Annons
Regeringens 500 miljoner räcker till 15 minuter per klass för varje lärarassistent.

Satsning på lärarassistenter räcker bara till en kvart om dagen

Publicerad 31 maj 2019

Relaterat

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Om ett par veckor väntas riksdagen besluta om den så kallade vårändringsbudgeten som bygger på vinterns överens-kommelse mellan Social-demokraterna, Miljöpartiet, Center-partiet och Liberalerna. En del i budgeten är ett nytt statsbidrag till skolan på 475 miljoner kronor för 2019 som ska underlätta för skolhuvud-männen att anställa fler lärarassistenter och ge lärare ökad möjlighet att fokusera på undervisningen.

– Lärarbristen är stor. Samtidigt ägnar lärare mycket tid åt olika arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra. Lärarassistenter kan avlasta lärarna så att de kan fokusera på att förbereda och utveckla undervisningen och det som hör till den. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen stärkas och studieron öka, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) när förslaget presenterades.

Det är i skrivande stund oklart vilka som kommer att omfattas av bidraget, till exempel om det ska gälla både grund- och gymnasieskolan eller bara grundskolan eller delar av den.

Det är heller inte klart om det kommer att krävas kommunal-  eller annan medfinansiering för att få del av bidraget.

Säger riksdagen ja till vårändringsbudgeten kommer regeringen kort därefter anta en förordning som i detalj anger hur statsbidraget ska användas. Dessutom ska Skolverket ta fram nationella riktlinjer för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.

Enligt Skolverkets statistik har drygt 3 000 personer (läsåret 2018/2019) en tjänst som lärarassistent inom det svenska skolväsendet. Omräknat till heltidstjänster motsvarar antalet lärarassistenter knappt 2 100. Jämfört med föregående läsår har antalet heltidstjänster vuxit med 335, vilket innebär en ökning på nästan 20 procent.

Under de kommande åren räknar regeringen och samarbetspartierna med att kunna anslå 500 miljoner kronor per år till lärarassistenttjänster. Det är pengar som enligt ett pressmeddelande från Liberalerna ska göra det möjligt att anställa uppåt 3 000 lärarassistenter runt om i Sverige.

Det finns inga formella utbildnings- eller kompetenskrav på lärarassistenter. Det saknas dessutom bra offentligt statistik om deras lönenivå.

I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån att de i genomsnitt tjänar 24 000 kronor i månaden. Då räcker 500 miljoner kronor till att anställa 1 157 lärar-assistenter på heltid (inklusive sociala avgifter etc.) under ett år.

Det innebär, om anslaget begränsas till grundskolan, en lärarassistent per 923 elever, det vill säga en lärarassistent per 31 klasser om det i genomsnitt går 30 elever i varje klass.

Om alla lärarassistenter skulle arbeta lika mycket i varje klass, innebär det i genomsnitt en kvart per dag och klass vid 40 timmars arbetsvecka.

Enligt Skolverkets statistik arbetar det 87 872 lärare i grundskolan (läsåret 2018/2019). Om alla skulle få lika mycket hjälp av en lärarassistent räcker satsningen till i genomsnitt sex minuters avlastning per lärare och dag.

Fördelas pengarna mellan kommunerna i förhållande till antalet elever och lärare i grundskolan, är det flera kommuner som får nöja sig med att ha en lärarassistent anställd under bara delar av året.

Margit Koppari.Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare och kommunombud för LR, berättar att det i Gällivare, som i många andra kommuner, råder stor brist på legitimerade lärare, något som dessutom har förvärrats av att flera lärare som varit missnöjda med arbetsvillkoren och arbetsmiljön valt att lämna den kommunala skolan för att bland annat börja arbeta i gruvindustrin.

– För många av lärarna som har lämnat skolan har lönen inte varit det främsta skälet, även om den är viktig, utan arbetsmiljön, inte minst den negativa stress som alla så kallade effektiviseringar – det vill säga besparingar – ger upphov till. Det är många lärare som känner att de inte längre har förutsättningar att göra ett bra jobb.

– Det borde bland annat minskas på antalet administrativa uppgifter, utan att öka undervisningstiden, så att vi lärare kan koncentrera oss på det vi är utbildade för.

Genom att anställa lärarassistenter?

– Vi säger inte nej till avlastning, men tycker att det vore bättre om det infördes ett tvålärarsystem i stället för lärarassistenter. Vi behöver fler lärare i skolan, inte färre. Sedan USK:en försvann har det lagts mer och mer undervisningstid och administrativa uppgifter på oss. Till det ska läggas att vi i dag inte har speciallärare, resurslärare eller specialpedagoger i tillräcklig utsträckning. 

– Risken med satsningar på lärarassistenter är att de kan leda till att vi lärare får undervisa mer, och att de undervisningsanknutna uppgifterna i och med detta ökar. Vi avlastas kanske en del arbetsuppgifter, men vi får samtidigt nya. Det blir ingen avlastning, utan ett arbetsbyte. Tyvärr tror jag att många kommuner ser lärarassistenter som ett sätt att lösa lärarbristen. Risken är stor att man biter sig själv i svansen och att fler lärare lämnar skolan.

Man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt.

Liknande uppfattning har Jonas Appelgren, gymnasielärare i matematik och fysik och kommun-ombud för LR i Båstad.

– Min bild är att man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt. Jag har åtminstone inte hört några kollegor som har efterfrågat satsningar på just lärarassistenter.

– En stor farhåga som jag har är att man försöker minska lärarbristen genom att låta lärarassistenterna utföra läraruppgifter under handledning av legitimerade lärare som på så vis får ytterligare en ny tung arbetsuppgift. Det är också risk för att kommunerna ser satsningar på lärarassistenter som en möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, säger Jonas Appelgren.

Behövs det inte fler yrken i skolan?

– Det som behövs är bland annat fler kuratorer, socionomer och socialpedagoger. I dag är exempelvis mentorskapet en väldigt tung arbetsuppgift för många lärare och något som de behöver hjälp med. Till det ska läggas att många elever mår väldigt dåligt.

Finns det inte arbetsuppgifter som lärarassistenter kan utföra och som avlastar lärarna?

– Har man tillgång till en lärarassistent kan man säkert fylla den personens tid med vettiga arbetsuppgifter. Exakt vad beror bland annat på hur gamla eleverna är. Samtidigt ska man komma ihåg att en halv miljard kronor låter som mycket pengar, och det är det så klart också. Men det blir inte speciellt mycket till var och en när pengarna ska fördelas på 290 kommuner.

Anne Pihlo är ordförande för LR i Borås.

På några av Borås högstadier arbetar sedan ett par år tillbaka tio så kallade studiecoacher.

– Det är en mycket lyckosam satsning. Coacherna fungerar både som social och pedagogisk stöttning och arbetar bland annat med elever som kräver lite mer utöver det vanliga. De innebär en enorm avlastning för framför allt lärare med många elever som kräver extra tid. Coacherna svarar också för många av kontakterna med elevernas föräldrar, berättar Anne Pihlo som är ordförande för LR i Borås.

Vad har studiecoacherna för bakgrund?

– De har en akademisk bakgrund. Några är till exempel socionomer, medan andra kan ha arbetat som lärare.

Enligt en utvärdering som Borås kommun nyligen gjorde anser 104 av 116 svarande lärare på skolor med studiecoacher att satsningen inneburit att arbetssituationen på skolan generellt har blivit bättre. 99 lärare uppger att de själva direkt har påverkats av studiecoachernas arbete.

Behövs inte traditionella lärarassistenter?

– Jag tror att det varierar mycket beroende på var lärarna arbetar och elevernas ålder. På låg- och mellanstadiet kan lärarassistenter avlasta lärarna genom att exempelvis vakta i matsalen, följa eleverna till och från bussen och rastvakta. I dag använder lärarna en orimligt stor del av sin arbetstid till sådana uppgifter.

– På högstadiet tror jag att det är bättre att satsa på att anställa studiecoacher eller heltidsmentorer men också fler elevassistenter. Jag tror inte att man tjänar på att inrätta tjänster som man kan fylla med lite vad som helst, säger Anne Pihlo.

I Karlskrona varierar lärarnas inställning till satsningar på lärarassistenter, berättar Mikael Persson som är lärare i geografi, historia och religion på af Chapmangymnasiet mitt i stan och kommunombud för LR.

– En del är positiva, medan andra anser att det är bättre att anställa bland annat fler elevassistenter, vaktmästare och kuratorer. Även forskarna är kluvna till vinsten med lärarassistenter, framför allt när det gäller att minska på lärarnas administration och liknande.

Vad anser du?

– Jag tror att lärarassistenter kan avlasta lärare som arbetar med yngre barn och ta över arbetsuppgifter som exempelvis rastvakt, en del föräldrakontakter och pedagogiska måltider. Men det är viktigt att man från statens sida noga styr upp vad lärarassistenterna ska göra.

Är det risk för att de blir en slags B-lärare?

– Jag skulle inte vilja kalla dem för B-lärare. Lärare är lärare. Lärarassistenter har ett annat uppdrag i skolan. Men finns det ingen tydlig och klar arbetsbeskrivning kan det mycket väl bli så. Det är dock stor skillnad på de båda utbildningarna.

– Det vi framför allt behöver i skolan är fler behöriga lärare. I dag är det många kollegor som har väldigt stora undervisningsgrupper och mycket undervisningstid, säger Mikael Persson.

Pelle Sjöborg, lärare i samhällskunskap och religion på Bergska gymnasiet i Finspång och kommunombud för LR, säger att det inte finns något stort behov av lärarassistenter på hans skola.

– Däremot behövs det bland annat fler lärare, speciallärare, elevcoacher och elevassistenter, och det gäller inte bara hos oss. Det är många yrkesgrupper som det är brist på i skolan. 

– Det som drivit fram satsningen på lärarassistenter är framför allt den stora lärarbristen. Vi lärare har själva fått finansiera de senaste årens löneökningar genom ökad undervisningstid. Risken är det blir samma sak med satsningen på lärarassistenter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Annons
Annons

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera
Annons
Annons

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Annons
Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons