Annons
Mia Kempe har arbetat som lärare i 20 år och ser många arbetsuppgifter som borde kunna utföras av andra än lärare. Foto: Magnus Glans

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

Publicerad 10 december 2018

Fakta

Så svarade lärarna om sina arbetsuppgifter

Under oktober 2018 frågade Lärarnas Riksförbund 1 498 medlemmar i låg- och mellanstadiet om deras arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen med dess för- och efterarbete. 61,5 procent av lärarna valde att svara på enkäten.

Läs lärarnas svar om arbetsuppgifterna som stjäl tid från att undervisa eleverna här.

 

Relaterat

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

I drygt 20 år har Mia Kempe arbetat som klasslärare och undervisat i svenska, matematik, NO, SO och engelska, framför allt på lågstadiet. Sedan några år tillbaka arbetar hon på S:t Pers skola i Sigtuna och som lärarcoach åt Sigtuna kommun.

– En klasslärares arbetsdag i skolan består till lite drygt hälften av undervisning. Det innebär att det egentligen borde finnas tillräckligt med tid till planering av lektionerna, förberedelser och efterarbete. Men det gör det ofta inte på grund av alla kringuppgifter som vi också måste utföra och som inte har med själva undervisningen att göra. Till det ska läggas den ökade administrationen, säger Mia Kempe.

– På många skolor finns det en rädsla för att bli anmäld till Skolinspektionen. För att ha ryggen fri om det skulle bli en anmälan, överdokumenteras ofta händelser och situationer vilket tar mycket tid. Å andra sidan krävs det i dag ofta omfattande dokumentation för att en elev som mår dåligt, eller kanske behöver extra stöd för att klara skolan eller något ämne, ska få hjälp. Detta trots att det kanske handlar om akuta behov. För att jag som lärare ska kunna lägga tid på rätt saker är det viktigt att minska på administrationen.

Har inte kraven på exempelvis dokumentation minskat?

– En del hävdar det. Men det är inget som märks på golvet. Här är det snarast tvärtom. Vi skriver ner och dokumenterar mer och mer. En hel del läggs sedan ut i olika digitala system för att elevernas föräldrar ska kunna följa vad vi gör i skolan. Men jag tycker att det är eleverna som vi ska lägga vår tid på, inte föräldrarna.

– Lär sig eleverna mer för att föräldrarna informeras i detalj och får ta del av all vår planering? Är det inte viktigare att vi lärare i stället har tid att planera och förbereda undervisningen? Det är för mycket tid som satsas på föräldrarna och för lite på eleverna.

Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Enligt Mia Kempe är det inte ovanligt med lärare som känner sig otillräckliga. 

– Det är många lärare som arbetar häcken av sig och sliter, som springer mellan lektioner och har en mycket hög stressnivå. När de ska åka hem från jobbet på eftermiddagen har de ändå en känsla av att de står i skuld, att de inte har räckt till för alla. Det är alltid något som man inte har hunnit med att göra. Vi har i dag helt enkelt en omöjlig uppgift.

Vad ska man göra?

– Det behövs fler vuxna i skolan, inte bara lärare utan även lärarassistenter, kuratorer, fritidspedagoger och många andra yrkesgrupper. Men min upplevelse är att det i stället har blivit färre, samtidigt som antalet barn har ökat, precis som klasstorlekarna. Det pratas mycket om att ta bort arbetsuppgifter från lärarna och det behövs verkligen. Men det går ofta inte om det inte samtidigt anställs andra yrkesgrupper i skolan.

Mia Kempe säger att framför allt när det gäller de yngre eleverna är behovet av omsorg och struktur mycket stort, vilket bland annat kräver att det finns vuxna som ser dem och som är med på exempelvis rasterna.

– Men det krävs också att lektionerna är ordentligt förberedda och planerade. Ska vi komma igång med undervisningen när lektionen börjar, utan att det går bort en massa tid till annat, behöver jag ta emot eleverna när de kommer tillbaka till klassrummet efter exempelvis en rast. Då kan jag inte själv ha varit rastvakt.

Varför inte?

– Om det har varit en konflikt på rasten eller om en elev har ramlat och slagit sig, vilket händer ganska ofta. Hur ska jag då göra? Ska jag ta lektionstid till att reda ut konflikten för att den inte ska fortsätta in i klassrummet? Ska jag ta hand om och trösta Kalle som blöder på knäet och låta de andra 25 eleverna klara sig själva, vilket de inte gör. Eller ska jag strunta i Kalle, vilket jag så klart heller inte kan göra. Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.

Samtidigt som det är en växande lärarbrist, kan många lärare vittna om hur de lägger ner betydande tid på sådant som ligger utanför kärnuppdraget.

Under hösten har Lärarnas Riksförbund frågat 1 498 medlemmar som arbetar på låg- och mellanstadiet om deras arbete. Många uppger i sina svar att de ägnar en betydande del av arbetsdagen åt teknikstrul, administration och andra arbetsuppgifter som inte är direkt knutna till undervisningen.

 Över 80 procent av de svarande uppger att de arbetar med olika typer av frånvarorapportering och uppföljning, med att administrera inbjudningar, rastvakta, allmänt socialt stöd och fixa i klassrummet, till exempel ordna med gardiner och blommor.

Det är viktigt att det är de lokala behoven som styr vad man ska göra

Mer än hälften vaktar då och då i matsalen, ordnar IT-problem, administrerar ledighetsansökningar och har kontakt med sociala myndigheter.

Häromåret konstaterade OECD att svenska lärare undervisar ungefär lika mycket i dag som de gjorde för 15 år sedan, men att det under de senaste åren har lagts på en rad nya administrativa uppgifter och ålägganden.

– Undersökningen bekräftar den bild vi har av lärarnas arbetssituation på många skolor. Många lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisningen, vilket ökar på en redan tung arbetsbelastning förutom att det tar bort viktig tid från huvuduppdraget, säger Sara Svanlund som är 2:e vice förbundsordförande i LR.

– Det är en del nya arbetsuppgifter. Några av dem utfördes tidigare åtminstone till viss del av andra yrkeskategorier. Om lärarna i större utsträckning än idag skulle kunna fokusera på sitt kärnuppdrag skulle måluppfyllelsen bland eleverna dessutom öka.

Vad bör man göra?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter, fokusera på undervisningen och prioritera de arbetsuppgifter som gör skillnad för elevernas måluppfyllelse. När det till exempel gäller dokumentation och administration bör man fråga sig om den är till för att hjälpa eleverna eller om den har andra syften.

– Förutom fler behöriga lärare behöver det även satsas på andra yrkeskategorier i skolan, till exempel lärar-assistenter, skolvärdar, skolassistenter och förstärkt elevhälsa. Det behövs helt enkelt fler vuxna. Men för att det ska ske, behöver staten ta ett tydligare ansvar för finansieringen av skolan och rikta medel till sådana anställningar.

Maria CaryllMaria Caryll, chef för SKL:s utbildningssektion, säger att det runt om i Sverige pågår en rad olika initiativ, projekt och satsningar som går ut på att minska lärarnas kringuppgifter.

Det är satsningar som ofta har sina rötter i lärarbristen.

– På en del håll införs det lärarassistenter för att framför allt avlasta lärarna när det gäller det rent administrativa arbetet. På andra håll har man satsat på speciella mentorer som sköter kontakten med vårdnadshavare, planerar friluftsdagar och rastvaktar. Jag tror att det är viktigt att det är de lokala behoven, som kan variera ganska mycket, som styr vad man ska göra. Det här är inget som man kan bestämma eller avgöra centralt.

Hur stor är den här frågan?

– Jag tror att den är helt avgörande. Vi har jättestora utmaningar framför oss. Lärarbristen kommer inte gå att utbilda bort. Därför måste vi försöka få in andra yrkesgrupper i skolan som kan avlasta lärarna. Ett stort problem är att det ofta är yrkesgrupper som även behövs på andra håll i samhället än inom skolan. Behoven är stora på många ställen.

Undervisningsrådet Lee Gleichman Linnarsson på Skolverket berättar att det inom verket pågår ett arbete kring digitalisering av nationella prov och bedömningsstöd.

– Det är en omfattande satsning som vi tror ska kunna underlätta mycket för lärarna rent administrativt. Men det dröjer till 2022 innan den är klar.

– En av de stora knäckfrågorna är hur vi ska organisera i skolan så att lärarna får mer tid till sitt kärnuppdrag.

I stället skulle vi vilja ha fler av ordinarie personal

I dag finns det 2 573 lärarassistenter i Sverige, enligt Skolverkets statistik. 1 637 av dem arbetar i grundskolan.

– Med tanke på den stora lärarbristen är det otroligt viktigt att lärare inte arbetar med annat än undervisning och det som hör till den. Det finns väldigt mycket som lärare gör i dag, som andra kan göra. För ungefär ett år sedan inrättade vi därför, som en start, 35 tjänster som elevkoordinator och 18 som lärarassistenter, berättar Birgitta Spjuth som är chef för kompetensförsörjningsenheten vid grundskoleförvaltningen i Malmö.

– Lärarassistenterna arbetar bland annat med att rastvakta, följa med yngre lever till matsalen eller andra förflyttningar, kontrollera närvaron och hjälpa till med kopiering. Elevkoordinatorerna har betydligt mer komplexa arbetsuppgifter och kan bland annat fungera som mentorer, sköta kontakten med elevernas vårdnadshavare, arbeta med frånvarotrappan och vara en brygga till elevhälsan.

Vad har de för utbildning?

– För lärarassistenterna är kravet gymnasieexamen. Några av dem har tidigare arbetat som exempelvis barnskötare eller elevassistenter. Kravet på elevkoordinatorerna är högskoleutbildning. Några av dem är socionomer, medan andra kan vara hälsovetare eller har arbetat som polis. 

Leder detta till att lärarna får undervisa mer?

– På några skolor har lärarna fått fler undervisningstimmar än vad de hade innan, medan de inte har fått det på andra skolor. Det varierar.

En annan kommun som har satsat på lärarassistenter är Uppsala. Under 2018 har 13 lärarassistenter arbetat på sex av kommunens grundskolor.

– Under nästa år kommer projektet att utökas med både fler skolor och fler lärarassistenter. Men det är ännu inte klart hur stor ökningen blir, säger Ingela Hamlin som är grundskolechef i Uppsala.

– Genom att tillföra andra yrkeskategorier till skolan kan vi minska lärarnas upplevda arbetsbelastning och renodla läraruppdraget. Men det är den enskilda skolan som avgör vilka arbetsuppgifter lärarna ska få avlastning med. Skolorna avgör också om de vill anställa lärar-assistenter eller andra yrkesgrupper. På några skolor har man valt att anställa socialpedagoger.

Innebär detta att lärare som får hjälp av exempelvis en lärarassistent behöver undervisa mer?

– Nej. Det finns ingen sådan koppling.

Helén HillbyHelen Hillby är lärare i matematik och NO på Östra Stenhagenskolan i Uppsala, en kommunal grundskola med elever från förskoleklass till årskurs 6. Hon är även biträdande kommunombud för LR.

– Många lärare har en mycket hög arbetsbelastning. Om satsningen på lärarassistenter leder till att den minskar är det mycket bra. Men från LR:s sida skulle vi i stället för lärarassistenter vilja ha fler kuratorer, psykologer, socialpedagoger, speciallärare, elevassistenter, fritidspedagoger, vaktmästare, IT-tekniker och andra yrkesgrupper som redan finns i skolan. Det vill säga fler av den ordinarie personalen. 

– Samtidigt visar utvärderingen av det första året med lärarassistenterna att många lärare är mycket nöjda med deras arbete, vilket jag tror beror på att det var väldigt kvalificerade sökande till de här tjänsterna.

Vad gör lärarassistenterna?

– Det varierar en del mellan de olika skolorna, men mycket handlar om att hjälpa till med olika praktiska uppgifter, till exempel boka bussar, kopiera, gå med elever till olika aktiviteter, kolla frånvaron, skriva protokoll och vara rastvakter.

Annica TollBjörkvallsskolan med cirka 300 elever i årskurs 6–9 är en av skolorna i Uppsala där det under året har arbetat lärarassistenter.

– I början visste vi inte riktigt vad vi skulle kunna få hjälp med. Som lärare är man vad vid att göra mycket själv och fungera som en kombination av lärare, polis, kurator och vaktmästare. Det tog därför ett tag innan allt föll på plats, men därefter har det bara blivit bättre och bättre, säger Annica Toll som är förstelärare i SO-ämnena och har arbetat på skolan sedan 2004.

–  Lärarassistenterna har bland annat servat oss lärare med olika blanketter, rastvaktat, åkt iväg med vissa elever för simundervisning samt kopierat och gjort i ordning inför de nationella proven. Under proven har de vid behov löst av oss lärare så att vi har kunnat gå på toaletten. De har också kunnat hjälpa till om det har varit väldigt stökigt på vissa lektioner. Jag tycker att de har gjort stor skillnad.

Marie PalestroSedan ett år tillbaka arbetar två lärarassistenter på Eriksskolan i Uppsala som har cirka 320 elever i årskurs F–3 och ligger i Luthagen i de centrala delarna av Uppsala.

– Jag tycker att det fungerar mycket bra. De har tagit över en del av de administrativa uppgifter som vi lärare utförde tidigare, till exempel boka bussar, kopiera, skriva protokoll vid möten, sammanställa enkäter och sköta frånvarorapporteringen. Nu hinner jag till och med reflektera över min undervisning, säger klassläraren Marie Palestro.

– Om det är något barn som inte kommer på morgonen, och som inte sjukanmälts, behöver jag inte längre lämna lektionen för att gå och ringa och ta reda på vad som kan ha hänt. Det tar lärarassisterna hand om.

Marie Palestro berättar att lärarassisterna vissa dagar även fungerar som mat- och rastvärdar förutom att de följer med eleverna när de ska ha slöjd eller idrott.

– Vi har inga egna lokaler för slöjd och idrott. De lektionerna hålls därför på en skola en dryg halvkilometer bort. Tidigare fick jag gå med eleverna dit och hämta dem, vilket tog en del tid. Det slipper jag nu.

– Satsningen på lärarassistenter har gjort att jag har fått mer tid till för- och efterarbete, och att jag numera till och med hinner reflektera över min undervisning, vad som har gått bra och dåligt och vad som jag bör ändra på till nästa lektion.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons