Annons

Lärarna som är politiker: Därför är mitt parti bäst för skolan

Publicerad 23 augusti 2018

Relaterat

Många av Sveriges lärare är politiskt engagerade. Men finns det någon motsättning i att undervisa och ha en tydlig politisk hållning? Skolvärlden frågade åtta lärare som alla valt att engagera sig politiskt.

Vi visar att vi vill göra något åt de ökade klyftorna och marknadsstyrningen.

Camilla Carlberg, Vänsterpartiet, gymnasielärare i Stockholm och medlem i Vänsterpartiet. Har ett ordförandeuppdrag för partiföreningen Lärarvänstern.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Jag tycker att Vänsterpartiet riktar in sig på det som är problemet med svensk skola: de ökade klyftorna och marknadsstyrningen. Vänsterpartiet visar att man vill göra någonting åt det och är tydligt när det gäller skolfrågor, exempelvis hur skolan ska styras.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var efter att jag hade fått barn som jag började fundera mycket på vilket samhälle jag egentligen vill ha för mina barn att växa upp i. Sedan märkte jag som student att min bild av läraryrket inte alls stämde överens med verkligheten tyvärr. Jag blev lärare för att undervisa i mina ämnen svenska och religionskunskap och jag märkte med tiden som ny lärare att just undervisningen var en mindre del av jobbet – det tycker jag är helt galet. Jag tycker att marknadsstyrningen är helt förödande för yrket.

– Det har varit lite svårt att engagera sig politiskt, och det är främst tidsbristen som har gjort att jag har blivit tvungen att dra ner på det politiska engagemanget. Det går inte riktigt att kombinera med ett heltidsjobb och vara med familjen.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Jag nämner inte mitt engagemang för eleverna, men det är ju inte hemligt i och med att jag har uppdrag. I dag tror jag att man inte behöver tänka så mycket på det, utan så länge man är noga med att föra fram flera perspektiv så tycker jag inte att det ska vara några problem och att ens politiska åsikter inte går emot läroplaner och värdegrund. Det är snarare någonting bra att visa hur demokratin fungerar för eleverna, och att vem som helst kan engagera sig. Jag brukar ofta uppmuntra mina elever att gå med i ett politiskt ungdomsförbund. Det är ett demokratiskt problem att många unga inte går med i politiska partier.

 

Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person.

Anders Österberg, Socialdemokraterna, grundskollärare i grunden. Har även varit förskollärare i Husby. Arbetar på heltid som socialdemokratisk ledamot

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– För det första strävar man hela tiden efter en jämlik skola. Det är jätteviktigt att alla barn får samma förutsättningar och chans, men även om man råkar misslyckas så kan man få en till chans. Sedan tycker jag att partiet arbetar för att göra yrket mer attraktivt. Men det är också viktigt att hela samhället håller ihop och där har Socialdemokraterna en helhetspolitik.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag började redan i SSU, sedan blev jag fritidspolitiker. Jag har alltid brunnit för demokratifrågor. Jag fick frågan 2014 om jag ville bli nominerad till riksdagslistan och det kunde jag tänka mig. Sedan råkade jag hamna på en bra placering för att många hade förtroende för mig och när en ledamot avgick kom jag in i riksdagen.

– Det finns många likheter mellan att vara politiker och lärare. Du talar inför många människor och det är mycket planering. Den dagen jag lämnar riksdagen hoppas jag kunna återvända till klassrummet på heltid.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person, men du ska alltid respektera andra människors åsikter i undervisningen och även kunna lägga fram fakta och kunskap på ett neutralt sätt. När jag under en kort period jobbade på en folkhögskola så diskuterade vi detta flitigt. Syftet får aldrig vara att påverka någon när du undervisar.

– Du har en plikt som samhällsmedborgare att engagera dig politiskt, för annars blir demokratin bara för några få.

 

Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

Tomas Selin, Centerpartiet, lärare i engelska och samhällskunskap på Hermods gymnasium i Stockholm. Vice ordförande i gymnasienämnden i Huddinge.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Det som tilltalar mig med Centerpartiets skolpolitik är att det får se olika ut men också att makten ska ligga så nära eleverna som möjligt. Då blir det så att lärare måste få mer möjlighet att ta beslut i klassrummet och i att påverka hur resurserna på skolan ska se ut.

– Det har blivit ganska mycket pekpinnar de senaste åren mot skolan, och att man tar ifrån lärarna makten att definiera vad som är problemen. Jag blev lite besviken när gymnasieminister Anna Ekström gjorde utspelet med telefonförbud i skolorna. Jag vet att jätte­många lärare och skolor har problem med detta men i de skolorna så är också lärarna och rektorerna väldigt bra på att ta beslut. Jag tycker att de utspelen som görs underminerar lärarkåren och förtroendet för lärarkåren.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag valde att engagera mig politiskt under 2015. Som lärare och lärarstudent har jag varit engagerad i skolfrågor nästan sedan jag började studera på universitetet. Jag har en bakgrund som facklig (var ordförande i Lärarförbundet student 2013–2014) innan jag blev yrkesverksam, så jag har alltid brunnit för skolfrågorna.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är klart att vi ska vara helt neutrala. Samtidigt har lärare ett tydligt demokratiuppdrag. Jag tycker inte att det är något problem att skilja på mitt uppdrag som lärare och fritidspolitiker. Kanske för att vi inte pratar så himla mycket partipolitik i skolan.

– Jag möts oftast av positiv respons från lärarkollegor som tycker att det är bra att jag är engagerad i politiken. Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

 

Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat.

Sandra Karlsson, Sverigedemokraterna, engelsklärare i årskurs 9 på halvtid. Vice ordförande för Sverigedemokraterna i Norrköping och sitter i utbildningsnämnden.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Sverigedemokraterna ser fördelar med traditionell och mer lärarbunden undervisning. Det tror jag många elever skulle gagnas av. Jag tycker att skolan och den tidigare läroplanen var mer jordnära. När jag blev lärare 2003 passade skolan mer för de elever som har lite svårt för sig. I dag tycker jag att det är lite mer flytande kriterier och ställer krav på en helt annan personlig mognad, alla är inte redo för det. Sverigedemokraterna arbetar för en tydlig karriärstrappa för lärare samt mot en statlig skola för ökad likvärdighet i utbildningen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag har alltid varit politiskt intresserad. När jag fick barn själv för några år sedan så kändes det viktigare att engagera sig. Jag ville vara med och försöka skapa ett bättre samhälle och därför gick jag in i politiken.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är självklart att en lärare ska vara partipolitiskt neutral i sitt klassrum, i skolan och i utbildningssituationen. Men en professionell lärare kan hålla isär sitt yrkesliv och privatliv. Jag tror att vi Sverigedemokrater är extra noga med det här eftersom att vi har ögonen på oss. Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat och tänkte: ”Nu kommer jag få sparken på måndag”. Jag tror många lärare känner rädsla kring att folk ska veta var de står politiskt. Jag var rädd att bli utfryst av mina kollegor, men jag har inte stött på något sådant. Tvärtom har jag stött på försiktigt nyfikna frågor från andra lärare.

 

Jag har större chans att påverka skolpolitiken och skolresultaten som politiker än som lärare.

Viktoria Grimfjärd, Liberalerna, politisk sekreterare och ombudsman för Liberalerna i Västmanland. Tjänstledig SO-lärare i årskurs 7–9 i Västerås.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Skolan och barns utveckling måste komma först, framtiden börjar i klassrummet. Liberalerna har en genomtänkt och klok politik för skolan som dels ger individen möjlighet att skapa sin egen framtid utifrån sina egna förutsättningar, dels tryggar Sveriges framtid i ett längre perspektiv. För lärarnas del tycker jag att Liberalerna gör mycket för att renodla läraryrket, något som är väldigt viktigt att göra just nu. Liberalerna vill till exempel införa lärarassistenter, vi vill se mer av tvålärarsystem, anställa fler speciallärare och vi vill bygga ut elevhälsoteamen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Jag har alltid brunnit för politik och varit engagerad i samhällsfrågor. Men det är först för några månader sedan som jag har tagit steget att själv engagera mig politiskt till 100 procent. Det som fick mig att börja gå på Liberalernas skolgruppsmöten i höstas var att skolresultaten i Västerås har sjunkit det senaste decenniet och jag kände att jag inte bara kunde sitta och titta på längre. Jag kände att jag har större chans att påverka skolpolitiken och därmed skolresultaten som politiker än vad jag har som lärare.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Det upplever jag inte som ett problem alls för egen del. Det viktigaste är att eleverna lär sig om olika politiska ideologier och att de har demokratiska rättigheter att rösta, om de sedan röstar på S eller C – det spelar för mig som lärare ingen roll. Just nu är jag tjänstledig, men under min aktiva tid som lärare har jag aldrig stött på något problem. Jag skulle vilja att fler människor någon gång engagerade sig i politiskt.

 

Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Karin Pleijel, Miljöpartiet, skolkommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Göteborg. Är gymnasielärare i NO, tjänstledig från sin lärartjänst.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Miljöpartiet har ett starkt fokus på kommande generationer och att vi ska lämna över en bra värld till de som är unga i dag. Skolan är en väldigt viktig fråga i det. Det kanske allra viktigaste som jag känner skiljer MP från andra partier i skolfrågan är en sorts människosyn och att man ska se hela männi­skan i skolan. Att man inte bara ser eleverna som en tom korg som man ska fylla med kunskap för att sedan bli ett redskap på arbetsmarknaden. Det handlar mycket mer om att eleven ska få blomma och få ut sin fulla potential genom skolan och samtidigt rustas för framtiden.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– För att framtiden ska bli bättre. Jag tycker inte att det finns något annat parti som i sin praktiska politik alltid har med ett tänk för kommande generationer. För mig var det den moraliska tanken på solidariteten med kommande generationer, att de ska få det bättre, som tilltalade mig väldigt mycket. Jag blev medlem 1988. Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror det är viktigt att man vet om att människor och även lärare är politiskt aktiva, att det är positivt och nödvändigt i en demokrati. Som lärare har man en väldigt stark roll att spegla olika delar av ämnet man undervisar i och ge eleverna hela bredden. Jag ser mig som helt och hållet professionell när jag är lärare. Som lärare är det till exempel viktigt att visa både fördelarna och nackdelarna med kärnkraftfrågan som vi kan stöta på i mina ämnen. Sedan är det viktigt att förstå att vi alla är människor och då har vi åsikter också.

 

På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad.

Marie-Louise Coon, Moderaterna, lärare i svenska och engelska på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Trollhättan.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

 – Partiet vill bygga skolan på kunskap och försöker alltid se till att eleverna får möjlighet att nå så långt de kan, till exempel genom det kompensatoriska uppdrag som måste fyllas och genom att elevhälsan ska ges tillräckliga resurser. Jag gillar att det ska utgå mycket från eleverna, genom att ha höga förväntningar på dem, men också att det ska råda studiero i klassrummet. Moderaterna har även satsat mycket på att lärar­yrket ska stärkas, med förstelärarreformen bland annat, men det är klart att det behövs mer. På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad, genom att lärarrollen ständigt har blivit ifrågasatt av medier, föräldrar och andra som tycks veta hur en lärare eller skolan ska vara, och det tar tid att bygga upp det igen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Det är en lång historia. Men jag började engagera mig i Muf i början av 80-talet och då lärde jag mig att tro på den enskilda individen och valfrihet under ansvar. Nu är jag engagerad i kommunpolitiken i Trollhättan där det länge varit ett socialdemokratiskt styre, och så kan det ju inte vara. Så det driver mig mycket i dag.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Så ska det absolut vara. Men mitt parti­politiska jobb är inget som jag framhäver inför mina elever, det har jag aldrig gjort. Det kan ju ibland vara så att man figurerar i pressen och då kan ibland någon elev komma fram till mig och säga: ”Åh, jag såg att du är politiker, Marie-Louise”. Då brukar jag bara säga att: ”Ja, det stämmer – men här på skolan är jag bara lärare”. Det tycker jag är jätteviktigt att vara tydlig med. Det skulle aldrig falla mig in att öppet bära Moderaternas partisymbol i skolan.

 

Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar.

Morgan Forsberg, Kristdemokraterna, gymnasielärare och undervisar i religion och svenska på Vadsbogymnasiet. Sitter även i kommunstyrelsen i Mariestad.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Väldigt många av de elever som jag träffar varje dag är stressade, så därför är elevhälsan en väldigt viktig del i det vardagliga arbetet. Jag skulle vilja påstå att vårt parti är det som är tydligast i frågan om elevhälsans funktion. Jag kan vara väldigt nöjd med att säga att här i Mariestad har vi satsat riktigt ordentligt på elevhälsan med många nyrekryteringar. Eleverna måste få det stöd de behöver. Så ser det inte ut i hela landet i dag.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var egentligen för att jag såg att det fanns ett stort behov av att bryta den majoriteten som var här 2010 och det var då jag började engagera mig. Allianspartierna tog över 2012. Det var faktiskt en skolfråga som fick mig att hoppa på tåget. Det var tänkt att läggas ner en skola här i kommunen och det kunde jag inte tillåta.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det kan jag ju förstå på samma sätt som att jag ska vara helt religiöst neutral när jag ska undervisa om religion. Jag tycker inte att det har varit något problem hittills för mig som lärare. Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar. Alla människor har ju en tillhörighet någonstans som man är mer eller mindre tydlig med och med tanke på hur det ser ut med informationsflödet nu för tiden så är det enkelt att bara googla och ta reda på saker om alla. Jag är en relativt offentlig person här i stan och det är enkelt att följa mig, så det är säkert många elever som har koll på mig.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår ansvariga politiker

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Annons
Annons

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Annons
Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Lärarutbildning

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Lärarutbildningen

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första läsåret. Men det finns ett undantag.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Åsa Fahlén: Det bästa och sämsta med budgeten

Höstbudgeten

Det bästa med regeringens budget är att det finns ambitioner – det sämsta är att de inte är tillräckliga. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons

”Budgeten ger Anna Ekström bara dåliga val för skolan”

Debatt

”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

Kommentera

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Skolvärlden i Buenos Aires

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

Nedläggningshot

Framgångsrik kommunal skola hotas av nedläggning – för att ge plats åt friskola

Nedläggningshot

Kommunen vill lägga ner en 40 år gammal skola med goda resultat och behöriga lärare.

Extra anpassningar eller särskilt stöd

Här får eleverna stöd i tre steg

Särskilt stöd

Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över.

SPSM: ”Det finns ett ständigt behov”

Stöd

Hur ska man som lärare skilja på extra anpassningar och särskilt stöd? Specialpedagogiska skolmyndigheten reder ut.

Intervju

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Skoldebatt

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna.

Debatt

Skolföräldraupproret: ”Vi kräver förbättrad arbetsmiljö för alla inom skolan”

Debatt

”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

Kommentera

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan.

Här testar lärarna flextid: ”Det är precis den riktningen vi vill gå”

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Två av tre elevassistenter försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons