Annons
Mia Kempe har arbetat som lärare i 20 år och ser många arbetsuppgifter som borde kunna utföras av andra än lärare. Foto: Magnus Glans

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

Publicerad 10 december 2018

Fakta

Så svarade lärarna om sina arbetsuppgifter

Under oktober 2018 frågade Lärarnas Riksförbund 1 498 medlemmar i låg- och mellanstadiet om deras arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen med dess för- och efterarbete. 61,5 procent av lärarna valde att svara på enkäten.

Läs lärarnas svar om arbetsuppgifterna som stjäl tid från att undervisa eleverna här.

 

Relaterat

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

I drygt 20 år har Mia Kempe arbetat som klasslärare och undervisat i svenska, matematik, NO, SO och engelska, framför allt på lågstadiet. Sedan några år tillbaka arbetar hon på S:t Pers skola i Sigtuna och som lärarcoach åt Sigtuna kommun.

– En klasslärares arbetsdag i skolan består till lite drygt hälften av undervisning. Det innebär att det egentligen borde finnas tillräckligt med tid till planering av lektionerna, förberedelser och efterarbete. Men det gör det ofta inte på grund av alla kringuppgifter som vi också måste utföra och som inte har med själva undervisningen att göra. Till det ska läggas den ökade administrationen, säger Mia Kempe.

– På många skolor finns det en rädsla för att bli anmäld till Skolinspektionen. För att ha ryggen fri om det skulle bli en anmälan, överdokumenteras ofta händelser och situationer vilket tar mycket tid. Å andra sidan krävs det i dag ofta omfattande dokumentation för att en elev som mår dåligt, eller kanske behöver extra stöd för att klara skolan eller något ämne, ska få hjälp. Detta trots att det kanske handlar om akuta behov. För att jag som lärare ska kunna lägga tid på rätt saker är det viktigt att minska på administrationen.

Har inte kraven på exempelvis dokumentation minskat?

– En del hävdar det. Men det är inget som märks på golvet. Här är det snarast tvärtom. Vi skriver ner och dokumenterar mer och mer. En hel del läggs sedan ut i olika digitala system för att elevernas föräldrar ska kunna följa vad vi gör i skolan. Men jag tycker att det är eleverna som vi ska lägga vår tid på, inte föräldrarna.

– Lär sig eleverna mer för att föräldrarna informeras i detalj och får ta del av all vår planering? Är det inte viktigare att vi lärare i stället har tid att planera och förbereda undervisningen? Det är för mycket tid som satsas på föräldrarna och för lite på eleverna.

Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Enligt Mia Kempe är det inte ovanligt med lärare som känner sig otillräckliga. 

– Det är många lärare som arbetar häcken av sig och sliter, som springer mellan lektioner och har en mycket hög stressnivå. När de ska åka hem från jobbet på eftermiddagen har de ändå en känsla av att de står i skuld, att de inte har räckt till för alla. Det är alltid något som man inte har hunnit med att göra. Vi har i dag helt enkelt en omöjlig uppgift.

Vad ska man göra?

– Det behövs fler vuxna i skolan, inte bara lärare utan även lärarassistenter, kuratorer, fritidspedagoger och många andra yrkesgrupper. Men min upplevelse är att det i stället har blivit färre, samtidigt som antalet barn har ökat, precis som klasstorlekarna. Det pratas mycket om att ta bort arbetsuppgifter från lärarna och det behövs verkligen. Men det går ofta inte om det inte samtidigt anställs andra yrkesgrupper i skolan.

Mia Kempe säger att framför allt när det gäller de yngre eleverna är behovet av omsorg och struktur mycket stort, vilket bland annat kräver att det finns vuxna som ser dem och som är med på exempelvis rasterna.

– Men det krävs också att lektionerna är ordentligt förberedda och planerade. Ska vi komma igång med undervisningen när lektionen börjar, utan att det går bort en massa tid till annat, behöver jag ta emot eleverna när de kommer tillbaka till klassrummet efter exempelvis en rast. Då kan jag inte själv ha varit rastvakt.

Varför inte?

– Om det har varit en konflikt på rasten eller om en elev har ramlat och slagit sig, vilket händer ganska ofta. Hur ska jag då göra? Ska jag ta lektionstid till att reda ut konflikten för att den inte ska fortsätta in i klassrummet? Ska jag ta hand om och trösta Kalle som blöder på knäet och låta de andra 25 eleverna klara sig själva, vilket de inte gör. Eller ska jag strunta i Kalle, vilket jag så klart heller inte kan göra. Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Samtidigt som det är en växande lärarbrist, kan många lärare vittna om hur de lägger ner betydande tid på sådant som ligger utanför kärnuppdraget.

Under hösten har Lärarnas Riksförbund frågat 1 498 medlemmar som arbetar på låg- och mellanstadiet om deras arbete. Många uppger i sina svar att de ägnar en betydande del av arbetsdagen åt teknikstrul, administration och andra arbetsuppgifter som inte är direkt knutna till undervisningen.

 Över 80 procent av de svarande uppger att de arbetar med olika typer av frånvarorapportering och uppföljning, med att administrera inbjudningar, rastvakta, allmänt socialt stöd och fixa i klassrummet, till exempel ordna med gardiner och blommor.

Det är viktigt att det är de lokala behoven som styr vad man ska göra

Mer än hälften vaktar då och då i matsalen, ordnar IT-problem, administrerar ledighetsansökningar och har kontakt med sociala myndigheter.

Häromåret konstaterade OECD att svenska lärare undervisar ungefär lika mycket i dag som de gjorde för 15 år sedan, men att det under de senaste åren har lagts på en rad nya administrativa uppgifter och ålägganden.

– Undersökningen bekräftar den bild vi har av lärarnas arbetssituation på många skolor. Många lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisningen, vilket ökar på en redan tung arbetsbelastning förutom att det tar bort viktig tid från huvuduppdraget, säger Sara Svanlund som är 2:e vice förbundsordförande i LR.

– Det är en del nya arbetsuppgifter. Några av dem utfördes tidigare åtminstone till viss del av andra yrkeskategorier. Om lärarna i större utsträckning än idag skulle kunna fokusera på sitt kärnuppdrag skulle måluppfyllelsen bland eleverna dessutom öka.

Vad bör man göra?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter, fokusera på undervisningen och prioritera de arbetsuppgifter som gör skillnad för elevernas måluppfyllelse. När det till exempel gäller dokumentation och administration bör man fråga sig om den är till för att hjälpa eleverna eller om den har andra syften.

– Förutom fler behöriga lärare behöver det även satsas på andra yrkeskategorier i skolan, till exempel lärar-assistenter, skolvärdar, skolassistenter och förstärkt elevhälsa. Det behövs helt enkelt fler vuxna. Men för att det ska ske, behöver staten ta ett tydligare ansvar för finansieringen av skolan och rikta medel till sådana anställningar.

Maria CaryllMaria Caryll, chef för SKL:s utbildningssektion, säger att det runt om i Sverige pågår en rad olika initiativ, projekt och satsningar som går ut på att minska lärarnas kringuppgifter.

Det är satsningar som ofta har sina rötter i lärarbristen.

– På en del håll införs det lärarassistenter för att framför allt avlasta lärarna när det gäller det rent administrativa arbetet. På andra håll har man satsat på speciella mentorer som sköter kontakten med vårdnadshavare, planerar friluftsdagar och rastvaktar. Jag tror att det är viktigt att det är de lokala behoven, som kan variera ganska mycket, som styr vad man ska göra. Det här är inget som man kan bestämma eller avgöra centralt.

Hur stor är den här frågan?

– Jag tror att den är helt avgörande. Vi har jättestora utmaningar framför oss. Lärarbristen kommer inte gå att utbilda bort. Därför måste vi försöka få in andra yrkesgrupper i skolan som kan avlasta lärarna. Ett stort problem är att det ofta är yrkesgrupper som även behövs på andra håll i samhället än inom skolan. Behoven är stora på många ställen.

Undervisningsrådet Lee Gleichman Linnarsson på Skolverket berättar att det inom verket pågår ett arbete kring digitalisering av nationella prov och bedömningsstöd.

– Det är en omfattande satsning som vi tror ska kunna underlätta mycket för lärarna rent administrativt. Men det dröjer till 2022 innan den är klar.

– En av de stora knäckfrågorna är hur vi ska organisera i skolan så att lärarna får mer tid till sitt kärnuppdrag.

I stället skulle vi vilja ha fler av ordinarie personal

I dag finns det 2 573 lärarassistenter i Sverige, enligt Skolverkets statistik. 1 637 av dem arbetar i grundskolan.

– Med tanke på den stora lärarbristen är det otroligt viktigt att lärare inte arbetar med annat än undervisning och det som hör till den. Det finns väldigt mycket som lärare gör i dag, som andra kan göra. För ungefär ett år sedan inrättade vi därför, som en start, 35 tjänster som elevkoordinator och 18 som lärarassistenter, berättar Birgitta Spjuth som är chef för kompetensförsörjningsenheten vid grundskoleförvaltningen i Malmö.

– Lärarassistenterna arbetar bland annat med att rastvakta, följa med yngre lever till matsalen eller andra förflyttningar, kontrollera närvaron och hjälpa till med kopiering. Elevkoordinatorerna har betydligt mer komplexa arbetsuppgifter och kan bland annat fungera som mentorer, sköta kontakten med elevernas vårdnadshavare, arbeta med frånvarotrappan och vara en brygga till elevhälsan.

Vad har de för utbildning?

– För lärarassistenterna är kravet gymnasieexamen. Några av dem har tidigare arbetat som exempelvis barnskötare eller elevassistenter. Kravet på elevkoordinatorerna är högskoleutbildning. Några av dem är socionomer, medan andra kan vara hälsovetare eller har arbetat som polis. 

Leder detta till att lärarna får undervisa mer?

– På några skolor har lärarna fått fler undervisningstimmar än vad de hade innan, medan de inte har fått det på andra skolor. Det varierar.

En annan kommun som har satsat på lärarassistenter är Uppsala. Under 2018 har 13 lärarassistenter arbetat på sex av kommunens grundskolor.

– Under nästa år kommer projektet att utökas med både fler skolor och fler lärarassistenter. Men det är ännu inte klart hur stor ökningen blir, säger Ingela Hamlin som är grundskolechef i Uppsala.

– Genom att tillföra andra yrkeskategorier till skolan kan vi minska lärarnas upplevda arbetsbelastning och renodla läraruppdraget. Men det är den enskilda skolan som avgör vilka arbetsuppgifter lärarna ska få avlastning med. Skolorna avgör också om de vill anställa lärar-assistenter eller andra yrkesgrupper. På några skolor har man valt att anställa socialpedagoger.

Innebär detta att lärare som får hjälp av exempelvis en lärarassistent behöver undervisa mer?

– Nej. Det finns ingen sådan koppling.

Helén HillbyHelen Hillby är lärare i matematik och NO på Östra Stenhagenskolan i Uppsala, en kommunal grundskola med elever från förskoleklass till årskurs 6. Hon är även biträdande kommunombud för LR.

– Många lärare har en mycket hög arbetsbelastning. Om satsningen på lärarassistenter leder till att den minskar är det mycket bra. Men från LR:s sida skulle vi i stället för lärarassistenter vilja ha fler kuratorer, psykologer, socialpedagoger, speciallärare, elevassistenter, fritidspedagoger, vaktmästare, IT-tekniker och andra yrkesgrupper som redan finns i skolan. Det vill säga fler av den ordinarie personalen. 

– Samtidigt visar utvärderingen av det första året med lärarassistenterna att många lärare är mycket nöjda med deras arbete, vilket jag tror beror på att det var väldigt kvalificerade sökande till de här tjänsterna.

Vad gör lärarassistenterna?

– Det varierar en del mellan de olika skolorna, men mycket handlar om att hjälpa till med olika praktiska uppgifter, till exempel boka bussar, kopiera, gå med elever till olika aktiviteter, kolla frånvaron, skriva protokoll och vara rastvakter.

Annica TollBjörkvallsskolan med cirka 300 elever i årskurs 6–9 är en av skolorna i Uppsala där det under året har arbetat lärarassistenter.

– I början visste vi inte riktigt vad vi skulle kunna få hjälp med. Som lärare är man vad vid att göra mycket själv och fungera som en kombination av lärare, polis, kurator och vaktmästare. Det tog därför ett tag innan allt föll på plats, men därefter har det bara blivit bättre och bättre, säger Annica Toll som är förstelärare i SO-ämnena och har arbetat på skolan sedan 2004.

–  Lärarassistenterna har bland annat servat oss lärare med olika blanketter, rastvaktat, åkt iväg med vissa elever för simundervisning samt kopierat och gjort i ordning inför de nationella proven. Under proven har de vid behov löst av oss lärare så att vi har kunnat gå på toaletten. De har också kunnat hjälpa till om det har varit väldigt stökigt på vissa lektioner. Jag tycker att de har gjort stor skillnad.

Marie PalestroSedan ett år tillbaka arbetar två lärarassistenter på Eriksskolan i Uppsala som har cirka 320 elever i årskurs F–3 och ligger i Luthagen i de centrala delarna av Uppsala.

– Jag tycker att det fungerar mycket bra. De har tagit över en del av de administrativa uppgifter som vi lärare utförde tidigare, till exempel boka bussar, kopiera, skriva protokoll vid möten, sammanställa enkäter och sköta frånvarorapporteringen. Nu hinner jag till och med reflektera över min undervisning, säger klassläraren Marie Palestro.

– Om det är något barn som inte kommer på morgonen, och som inte sjukanmälts, behöver jag inte längre lämna lektionen för att gå och ringa och ta reda på vad som kan ha hänt. Det tar lärarassisterna hand om.

Marie Palestro berättar att lärarassisterna vissa dagar även fungerar som mat- och rastvärdar förutom att de följer med eleverna när de ska ha slöjd eller idrott.

– Vi har inga egna lokaler för slöjd och idrott. De lektionerna hålls därför på en skola en dryg halvkilometer bort. Tidigare fick jag gå med eleverna dit och hämta dem, vilket tog en del tid. Det slipper jag nu.

– Satsningen på lärarassistenter har gjort att jag har fått mer tid till för- och efterarbete, och att jag numera till och med hinner reflektera över min undervisning, vad som har gått bra och dåligt och vad som jag bör ändra på till nästa lektion.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons