Annons

Lärarna som är politiker: Därför är mitt parti bäst för skolan

Publicerad 23 augusti 2018

Relaterat

Många av Sveriges lärare är politiskt engagerade. Men finns det någon motsättning i att undervisa och ha en tydlig politisk hållning? Skolvärlden frågade åtta lärare som alla valt att engagera sig politiskt.

Vi visar att vi vill göra något åt de ökade klyftorna och marknadsstyrningen.

Camilla Carlberg, Vänsterpartiet, gymnasielärare i Stockholm och medlem i Vänsterpartiet. Har ett ordförandeuppdrag för partiföreningen Lärarvänstern.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Jag tycker att Vänsterpartiet riktar in sig på det som är problemet med svensk skola: de ökade klyftorna och marknadsstyrningen. Vänsterpartiet visar att man vill göra någonting åt det och är tydligt när det gäller skolfrågor, exempelvis hur skolan ska styras.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var efter att jag hade fått barn som jag började fundera mycket på vilket samhälle jag egentligen vill ha för mina barn att växa upp i. Sedan märkte jag som student att min bild av läraryrket inte alls stämde överens med verkligheten tyvärr. Jag blev lärare för att undervisa i mina ämnen svenska och religionskunskap och jag märkte med tiden som ny lärare att just undervisningen var en mindre del av jobbet – det tycker jag är helt galet. Jag tycker att marknadsstyrningen är helt förödande för yrket.

– Det har varit lite svårt att engagera sig politiskt, och det är främst tidsbristen som har gjort att jag har blivit tvungen att dra ner på det politiska engagemanget. Det går inte riktigt att kombinera med ett heltidsjobb och vara med familjen.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Jag nämner inte mitt engagemang för eleverna, men det är ju inte hemligt i och med att jag har uppdrag. I dag tror jag att man inte behöver tänka så mycket på det, utan så länge man är noga med att föra fram flera perspektiv så tycker jag inte att det ska vara några problem och att ens politiska åsikter inte går emot läroplaner och värdegrund. Det är snarare någonting bra att visa hur demokratin fungerar för eleverna, och att vem som helst kan engagera sig. Jag brukar ofta uppmuntra mina elever att gå med i ett politiskt ungdomsförbund. Det är ett demokratiskt problem att många unga inte går med i politiska partier.

 

Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person.

Anders Österberg, Socialdemokraterna, grundskollärare i grunden. Har även varit förskollärare i Husby. Arbetar på heltid som socialdemokratisk ledamot

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– För det första strävar man hela tiden efter en jämlik skola. Det är jätteviktigt att alla barn får samma förutsättningar och chans, men även om man råkar misslyckas så kan man få en till chans. Sedan tycker jag att partiet arbetar för att göra yrket mer attraktivt. Men det är också viktigt att hela samhället håller ihop och där har Socialdemokraterna en helhetspolitik.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag började redan i SSU, sedan blev jag fritidspolitiker. Jag har alltid brunnit för demokratifrågor. Jag fick frågan 2014 om jag ville bli nominerad till riksdagslistan och det kunde jag tänka mig. Sedan råkade jag hamna på en bra placering för att många hade förtroende för mig och när en ledamot avgick kom jag in i riksdagen.

– Det finns många likheter mellan att vara politiker och lärare. Du talar inför många människor och det är mycket planering. Den dagen jag lämnar riksdagen hoppas jag kunna återvända till klassrummet på heltid.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person, men du ska alltid respektera andra människors åsikter i undervisningen och även kunna lägga fram fakta och kunskap på ett neutralt sätt. När jag under en kort period jobbade på en folkhögskola så diskuterade vi detta flitigt. Syftet får aldrig vara att påverka någon när du undervisar.

– Du har en plikt som samhällsmedborgare att engagera dig politiskt, för annars blir demokratin bara för några få.

 

Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

Tomas Selin, Centerpartiet, lärare i engelska och samhällskunskap på Hermods gymnasium i Stockholm. Vice ordförande i gymnasienämnden i Huddinge.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Det som tilltalar mig med Centerpartiets skolpolitik är att det får se olika ut men också att makten ska ligga så nära eleverna som möjligt. Då blir det så att lärare måste få mer möjlighet att ta beslut i klassrummet och i att påverka hur resurserna på skolan ska se ut.

– Det har blivit ganska mycket pekpinnar de senaste åren mot skolan, och att man tar ifrån lärarna makten att definiera vad som är problemen. Jag blev lite besviken när gymnasieminister Anna Ekström gjorde utspelet med telefonförbud i skolorna. Jag vet att jätte­många lärare och skolor har problem med detta men i de skolorna så är också lärarna och rektorerna väldigt bra på att ta beslut. Jag tycker att de utspelen som görs underminerar lärarkåren och förtroendet för lärarkåren.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag valde att engagera mig politiskt under 2015. Som lärare och lärarstudent har jag varit engagerad i skolfrågor nästan sedan jag började studera på universitetet. Jag har en bakgrund som facklig (var ordförande i Lärarförbundet student 2013–2014) innan jag blev yrkesverksam, så jag har alltid brunnit för skolfrågorna.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är klart att vi ska vara helt neutrala. Samtidigt har lärare ett tydligt demokratiuppdrag. Jag tycker inte att det är något problem att skilja på mitt uppdrag som lärare och fritidspolitiker. Kanske för att vi inte pratar så himla mycket partipolitik i skolan.

– Jag möts oftast av positiv respons från lärarkollegor som tycker att det är bra att jag är engagerad i politiken. Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

 

Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat.

Sandra Karlsson, Sverigedemokraterna, engelsklärare i årskurs 9 på halvtid. Vice ordförande för Sverigedemokraterna i Norrköping och sitter i utbildningsnämnden.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Sverigedemokraterna ser fördelar med traditionell och mer lärarbunden undervisning. Det tror jag många elever skulle gagnas av. Jag tycker att skolan och den tidigare läroplanen var mer jordnära. När jag blev lärare 2003 passade skolan mer för de elever som har lite svårt för sig. I dag tycker jag att det är lite mer flytande kriterier och ställer krav på en helt annan personlig mognad, alla är inte redo för det. Sverigedemokraterna arbetar för en tydlig karriärstrappa för lärare samt mot en statlig skola för ökad likvärdighet i utbildningen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag har alltid varit politiskt intresserad. När jag fick barn själv för några år sedan så kändes det viktigare att engagera sig. Jag ville vara med och försöka skapa ett bättre samhälle och därför gick jag in i politiken.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är självklart att en lärare ska vara partipolitiskt neutral i sitt klassrum, i skolan och i utbildningssituationen. Men en professionell lärare kan hålla isär sitt yrkesliv och privatliv. Jag tror att vi Sverigedemokrater är extra noga med det här eftersom att vi har ögonen på oss. Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat och tänkte: ”Nu kommer jag få sparken på måndag”. Jag tror många lärare känner rädsla kring att folk ska veta var de står politiskt. Jag var rädd att bli utfryst av mina kollegor, men jag har inte stött på något sådant. Tvärtom har jag stött på försiktigt nyfikna frågor från andra lärare.

 

Jag har större chans att påverka skolpolitiken och skolresultaten som politiker än som lärare.

Viktoria Grimfjärd, Liberalerna, politisk sekreterare och ombudsman för Liberalerna i Västmanland. Tjänstledig SO-lärare i årskurs 7–9 i Västerås.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Skolan och barns utveckling måste komma först, framtiden börjar i klassrummet. Liberalerna har en genomtänkt och klok politik för skolan som dels ger individen möjlighet att skapa sin egen framtid utifrån sina egna förutsättningar, dels tryggar Sveriges framtid i ett längre perspektiv. För lärarnas del tycker jag att Liberalerna gör mycket för att renodla läraryrket, något som är väldigt viktigt att göra just nu. Liberalerna vill till exempel införa lärarassistenter, vi vill se mer av tvålärarsystem, anställa fler speciallärare och vi vill bygga ut elevhälsoteamen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Jag har alltid brunnit för politik och varit engagerad i samhällsfrågor. Men det är först för några månader sedan som jag har tagit steget att själv engagera mig politiskt till 100 procent. Det som fick mig att börja gå på Liberalernas skolgruppsmöten i höstas var att skolresultaten i Västerås har sjunkit det senaste decenniet och jag kände att jag inte bara kunde sitta och titta på längre. Jag kände att jag har större chans att påverka skolpolitiken och därmed skolresultaten som politiker än vad jag har som lärare.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Det upplever jag inte som ett problem alls för egen del. Det viktigaste är att eleverna lär sig om olika politiska ideologier och att de har demokratiska rättigheter att rösta, om de sedan röstar på S eller C – det spelar för mig som lärare ingen roll. Just nu är jag tjänstledig, men under min aktiva tid som lärare har jag aldrig stött på något problem. Jag skulle vilja att fler människor någon gång engagerade sig i politiskt.

 

Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Karin Pleijel, Miljöpartiet, skolkommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Göteborg. Är gymnasielärare i NO, tjänstledig från sin lärartjänst.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Miljöpartiet har ett starkt fokus på kommande generationer och att vi ska lämna över en bra värld till de som är unga i dag. Skolan är en väldigt viktig fråga i det. Det kanske allra viktigaste som jag känner skiljer MP från andra partier i skolfrågan är en sorts människosyn och att man ska se hela männi­skan i skolan. Att man inte bara ser eleverna som en tom korg som man ska fylla med kunskap för att sedan bli ett redskap på arbetsmarknaden. Det handlar mycket mer om att eleven ska få blomma och få ut sin fulla potential genom skolan och samtidigt rustas för framtiden.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– För att framtiden ska bli bättre. Jag tycker inte att det finns något annat parti som i sin praktiska politik alltid har med ett tänk för kommande generationer. För mig var det den moraliska tanken på solidariteten med kommande generationer, att de ska få det bättre, som tilltalade mig väldigt mycket. Jag blev medlem 1988. Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror det är viktigt att man vet om att människor och även lärare är politiskt aktiva, att det är positivt och nödvändigt i en demokrati. Som lärare har man en väldigt stark roll att spegla olika delar av ämnet man undervisar i och ge eleverna hela bredden. Jag ser mig som helt och hållet professionell när jag är lärare. Som lärare är det till exempel viktigt att visa både fördelarna och nackdelarna med kärnkraftfrågan som vi kan stöta på i mina ämnen. Sedan är det viktigt att förstå att vi alla är människor och då har vi åsikter också.

 

På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad.

Marie-Louise Coon, Moderaterna, lärare i svenska och engelska på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Trollhättan.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

 – Partiet vill bygga skolan på kunskap och försöker alltid se till att eleverna får möjlighet att nå så långt de kan, till exempel genom det kompensatoriska uppdrag som måste fyllas och genom att elevhälsan ska ges tillräckliga resurser. Jag gillar att det ska utgå mycket från eleverna, genom att ha höga förväntningar på dem, men också att det ska råda studiero i klassrummet. Moderaterna har även satsat mycket på att lärar­yrket ska stärkas, med förstelärarreformen bland annat, men det är klart att det behövs mer. På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad, genom att lärarrollen ständigt har blivit ifrågasatt av medier, föräldrar och andra som tycks veta hur en lärare eller skolan ska vara, och det tar tid att bygga upp det igen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Det är en lång historia. Men jag började engagera mig i Muf i början av 80-talet och då lärde jag mig att tro på den enskilda individen och valfrihet under ansvar. Nu är jag engagerad i kommunpolitiken i Trollhättan där det länge varit ett socialdemokratiskt styre, och så kan det ju inte vara. Så det driver mig mycket i dag.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Så ska det absolut vara. Men mitt parti­politiska jobb är inget som jag framhäver inför mina elever, det har jag aldrig gjort. Det kan ju ibland vara så att man figurerar i pressen och då kan ibland någon elev komma fram till mig och säga: ”Åh, jag såg att du är politiker, Marie-Louise”. Då brukar jag bara säga att: ”Ja, det stämmer – men här på skolan är jag bara lärare”. Det tycker jag är jätteviktigt att vara tydlig med. Det skulle aldrig falla mig in att öppet bära Moderaternas partisymbol i skolan.

 

Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar.

Morgan Forsberg, Kristdemokraterna, gymnasielärare och undervisar i religion och svenska på Vadsbogymnasiet. Sitter även i kommunstyrelsen i Mariestad.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Väldigt många av de elever som jag träffar varje dag är stressade, så därför är elevhälsan en väldigt viktig del i det vardagliga arbetet. Jag skulle vilja påstå att vårt parti är det som är tydligast i frågan om elevhälsans funktion. Jag kan vara väldigt nöjd med att säga att här i Mariestad har vi satsat riktigt ordentligt på elevhälsan med många nyrekryteringar. Eleverna måste få det stöd de behöver. Så ser det inte ut i hela landet i dag.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var egentligen för att jag såg att det fanns ett stort behov av att bryta den majoriteten som var här 2010 och det var då jag började engagera mig. Allianspartierna tog över 2012. Det var faktiskt en skolfråga som fick mig att hoppa på tåget. Det var tänkt att läggas ner en skola här i kommunen och det kunde jag inte tillåta.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det kan jag ju förstå på samma sätt som att jag ska vara helt religiöst neutral när jag ska undervisa om religion. Jag tycker inte att det har varit något problem hittills för mig som lärare. Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar. Alla människor har ju en tillhörighet någonstans som man är mer eller mindre tydlig med och med tanke på hur det ser ut med informationsflödet nu för tiden så är det enkelt att bara googla och ta reda på saker om alla. Jag är en relativt offentlig person här i stan och det är enkelt att följa mig, så det är säkert många elever som har koll på mig.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Annons
Annons

Delvis distansundervisning i Stockholm i höst

Corona

På måndag väntas Stockholms stad fatta ett beslut om distansundervisning till hösten.

Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons