Annons
Mia Kempe har arbetat som lärare i 20 år och ser många arbetsuppgifter som borde kunna utföras av andra än lärare. Foto: Magnus Glans

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

Publicerad 10 december 2018

Fakta

Så svarade lärarna om sina arbetsuppgifter

Under oktober 2018 frågade Lärarnas Riksförbund 1 498 medlemmar i låg- och mellanstadiet om deras arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen med dess för- och efterarbete. 61,5 procent av lärarna valde att svara på enkäten.

Läs lärarnas svar om arbetsuppgifterna som stjäl tid från att undervisa eleverna här.

 

Relaterat

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

I drygt 20 år har Mia Kempe arbetat som klasslärare och undervisat i svenska, matematik, NO, SO och engelska, framför allt på lågstadiet. Sedan några år tillbaka arbetar hon på S:t Pers skola i Sigtuna och som lärarcoach åt Sigtuna kommun.

– En klasslärares arbetsdag i skolan består till lite drygt hälften av undervisning. Det innebär att det egentligen borde finnas tillräckligt med tid till planering av lektionerna, förberedelser och efterarbete. Men det gör det ofta inte på grund av alla kringuppgifter som vi också måste utföra och som inte har med själva undervisningen att göra. Till det ska läggas den ökade administrationen, säger Mia Kempe.

– På många skolor finns det en rädsla för att bli anmäld till Skolinspektionen. För att ha ryggen fri om det skulle bli en anmälan, överdokumenteras ofta händelser och situationer vilket tar mycket tid. Å andra sidan krävs det i dag ofta omfattande dokumentation för att en elev som mår dåligt, eller kanske behöver extra stöd för att klara skolan eller något ämne, ska få hjälp. Detta trots att det kanske handlar om akuta behov. För att jag som lärare ska kunna lägga tid på rätt saker är det viktigt att minska på administrationen.

Har inte kraven på exempelvis dokumentation minskat?

– En del hävdar det. Men det är inget som märks på golvet. Här är det snarast tvärtom. Vi skriver ner och dokumenterar mer och mer. En hel del läggs sedan ut i olika digitala system för att elevernas föräldrar ska kunna följa vad vi gör i skolan. Men jag tycker att det är eleverna som vi ska lägga vår tid på, inte föräldrarna.

– Lär sig eleverna mer för att föräldrarna informeras i detalj och får ta del av all vår planering? Är det inte viktigare att vi lärare i stället har tid att planera och förbereda undervisningen? Det är för mycket tid som satsas på föräldrarna och för lite på eleverna.

Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Enligt Mia Kempe är det inte ovanligt med lärare som känner sig otillräckliga. 

– Det är många lärare som arbetar häcken av sig och sliter, som springer mellan lektioner och har en mycket hög stressnivå. När de ska åka hem från jobbet på eftermiddagen har de ändå en känsla av att de står i skuld, att de inte har räckt till för alla. Det är alltid något som man inte har hunnit med att göra. Vi har i dag helt enkelt en omöjlig uppgift.

Vad ska man göra?

– Det behövs fler vuxna i skolan, inte bara lärare utan även lärarassistenter, kuratorer, fritidspedagoger och många andra yrkesgrupper. Men min upplevelse är att det i stället har blivit färre, samtidigt som antalet barn har ökat, precis som klasstorlekarna. Det pratas mycket om att ta bort arbetsuppgifter från lärarna och det behövs verkligen. Men det går ofta inte om det inte samtidigt anställs andra yrkesgrupper i skolan.

Mia Kempe säger att framför allt när det gäller de yngre eleverna är behovet av omsorg och struktur mycket stort, vilket bland annat kräver att det finns vuxna som ser dem och som är med på exempelvis rasterna.

– Men det krävs också att lektionerna är ordentligt förberedda och planerade. Ska vi komma igång med undervisningen när lektionen börjar, utan att det går bort en massa tid till annat, behöver jag ta emot eleverna när de kommer tillbaka till klassrummet efter exempelvis en rast. Då kan jag inte själv ha varit rastvakt.

Varför inte?

– Om det har varit en konflikt på rasten eller om en elev har ramlat och slagit sig, vilket händer ganska ofta. Hur ska jag då göra? Ska jag ta lektionstid till att reda ut konflikten för att den inte ska fortsätta in i klassrummet? Ska jag ta hand om och trösta Kalle som blöder på knäet och låta de andra 25 eleverna klara sig själva, vilket de inte gör. Eller ska jag strunta i Kalle, vilket jag så klart heller inte kan göra. Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Samtidigt som det är en växande lärarbrist, kan många lärare vittna om hur de lägger ner betydande tid på sådant som ligger utanför kärnuppdraget.

Under hösten har Lärarnas Riksförbund frågat 1 498 medlemmar som arbetar på låg- och mellanstadiet om deras arbete. Många uppger i sina svar att de ägnar en betydande del av arbetsdagen åt teknikstrul, administration och andra arbetsuppgifter som inte är direkt knutna till undervisningen.

 Över 80 procent av de svarande uppger att de arbetar med olika typer av frånvarorapportering och uppföljning, med att administrera inbjudningar, rastvakta, allmänt socialt stöd och fixa i klassrummet, till exempel ordna med gardiner och blommor.

Det är viktigt att det är de lokala behoven som styr vad man ska göra

Mer än hälften vaktar då och då i matsalen, ordnar IT-problem, administrerar ledighetsansökningar och har kontakt med sociala myndigheter.

Häromåret konstaterade OECD att svenska lärare undervisar ungefär lika mycket i dag som de gjorde för 15 år sedan, men att det under de senaste åren har lagts på en rad nya administrativa uppgifter och ålägganden.

– Undersökningen bekräftar den bild vi har av lärarnas arbetssituation på många skolor. Många lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisningen, vilket ökar på en redan tung arbetsbelastning förutom att det tar bort viktig tid från huvuduppdraget, säger Sara Svanlund som är 2:e vice förbundsordförande i LR.

– Det är en del nya arbetsuppgifter. Några av dem utfördes tidigare åtminstone till viss del av andra yrkeskategorier. Om lärarna i större utsträckning än idag skulle kunna fokusera på sitt kärnuppdrag skulle måluppfyllelsen bland eleverna dessutom öka.

Vad bör man göra?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter, fokusera på undervisningen och prioritera de arbetsuppgifter som gör skillnad för elevernas måluppfyllelse. När det till exempel gäller dokumentation och administration bör man fråga sig om den är till för att hjälpa eleverna eller om den har andra syften.

– Förutom fler behöriga lärare behöver det även satsas på andra yrkeskategorier i skolan, till exempel lärar-assistenter, skolvärdar, skolassistenter och förstärkt elevhälsa. Det behövs helt enkelt fler vuxna. Men för att det ska ske, behöver staten ta ett tydligare ansvar för finansieringen av skolan och rikta medel till sådana anställningar.

Maria CaryllMaria Caryll, chef för SKL:s utbildningssektion, säger att det runt om i Sverige pågår en rad olika initiativ, projekt och satsningar som går ut på att minska lärarnas kringuppgifter.

Det är satsningar som ofta har sina rötter i lärarbristen.

– På en del håll införs det lärarassistenter för att framför allt avlasta lärarna när det gäller det rent administrativa arbetet. På andra håll har man satsat på speciella mentorer som sköter kontakten med vårdnadshavare, planerar friluftsdagar och rastvaktar. Jag tror att det är viktigt att det är de lokala behoven, som kan variera ganska mycket, som styr vad man ska göra. Det här är inget som man kan bestämma eller avgöra centralt.

Hur stor är den här frågan?

– Jag tror att den är helt avgörande. Vi har jättestora utmaningar framför oss. Lärarbristen kommer inte gå att utbilda bort. Därför måste vi försöka få in andra yrkesgrupper i skolan som kan avlasta lärarna. Ett stort problem är att det ofta är yrkesgrupper som även behövs på andra håll i samhället än inom skolan. Behoven är stora på många ställen.

Undervisningsrådet Lee Gleichman Linnarsson på Skolverket berättar att det inom verket pågår ett arbete kring digitalisering av nationella prov och bedömningsstöd.

– Det är en omfattande satsning som vi tror ska kunna underlätta mycket för lärarna rent administrativt. Men det dröjer till 2022 innan den är klar.

– En av de stora knäckfrågorna är hur vi ska organisera i skolan så att lärarna får mer tid till sitt kärnuppdrag.

I stället skulle vi vilja ha fler av ordinarie personal

I dag finns det 2 573 lärarassistenter i Sverige, enligt Skolverkets statistik. 1 637 av dem arbetar i grundskolan.

– Med tanke på den stora lärarbristen är det otroligt viktigt att lärare inte arbetar med annat än undervisning och det som hör till den. Det finns väldigt mycket som lärare gör i dag, som andra kan göra. För ungefär ett år sedan inrättade vi därför, som en start, 35 tjänster som elevkoordinator och 18 som lärarassistenter, berättar Birgitta Spjuth som är chef för kompetensförsörjningsenheten vid grundskoleförvaltningen i Malmö.

– Lärarassistenterna arbetar bland annat med att rastvakta, följa med yngre lever till matsalen eller andra förflyttningar, kontrollera närvaron och hjälpa till med kopiering. Elevkoordinatorerna har betydligt mer komplexa arbetsuppgifter och kan bland annat fungera som mentorer, sköta kontakten med elevernas vårdnadshavare, arbeta med frånvarotrappan och vara en brygga till elevhälsan.

Vad har de för utbildning?

– För lärarassistenterna är kravet gymnasieexamen. Några av dem har tidigare arbetat som exempelvis barnskötare eller elevassistenter. Kravet på elevkoordinatorerna är högskoleutbildning. Några av dem är socionomer, medan andra kan vara hälsovetare eller har arbetat som polis. 

Leder detta till att lärarna får undervisa mer?

– På några skolor har lärarna fått fler undervisningstimmar än vad de hade innan, medan de inte har fått det på andra skolor. Det varierar.

En annan kommun som har satsat på lärarassistenter är Uppsala. Under 2018 har 13 lärarassistenter arbetat på sex av kommunens grundskolor.

– Under nästa år kommer projektet att utökas med både fler skolor och fler lärarassistenter. Men det är ännu inte klart hur stor ökningen blir, säger Ingela Hamlin som är grundskolechef i Uppsala.

– Genom att tillföra andra yrkeskategorier till skolan kan vi minska lärarnas upplevda arbetsbelastning och renodla läraruppdraget. Men det är den enskilda skolan som avgör vilka arbetsuppgifter lärarna ska få avlastning med. Skolorna avgör också om de vill anställa lärar-assistenter eller andra yrkesgrupper. På några skolor har man valt att anställa socialpedagoger.

Innebär detta att lärare som får hjälp av exempelvis en lärarassistent behöver undervisa mer?

– Nej. Det finns ingen sådan koppling.

Helén HillbyHelen Hillby är lärare i matematik och NO på Östra Stenhagenskolan i Uppsala, en kommunal grundskola med elever från förskoleklass till årskurs 6. Hon är även biträdande kommunombud för LR.

– Många lärare har en mycket hög arbetsbelastning. Om satsningen på lärarassistenter leder till att den minskar är det mycket bra. Men från LR:s sida skulle vi i stället för lärarassistenter vilja ha fler kuratorer, psykologer, socialpedagoger, speciallärare, elevassistenter, fritidspedagoger, vaktmästare, IT-tekniker och andra yrkesgrupper som redan finns i skolan. Det vill säga fler av den ordinarie personalen. 

– Samtidigt visar utvärderingen av det första året med lärarassistenterna att många lärare är mycket nöjda med deras arbete, vilket jag tror beror på att det var väldigt kvalificerade sökande till de här tjänsterna.

Vad gör lärarassistenterna?

– Det varierar en del mellan de olika skolorna, men mycket handlar om att hjälpa till med olika praktiska uppgifter, till exempel boka bussar, kopiera, gå med elever till olika aktiviteter, kolla frånvaron, skriva protokoll och vara rastvakter.

Annica TollBjörkvallsskolan med cirka 300 elever i årskurs 6–9 är en av skolorna i Uppsala där det under året har arbetat lärarassistenter.

– I början visste vi inte riktigt vad vi skulle kunna få hjälp med. Som lärare är man vad vid att göra mycket själv och fungera som en kombination av lärare, polis, kurator och vaktmästare. Det tog därför ett tag innan allt föll på plats, men därefter har det bara blivit bättre och bättre, säger Annica Toll som är förstelärare i SO-ämnena och har arbetat på skolan sedan 2004.

–  Lärarassistenterna har bland annat servat oss lärare med olika blanketter, rastvaktat, åkt iväg med vissa elever för simundervisning samt kopierat och gjort i ordning inför de nationella proven. Under proven har de vid behov löst av oss lärare så att vi har kunnat gå på toaletten. De har också kunnat hjälpa till om det har varit väldigt stökigt på vissa lektioner. Jag tycker att de har gjort stor skillnad.

Marie PalestroSedan ett år tillbaka arbetar två lärarassistenter på Eriksskolan i Uppsala som har cirka 320 elever i årskurs F–3 och ligger i Luthagen i de centrala delarna av Uppsala.

– Jag tycker att det fungerar mycket bra. De har tagit över en del av de administrativa uppgifter som vi lärare utförde tidigare, till exempel boka bussar, kopiera, skriva protokoll vid möten, sammanställa enkäter och sköta frånvarorapporteringen. Nu hinner jag till och med reflektera över min undervisning, säger klassläraren Marie Palestro.

– Om det är något barn som inte kommer på morgonen, och som inte sjukanmälts, behöver jag inte längre lämna lektionen för att gå och ringa och ta reda på vad som kan ha hänt. Det tar lärarassisterna hand om.

Marie Palestro berättar att lärarassisterna vissa dagar även fungerar som mat- och rastvärdar förutom att de följer med eleverna när de ska ha slöjd eller idrott.

– Vi har inga egna lokaler för slöjd och idrott. De lektionerna hålls därför på en skola en dryg halvkilometer bort. Tidigare fick jag gå med eleverna dit och hämta dem, vilket tog en del tid. Det slipper jag nu.

– Satsningen på lärarassistenter har gjort att jag har fått mer tid till för- och efterarbete, och att jag numera till och med hinner reflektera över min undervisning, vad som har gått bra och dåligt och vad som jag bör ändra på till nästa lektion.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

Annons
Annons

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Annons

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons