Annons

Lärarna som är politiker: Därför är mitt parti bäst för skolan

Publicerad 23 augusti 2018

Relaterat

Många av Sveriges lärare är politiskt engagerade. Men finns det någon motsättning i att undervisa och ha en tydlig politisk hållning? Skolvärlden frågade åtta lärare som alla valt att engagera sig politiskt.

Vi visar att vi vill göra något åt de ökade klyftorna och marknadsstyrningen.

Camilla Carlberg, Vänsterpartiet, gymnasielärare i Stockholm och medlem i Vänsterpartiet. Har ett ordförandeuppdrag för partiföreningen Lärarvänstern.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Jag tycker att Vänsterpartiet riktar in sig på det som är problemet med svensk skola: de ökade klyftorna och marknadsstyrningen. Vänsterpartiet visar att man vill göra någonting åt det och är tydligt när det gäller skolfrågor, exempelvis hur skolan ska styras.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var efter att jag hade fått barn som jag började fundera mycket på vilket samhälle jag egentligen vill ha för mina barn att växa upp i. Sedan märkte jag som student att min bild av läraryrket inte alls stämde överens med verkligheten tyvärr. Jag blev lärare för att undervisa i mina ämnen svenska och religionskunskap och jag märkte med tiden som ny lärare att just undervisningen var en mindre del av jobbet – det tycker jag är helt galet. Jag tycker att marknadsstyrningen är helt förödande för yrket.

– Det har varit lite svårt att engagera sig politiskt, och det är främst tidsbristen som har gjort att jag har blivit tvungen att dra ner på det politiska engagemanget. Det går inte riktigt att kombinera med ett heltidsjobb och vara med familjen.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Jag nämner inte mitt engagemang för eleverna, men det är ju inte hemligt i och med att jag har uppdrag. I dag tror jag att man inte behöver tänka så mycket på det, utan så länge man är noga med att föra fram flera perspektiv så tycker jag inte att det ska vara några problem och att ens politiska åsikter inte går emot läroplaner och värdegrund. Det är snarare någonting bra att visa hur demokratin fungerar för eleverna, och att vem som helst kan engagera sig. Jag brukar ofta uppmuntra mina elever att gå med i ett politiskt ungdomsförbund. Det är ett demokratiskt problem att många unga inte går med i politiska partier.

 

Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person.

Anders Österberg, Socialdemokraterna, grundskollärare i grunden. Har även varit förskollärare i Husby. Arbetar på heltid som socialdemokratisk ledamot

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– För det första strävar man hela tiden efter en jämlik skola. Det är jätteviktigt att alla barn får samma förutsättningar och chans, men även om man råkar misslyckas så kan man få en till chans. Sedan tycker jag att partiet arbetar för att göra yrket mer attraktivt. Men det är också viktigt att hela samhället håller ihop och där har Socialdemokraterna en helhetspolitik.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag började redan i SSU, sedan blev jag fritidspolitiker. Jag har alltid brunnit för demokratifrågor. Jag fick frågan 2014 om jag ville bli nominerad till riksdagslistan och det kunde jag tänka mig. Sedan råkade jag hamna på en bra placering för att många hade förtroende för mig och när en ledamot avgick kom jag in i riksdagen.

– Det finns många likheter mellan att vara politiker och lärare. Du talar inför många människor och det är mycket planering. Den dagen jag lämnar riksdagen hoppas jag kunna återvända till klassrummet på heltid.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person, men du ska alltid respektera andra människors åsikter i undervisningen och även kunna lägga fram fakta och kunskap på ett neutralt sätt. När jag under en kort period jobbade på en folkhögskola så diskuterade vi detta flitigt. Syftet får aldrig vara att påverka någon när du undervisar.

– Du har en plikt som samhällsmedborgare att engagera dig politiskt, för annars blir demokratin bara för några få.

 

Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

Tomas Selin, Centerpartiet, lärare i engelska och samhällskunskap på Hermods gymnasium i Stockholm. Vice ordförande i gymnasienämnden i Huddinge.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Det som tilltalar mig med Centerpartiets skolpolitik är att det får se olika ut men också att makten ska ligga så nära eleverna som möjligt. Då blir det så att lärare måste få mer möjlighet att ta beslut i klassrummet och i att påverka hur resurserna på skolan ska se ut.

– Det har blivit ganska mycket pekpinnar de senaste åren mot skolan, och att man tar ifrån lärarna makten att definiera vad som är problemen. Jag blev lite besviken när gymnasieminister Anna Ekström gjorde utspelet med telefonförbud i skolorna. Jag vet att jätte­många lärare och skolor har problem med detta men i de skolorna så är också lärarna och rektorerna väldigt bra på att ta beslut. Jag tycker att de utspelen som görs underminerar lärarkåren och förtroendet för lärarkåren.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag valde att engagera mig politiskt under 2015. Som lärare och lärarstudent har jag varit engagerad i skolfrågor nästan sedan jag började studera på universitetet. Jag har en bakgrund som facklig (var ordförande i Lärarförbundet student 2013–2014) innan jag blev yrkesverksam, så jag har alltid brunnit för skolfrågorna.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är klart att vi ska vara helt neutrala. Samtidigt har lärare ett tydligt demokratiuppdrag. Jag tycker inte att det är något problem att skilja på mitt uppdrag som lärare och fritidspolitiker. Kanske för att vi inte pratar så himla mycket partipolitik i skolan.

– Jag möts oftast av positiv respons från lärarkollegor som tycker att det är bra att jag är engagerad i politiken. Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

 

Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat.

Sandra Karlsson, Sverigedemokraterna, engelsklärare i årskurs 9 på halvtid. Vice ordförande för Sverigedemokraterna i Norrköping och sitter i utbildningsnämnden.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Sverigedemokraterna ser fördelar med traditionell och mer lärarbunden undervisning. Det tror jag många elever skulle gagnas av. Jag tycker att skolan och den tidigare läroplanen var mer jordnära. När jag blev lärare 2003 passade skolan mer för de elever som har lite svårt för sig. I dag tycker jag att det är lite mer flytande kriterier och ställer krav på en helt annan personlig mognad, alla är inte redo för det. Sverigedemokraterna arbetar för en tydlig karriärstrappa för lärare samt mot en statlig skola för ökad likvärdighet i utbildningen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag har alltid varit politiskt intresserad. När jag fick barn själv för några år sedan så kändes det viktigare att engagera sig. Jag ville vara med och försöka skapa ett bättre samhälle och därför gick jag in i politiken.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är självklart att en lärare ska vara partipolitiskt neutral i sitt klassrum, i skolan och i utbildningssituationen. Men en professionell lärare kan hålla isär sitt yrkesliv och privatliv. Jag tror att vi Sverigedemokrater är extra noga med det här eftersom att vi har ögonen på oss. Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat och tänkte: ”Nu kommer jag få sparken på måndag”. Jag tror många lärare känner rädsla kring att folk ska veta var de står politiskt. Jag var rädd att bli utfryst av mina kollegor, men jag har inte stött på något sådant. Tvärtom har jag stött på försiktigt nyfikna frågor från andra lärare.

 

Jag har större chans att påverka skolpolitiken och skolresultaten som politiker än som lärare.

Viktoria Grimfjärd, Liberalerna, politisk sekreterare och ombudsman för Liberalerna i Västmanland. Tjänstledig SO-lärare i årskurs 7–9 i Västerås.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Skolan och barns utveckling måste komma först, framtiden börjar i klassrummet. Liberalerna har en genomtänkt och klok politik för skolan som dels ger individen möjlighet att skapa sin egen framtid utifrån sina egna förutsättningar, dels tryggar Sveriges framtid i ett längre perspektiv. För lärarnas del tycker jag att Liberalerna gör mycket för att renodla läraryrket, något som är väldigt viktigt att göra just nu. Liberalerna vill till exempel införa lärarassistenter, vi vill se mer av tvålärarsystem, anställa fler speciallärare och vi vill bygga ut elevhälsoteamen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Jag har alltid brunnit för politik och varit engagerad i samhällsfrågor. Men det är först för några månader sedan som jag har tagit steget att själv engagera mig politiskt till 100 procent. Det som fick mig att börja gå på Liberalernas skolgruppsmöten i höstas var att skolresultaten i Västerås har sjunkit det senaste decenniet och jag kände att jag inte bara kunde sitta och titta på längre. Jag kände att jag har större chans att påverka skolpolitiken och därmed skolresultaten som politiker än vad jag har som lärare.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Det upplever jag inte som ett problem alls för egen del. Det viktigaste är att eleverna lär sig om olika politiska ideologier och att de har demokratiska rättigheter att rösta, om de sedan röstar på S eller C – det spelar för mig som lärare ingen roll. Just nu är jag tjänstledig, men under min aktiva tid som lärare har jag aldrig stött på något problem. Jag skulle vilja att fler människor någon gång engagerade sig i politiskt.

 

Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Karin Pleijel, Miljöpartiet, skolkommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Göteborg. Är gymnasielärare i NO, tjänstledig från sin lärartjänst.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Miljöpartiet har ett starkt fokus på kommande generationer och att vi ska lämna över en bra värld till de som är unga i dag. Skolan är en väldigt viktig fråga i det. Det kanske allra viktigaste som jag känner skiljer MP från andra partier i skolfrågan är en sorts människosyn och att man ska se hela männi­skan i skolan. Att man inte bara ser eleverna som en tom korg som man ska fylla med kunskap för att sedan bli ett redskap på arbetsmarknaden. Det handlar mycket mer om att eleven ska få blomma och få ut sin fulla potential genom skolan och samtidigt rustas för framtiden.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– För att framtiden ska bli bättre. Jag tycker inte att det finns något annat parti som i sin praktiska politik alltid har med ett tänk för kommande generationer. För mig var det den moraliska tanken på solidariteten med kommande generationer, att de ska få det bättre, som tilltalade mig väldigt mycket. Jag blev medlem 1988. Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror det är viktigt att man vet om att människor och även lärare är politiskt aktiva, att det är positivt och nödvändigt i en demokrati. Som lärare har man en väldigt stark roll att spegla olika delar av ämnet man undervisar i och ge eleverna hela bredden. Jag ser mig som helt och hållet professionell när jag är lärare. Som lärare är det till exempel viktigt att visa både fördelarna och nackdelarna med kärnkraftfrågan som vi kan stöta på i mina ämnen. Sedan är det viktigt att förstå att vi alla är människor och då har vi åsikter också.

 

På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad.

Marie-Louise Coon, Moderaterna, lärare i svenska och engelska på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Trollhättan.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

 – Partiet vill bygga skolan på kunskap och försöker alltid se till att eleverna får möjlighet att nå så långt de kan, till exempel genom det kompensatoriska uppdrag som måste fyllas och genom att elevhälsan ska ges tillräckliga resurser. Jag gillar att det ska utgå mycket från eleverna, genom att ha höga förväntningar på dem, men också att det ska råda studiero i klassrummet. Moderaterna har även satsat mycket på att lärar­yrket ska stärkas, med förstelärarreformen bland annat, men det är klart att det behövs mer. På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad, genom att lärarrollen ständigt har blivit ifrågasatt av medier, föräldrar och andra som tycks veta hur en lärare eller skolan ska vara, och det tar tid att bygga upp det igen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Det är en lång historia. Men jag började engagera mig i Muf i början av 80-talet och då lärde jag mig att tro på den enskilda individen och valfrihet under ansvar. Nu är jag engagerad i kommunpolitiken i Trollhättan där det länge varit ett socialdemokratiskt styre, och så kan det ju inte vara. Så det driver mig mycket i dag.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Så ska det absolut vara. Men mitt parti­politiska jobb är inget som jag framhäver inför mina elever, det har jag aldrig gjort. Det kan ju ibland vara så att man figurerar i pressen och då kan ibland någon elev komma fram till mig och säga: ”Åh, jag såg att du är politiker, Marie-Louise”. Då brukar jag bara säga att: ”Ja, det stämmer – men här på skolan är jag bara lärare”. Det tycker jag är jätteviktigt att vara tydlig med. Det skulle aldrig falla mig in att öppet bära Moderaternas partisymbol i skolan.

 

Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar.

Morgan Forsberg, Kristdemokraterna, gymnasielärare och undervisar i religion och svenska på Vadsbogymnasiet. Sitter även i kommunstyrelsen i Mariestad.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Väldigt många av de elever som jag träffar varje dag är stressade, så därför är elevhälsan en väldigt viktig del i det vardagliga arbetet. Jag skulle vilja påstå att vårt parti är det som är tydligast i frågan om elevhälsans funktion. Jag kan vara väldigt nöjd med att säga att här i Mariestad har vi satsat riktigt ordentligt på elevhälsan med många nyrekryteringar. Eleverna måste få det stöd de behöver. Så ser det inte ut i hela landet i dag.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var egentligen för att jag såg att det fanns ett stort behov av att bryta den majoriteten som var här 2010 och det var då jag började engagera mig. Allianspartierna tog över 2012. Det var faktiskt en skolfråga som fick mig att hoppa på tåget. Det var tänkt att läggas ner en skola här i kommunen och det kunde jag inte tillåta.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det kan jag ju förstå på samma sätt som att jag ska vara helt religiöst neutral när jag ska undervisa om religion. Jag tycker inte att det har varit något problem hittills för mig som lärare. Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar. Alla människor har ju en tillhörighet någonstans som man är mer eller mindre tydlig med och med tanke på hur det ser ut med informationsflödet nu för tiden så är det enkelt att bara googla och ta reda på saker om alla. Jag är en relativt offentlig person här i stan och det är enkelt att följa mig, så det är säkert många elever som har koll på mig.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons