Annons
Mia Kempe har arbetat som lärare i 20 år och ser många arbetsuppgifter som borde kunna utföras av andra än lärare. Foto: Magnus Glans

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

Publicerad 10 december 2018

Fakta

Så svarade lärarna om sina arbetsuppgifter

Under oktober 2018 frågade Lärarnas Riksförbund 1 498 medlemmar i låg- och mellanstadiet om deras arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen med dess för- och efterarbete. 61,5 procent av lärarna valde att svara på enkäten.

Läs lärarnas svar om arbetsuppgifterna som stjäl tid från att undervisa eleverna här.

 

Relaterat

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

I drygt 20 år har Mia Kempe arbetat som klasslärare och undervisat i svenska, matematik, NO, SO och engelska, framför allt på lågstadiet. Sedan några år tillbaka arbetar hon på S:t Pers skola i Sigtuna och som lärarcoach åt Sigtuna kommun.

– En klasslärares arbetsdag i skolan består till lite drygt hälften av undervisning. Det innebär att det egentligen borde finnas tillräckligt med tid till planering av lektionerna, förberedelser och efterarbete. Men det gör det ofta inte på grund av alla kringuppgifter som vi också måste utföra och som inte har med själva undervisningen att göra. Till det ska läggas den ökade administrationen, säger Mia Kempe.

– På många skolor finns det en rädsla för att bli anmäld till Skolinspektionen. För att ha ryggen fri om det skulle bli en anmälan, överdokumenteras ofta händelser och situationer vilket tar mycket tid. Å andra sidan krävs det i dag ofta omfattande dokumentation för att en elev som mår dåligt, eller kanske behöver extra stöd för att klara skolan eller något ämne, ska få hjälp. Detta trots att det kanske handlar om akuta behov. För att jag som lärare ska kunna lägga tid på rätt saker är det viktigt att minska på administrationen.

Har inte kraven på exempelvis dokumentation minskat?

– En del hävdar det. Men det är inget som märks på golvet. Här är det snarast tvärtom. Vi skriver ner och dokumenterar mer och mer. En hel del läggs sedan ut i olika digitala system för att elevernas föräldrar ska kunna följa vad vi gör i skolan. Men jag tycker att det är eleverna som vi ska lägga vår tid på, inte föräldrarna.

– Lär sig eleverna mer för att föräldrarna informeras i detalj och får ta del av all vår planering? Är det inte viktigare att vi lärare i stället har tid att planera och förbereda undervisningen? Det är för mycket tid som satsas på föräldrarna och för lite på eleverna.

Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Enligt Mia Kempe är det inte ovanligt med lärare som känner sig otillräckliga. 

– Det är många lärare som arbetar häcken av sig och sliter, som springer mellan lektioner och har en mycket hög stressnivå. När de ska åka hem från jobbet på eftermiddagen har de ändå en känsla av att de står i skuld, att de inte har räckt till för alla. Det är alltid något som man inte har hunnit med att göra. Vi har i dag helt enkelt en omöjlig uppgift.

Vad ska man göra?

– Det behövs fler vuxna i skolan, inte bara lärare utan även lärarassistenter, kuratorer, fritidspedagoger och många andra yrkesgrupper. Men min upplevelse är att det i stället har blivit färre, samtidigt som antalet barn har ökat, precis som klasstorlekarna. Det pratas mycket om att ta bort arbetsuppgifter från lärarna och det behövs verkligen. Men det går ofta inte om det inte samtidigt anställs andra yrkesgrupper i skolan.

Mia Kempe säger att framför allt när det gäller de yngre eleverna är behovet av omsorg och struktur mycket stort, vilket bland annat kräver att det finns vuxna som ser dem och som är med på exempelvis rasterna.

– Men det krävs också att lektionerna är ordentligt förberedda och planerade. Ska vi komma igång med undervisningen när lektionen börjar, utan att det går bort en massa tid till annat, behöver jag ta emot eleverna när de kommer tillbaka till klassrummet efter exempelvis en rast. Då kan jag inte själv ha varit rastvakt.

Varför inte?

– Om det har varit en konflikt på rasten eller om en elev har ramlat och slagit sig, vilket händer ganska ofta. Hur ska jag då göra? Ska jag ta lektionstid till att reda ut konflikten för att den inte ska fortsätta in i klassrummet? Ska jag ta hand om och trösta Kalle som blöder på knäet och låta de andra 25 eleverna klara sig själva, vilket de inte gör. Eller ska jag strunta i Kalle, vilket jag så klart heller inte kan göra. Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Samtidigt som det är en växande lärarbrist, kan många lärare vittna om hur de lägger ner betydande tid på sådant som ligger utanför kärnuppdraget.

Under hösten har Lärarnas Riksförbund frågat 1 498 medlemmar som arbetar på låg- och mellanstadiet om deras arbete. Många uppger i sina svar att de ägnar en betydande del av arbetsdagen åt teknikstrul, administration och andra arbetsuppgifter som inte är direkt knutna till undervisningen.

 Över 80 procent av de svarande uppger att de arbetar med olika typer av frånvarorapportering och uppföljning, med att administrera inbjudningar, rastvakta, allmänt socialt stöd och fixa i klassrummet, till exempel ordna med gardiner och blommor.

Det är viktigt att det är de lokala behoven som styr vad man ska göra

Mer än hälften vaktar då och då i matsalen, ordnar IT-problem, administrerar ledighetsansökningar och har kontakt med sociala myndigheter.

Häromåret konstaterade OECD att svenska lärare undervisar ungefär lika mycket i dag som de gjorde för 15 år sedan, men att det under de senaste åren har lagts på en rad nya administrativa uppgifter och ålägganden.

– Undersökningen bekräftar den bild vi har av lärarnas arbetssituation på många skolor. Många lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisningen, vilket ökar på en redan tung arbetsbelastning förutom att det tar bort viktig tid från huvuduppdraget, säger Sara Svanlund som är 2:e vice förbundsordförande i LR.

– Det är en del nya arbetsuppgifter. Några av dem utfördes tidigare åtminstone till viss del av andra yrkeskategorier. Om lärarna i större utsträckning än idag skulle kunna fokusera på sitt kärnuppdrag skulle måluppfyllelsen bland eleverna dessutom öka.

Vad bör man göra?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter, fokusera på undervisningen och prioritera de arbetsuppgifter som gör skillnad för elevernas måluppfyllelse. När det till exempel gäller dokumentation och administration bör man fråga sig om den är till för att hjälpa eleverna eller om den har andra syften.

– Förutom fler behöriga lärare behöver det även satsas på andra yrkeskategorier i skolan, till exempel lärar-assistenter, skolvärdar, skolassistenter och förstärkt elevhälsa. Det behövs helt enkelt fler vuxna. Men för att det ska ske, behöver staten ta ett tydligare ansvar för finansieringen av skolan och rikta medel till sådana anställningar.

Maria CaryllMaria Caryll, chef för SKL:s utbildningssektion, säger att det runt om i Sverige pågår en rad olika initiativ, projekt och satsningar som går ut på att minska lärarnas kringuppgifter.

Det är satsningar som ofta har sina rötter i lärarbristen.

– På en del håll införs det lärarassistenter för att framför allt avlasta lärarna när det gäller det rent administrativa arbetet. På andra håll har man satsat på speciella mentorer som sköter kontakten med vårdnadshavare, planerar friluftsdagar och rastvaktar. Jag tror att det är viktigt att det är de lokala behoven, som kan variera ganska mycket, som styr vad man ska göra. Det här är inget som man kan bestämma eller avgöra centralt.

Hur stor är den här frågan?

– Jag tror att den är helt avgörande. Vi har jättestora utmaningar framför oss. Lärarbristen kommer inte gå att utbilda bort. Därför måste vi försöka få in andra yrkesgrupper i skolan som kan avlasta lärarna. Ett stort problem är att det ofta är yrkesgrupper som även behövs på andra håll i samhället än inom skolan. Behoven är stora på många ställen.

Undervisningsrådet Lee Gleichman Linnarsson på Skolverket berättar att det inom verket pågår ett arbete kring digitalisering av nationella prov och bedömningsstöd.

– Det är en omfattande satsning som vi tror ska kunna underlätta mycket för lärarna rent administrativt. Men det dröjer till 2022 innan den är klar.

– En av de stora knäckfrågorna är hur vi ska organisera i skolan så att lärarna får mer tid till sitt kärnuppdrag.

I stället skulle vi vilja ha fler av ordinarie personal

I dag finns det 2 573 lärarassistenter i Sverige, enligt Skolverkets statistik. 1 637 av dem arbetar i grundskolan.

– Med tanke på den stora lärarbristen är det otroligt viktigt att lärare inte arbetar med annat än undervisning och det som hör till den. Det finns väldigt mycket som lärare gör i dag, som andra kan göra. För ungefär ett år sedan inrättade vi därför, som en start, 35 tjänster som elevkoordinator och 18 som lärarassistenter, berättar Birgitta Spjuth som är chef för kompetensförsörjningsenheten vid grundskoleförvaltningen i Malmö.

– Lärarassistenterna arbetar bland annat med att rastvakta, följa med yngre lever till matsalen eller andra förflyttningar, kontrollera närvaron och hjälpa till med kopiering. Elevkoordinatorerna har betydligt mer komplexa arbetsuppgifter och kan bland annat fungera som mentorer, sköta kontakten med elevernas vårdnadshavare, arbeta med frånvarotrappan och vara en brygga till elevhälsan.

Vad har de för utbildning?

– För lärarassistenterna är kravet gymnasieexamen. Några av dem har tidigare arbetat som exempelvis barnskötare eller elevassistenter. Kravet på elevkoordinatorerna är högskoleutbildning. Några av dem är socionomer, medan andra kan vara hälsovetare eller har arbetat som polis. 

Leder detta till att lärarna får undervisa mer?

– På några skolor har lärarna fått fler undervisningstimmar än vad de hade innan, medan de inte har fått det på andra skolor. Det varierar.

En annan kommun som har satsat på lärarassistenter är Uppsala. Under 2018 har 13 lärarassistenter arbetat på sex av kommunens grundskolor.

– Under nästa år kommer projektet att utökas med både fler skolor och fler lärarassistenter. Men det är ännu inte klart hur stor ökningen blir, säger Ingela Hamlin som är grundskolechef i Uppsala.

– Genom att tillföra andra yrkeskategorier till skolan kan vi minska lärarnas upplevda arbetsbelastning och renodla läraruppdraget. Men det är den enskilda skolan som avgör vilka arbetsuppgifter lärarna ska få avlastning med. Skolorna avgör också om de vill anställa lärar-assistenter eller andra yrkesgrupper. På några skolor har man valt att anställa socialpedagoger.

Innebär detta att lärare som får hjälp av exempelvis en lärarassistent behöver undervisa mer?

– Nej. Det finns ingen sådan koppling.

Helén HillbyHelen Hillby är lärare i matematik och NO på Östra Stenhagenskolan i Uppsala, en kommunal grundskola med elever från förskoleklass till årskurs 6. Hon är även biträdande kommunombud för LR.

– Många lärare har en mycket hög arbetsbelastning. Om satsningen på lärarassistenter leder till att den minskar är det mycket bra. Men från LR:s sida skulle vi i stället för lärarassistenter vilja ha fler kuratorer, psykologer, socialpedagoger, speciallärare, elevassistenter, fritidspedagoger, vaktmästare, IT-tekniker och andra yrkesgrupper som redan finns i skolan. Det vill säga fler av den ordinarie personalen. 

– Samtidigt visar utvärderingen av det första året med lärarassistenterna att många lärare är mycket nöjda med deras arbete, vilket jag tror beror på att det var väldigt kvalificerade sökande till de här tjänsterna.

Vad gör lärarassistenterna?

– Det varierar en del mellan de olika skolorna, men mycket handlar om att hjälpa till med olika praktiska uppgifter, till exempel boka bussar, kopiera, gå med elever till olika aktiviteter, kolla frånvaron, skriva protokoll och vara rastvakter.

Annica TollBjörkvallsskolan med cirka 300 elever i årskurs 6–9 är en av skolorna i Uppsala där det under året har arbetat lärarassistenter.

– I början visste vi inte riktigt vad vi skulle kunna få hjälp med. Som lärare är man vad vid att göra mycket själv och fungera som en kombination av lärare, polis, kurator och vaktmästare. Det tog därför ett tag innan allt föll på plats, men därefter har det bara blivit bättre och bättre, säger Annica Toll som är förstelärare i SO-ämnena och har arbetat på skolan sedan 2004.

–  Lärarassistenterna har bland annat servat oss lärare med olika blanketter, rastvaktat, åkt iväg med vissa elever för simundervisning samt kopierat och gjort i ordning inför de nationella proven. Under proven har de vid behov löst av oss lärare så att vi har kunnat gå på toaletten. De har också kunnat hjälpa till om det har varit väldigt stökigt på vissa lektioner. Jag tycker att de har gjort stor skillnad.

Marie PalestroSedan ett år tillbaka arbetar två lärarassistenter på Eriksskolan i Uppsala som har cirka 320 elever i årskurs F–3 och ligger i Luthagen i de centrala delarna av Uppsala.

– Jag tycker att det fungerar mycket bra. De har tagit över en del av de administrativa uppgifter som vi lärare utförde tidigare, till exempel boka bussar, kopiera, skriva protokoll vid möten, sammanställa enkäter och sköta frånvarorapporteringen. Nu hinner jag till och med reflektera över min undervisning, säger klassläraren Marie Palestro.

– Om det är något barn som inte kommer på morgonen, och som inte sjukanmälts, behöver jag inte längre lämna lektionen för att gå och ringa och ta reda på vad som kan ha hänt. Det tar lärarassisterna hand om.

Marie Palestro berättar att lärarassisterna vissa dagar även fungerar som mat- och rastvärdar förutom att de följer med eleverna när de ska ha slöjd eller idrott.

– Vi har inga egna lokaler för slöjd och idrott. De lektionerna hålls därför på en skola en dryg halvkilometer bort. Tidigare fick jag gå med eleverna dit och hämta dem, vilket tog en del tid. Det slipper jag nu.

– Satsningen på lärarassistenter har gjort att jag har fått mer tid till för- och efterarbete, och att jag numera till och med hinner reflektera över min undervisning, vad som har gått bra och dåligt och vad som jag bör ändra på till nästa lektion.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans råd.

Kommentera
Annons
Annons
Annons
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Annons
Annons
Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Annons

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debatt

”Likvärdighet ger alla en ärlig chans”

Debatt

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever, skriver debattören.

Kommentera
Skolans ödesfrågor

Likvärdighet: ”Snart har vi två parallella skolsystem”

Skolans ödesfrågor

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.

Nedskärningar: ”För vissa kommuner är läget akut”

Skolans ödesfrågor

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år.
– En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Lärarbrist: Tungt ansvar vilar på arbetsgivarna

Skolans ödesfrågor

Om mindre än 15 år väntas det saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare i Sverige. 
– Det går inte att utbilda bort lärarbristen. Den är alldeles för stor, säger Marie Kahlroth som är senior utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Elevhälsa

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Elevhälsa

På Alléskolan fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. 

Skolan på Åland

Här möts det bästa från finsk och svensk skola

Åland

De plockar guldkornen från Finland och Sverige och det är en lyckad ekvation. Skolvärlden tog tempen på skolan i öriket Åland.

Skolchefen: ”Vi knycker hej vilt från både öst och väst”

Åland

Förtroendet för lärarna från både elever och föräldrar är stort på Åland. Välutbildade lärare ger tillit och signalen till eleverna hemifrån är att skolan är viktig.

Skolpolitik

Per Kornhall: Ett år med Anna Ekström – vad har hon åstadkommit?

Politik

”Frågan är nu – kommer Anna Ekström att kunna/vilja/våga leverera?”

Studie- och yrkesvägledning

Maria prisas för sitt arbete med syv

Syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas LR:s likvärdighetspris.

Politik

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Budget 2020

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Budget 2020

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

Blogg

David Spak: ”Så kan vägledning förebygga gymnasieavhoppen”

Syv

”Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram”, skriver David Spak.

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons