runt om i Sverige.

Det finns inga formella utbildnings- eller kompetenskrav på lärarassistenter. Det saknas dessutom bra offentligt statistik om deras lönenivå.

I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån att de i genomsnitt tjänar 24 000 kronor i månaden. Då räcker 500 miljoner kronor till att anställa 1 157 lärar-assistenter på heltid (inklusive sociala avgifter etc.) under ett år.

Det innebär, om anslaget begränsas till grundskolan, en lärarassistent per 923 elever, det vill säga en lärarassistent per 31 klasser om det i genomsnitt går 30 elever i varje klass.

Om alla lärarassistenter skulle arbeta lika mycket i varje klass, innebär det i genomsnitt en kvart per dag och klass vid 40 timmars arbetsvecka.

Enligt Skolverkets statistik arbetar det 87 872 lärare i grundskolan (läsåret 2018/2019). Om alla skulle få lika mycket hjälp av en lärarassistent räcker satsningen till i genomsnitt sex minuters avlastning per lärare och dag.

Fördelas pengarna mellan kommunerna i förhållande till antalet elever och lärare i grundskolan, är det flera kommuner som får nöja sig med att ha en lärarassistent anställd under bara delar av året.

Margit Koppari.Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare och kommunombud för LR, berättar att det i Gällivare, som i många andra kommuner, råder stor brist på legitimerade lärare, något som dessutom har förvärrats av att flera lärare som varit missnöjda med arbetsvillkoren och arbetsmiljön valt att lämna den kommunala skolan för att bland annat börja arbeta i gruvindustrin.

– För många av lärarna som har lämnat skolan har lönen inte varit det främsta skälet, även om den är viktig, utan arbetsmiljön, inte minst den negativa stress som alla så kallade effektiviseringar – det vill säga besparingar – ger upphov till. Det är många lärare som känner att de inte längre har förutsättningar att göra ett bra jobb.

– Det borde bland annat minskas på antalet administrativa uppgifter, utan att öka undervisningstiden, så att vi lärare kan koncentrera oss på det vi är utbildade för.

Genom att anställa lärarassistenter?

– Vi säger inte nej till avlastning, men tycker att det vore bättre om det infördes ett tvålärarsystem i stället för lärarassistenter. Vi behöver fler lärare i skolan, inte färre. Sedan USK:en försvann har det lagts mer och mer undervisningstid och administrativa uppgifter på oss. Till det ska läggas att vi i dag inte har speciallärare, resurslärare eller specialpedagoger i tillräcklig utsträckning. 

– Risken med satsningar på lärarassistenter är att de kan leda till att vi lärare får undervisa mer, och att de undervisningsanknutna uppgifterna i och med detta ökar. Vi avlastas kanske en del arbetsuppgifter, men vi får samtidigt nya. Det blir ingen avlastning, utan ett arbetsbyte. Tyvärr tror jag att många kommuner ser lärarassistenter som ett sätt att lösa lärarbristen. Risken är stor att man biter sig själv i svansen och att fler lärare lämnar skolan.

Man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt.

Liknande uppfattning har Jonas Appelgren, gymnasielärare i matematik och fysik och kommun-ombud för LR i Båstad.

– Min bild är att man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt. Jag har åtminstone inte hört några kollegor som har efterfrågat satsningar på just lärarassistenter.

– En stor farhåga som jag har är att man försöker minska lärarbristen genom att låta lärarassistenterna utföra läraruppgifter under handledning av legitimerade lärare som på så vis får ytterligare en ny tung arbetsuppgift. Det är också risk för att kommunerna ser satsningar på lärarassistenter som en möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, säger Jonas Appelgren.

Behövs det inte fler yrken i skolan?

– Det som behövs är bland annat fler kuratorer, socionomer och socialpedagoger. I dag är exempelvis mentorskapet en väldigt tung arbetsuppgift för många lärare och något som de behöver hjälp med. Till det ska läggas att många elever mår väldigt dåligt.

Finns det inte arbetsuppgifter som lärarassistenter kan utföra och som avlastar lärarna?

– Har man tillgång till en lärarassistent kan man säkert fylla den personens tid med vettiga arbetsuppgifter. Exakt vad beror bland annat på hur gamla eleverna är. Samtidigt ska man komma ihåg att en halv miljard kronor låter som mycket pengar, och det är det så klart också. Men det blir inte speciellt mycket till var och en när pengarna ska fördelas på 290 kommuner.

Anne Pihlo är ordförande för LR i Borås.

På några av Borås högstadier arbetar sedan ett par år tillbaka tio så kallade studiecoacher.

– Det är en mycket lyckosam satsning. Coacherna fungerar både som social och pedagogisk stöttning och arbetar bland annat med elever som kräver lite mer utöver det vanliga. De innebär en enorm avlastning för framför allt lärare med många elever som kräver extra tid. Coacherna svarar också för många av kontakterna med elevernas föräldrar, berättar Anne Pihlo som är ordförande för LR i Borås.

Vad har studiecoacherna för bakgrund?

– De har en akademisk bakgrund. Några är till exempel socionomer, medan andra kan ha arbetat som lärare.

Enligt en utvärdering som Borås kommun nyligen gjorde anser 104 av 116 svarande lärare på skolor med studiecoacher att satsningen inneburit att arbetssituationen på skolan generellt har blivit bättre. 99 lärare uppger att de själva direkt har påverkats av studiecoachernas arbete.

Behövs inte traditionella lärarassistenter?

– Jag tror att det varierar mycket beroende på var lärarna arbetar och elevernas ålder. På låg- och mellanstadiet kan lärarassistenter avlasta lärarna genom att exempelvis vakta i matsalen, följa eleverna till och från bussen och rastvakta. I dag använder lärarna en orimligt stor del av sin arbetstid till sådana uppgifter.

– På högstadiet tror jag att det är bättre att satsa på att anställa studiecoacher eller heltidsmentorer men också fler elevassistenter. Jag tror inte att man tjänar på att inrätta tjänster som man kan fylla med lite vad som helst, säger Anne Pihlo.

I Karlskrona varierar lärarnas inställning till satsningar på lärarassistenter, berättar Mikael Persson som är lärare i geografi, historia och religion på af Chapmangymnasiet mitt i stan och kommunombud för LR.

– En del är positiva, medan andra anser att det är bättre att anställa bland annat fler elevassistenter, vaktmästare och kuratorer. Även forskarna är kluvna till vinsten med lärarassistenter, framför allt när det gäller att minska på lärarnas administration och liknande.

Vad anser du?

– Jag tror att lärarassistenter kan avlasta lärare som arbetar med yngre barn och ta över arbetsuppgifter som exempelvis rastvakt, en del föräldrakontakter och pedagogiska måltider. Men det är viktigt att man från statens sida noga styr upp vad lärarassistenterna ska göra.

Är det risk för att de blir en slags B-lärare?

– Jag skulle inte vilja kalla dem för B-lärare. Lärare är lärare. Lärarassistenter har ett annat uppdrag i skolan. Men finns det ingen tydlig och klar arbetsbeskrivning kan det mycket väl bli så. Det är dock stor skillnad på de båda utbildningarna.

– Det vi framför allt behöver i skolan är fler behöriga lärare. I dag är det många kollegor som har väldigt stora undervisningsgrupper och mycket undervisningstid, säger Mikael Persson.

Pelle Sjöborg, lärare i samhällskunskap och religion på Bergska gymnasiet i Finspång och kommunombud för LR, säger att det inte finns något stort behov av lärarassistenter på hans skola.

– Däremot behövs det bland annat fler lärare, speciallärare, elevcoacher och elevassistenter, och det gäller inte bara hos oss. Det är många yrkesgrupper som det är brist på i skolan. 

– Det som drivit fram satsningen på lärarassistenter är framför allt den stora lärarbristen. Vi lärare har själva fått finansiera de senaste årens löneökningar genom ökad undervisningstid. Risken är det blir samma sak med satsningen på lärarassistenter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Annons
Annons
Annons
Hot och våld mot lärare

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

Annons
Annons
BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Annons

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons