johannakristenssonwide

Johanna Kristensson är logoped och har jobbat med språk, läsning och skrivande i skolan i 15 år.

Läs- och skrivinlärning

Läsutvecklaren: Alternativa verktyg är till för alla

Utan en tydlig strategi från skolledningen och noggrant utvalda verktyg spelar det ingen roll hur tidigt skolan upptäcker elever med svårigheter, menar logopeden och språk-, läs och skrivutvecklaren Johanna Kristensson.

Checklista för språk, läs och skriv

Skolnivå:

  • Tydlig, prioriterad vision från ledningen
  • En god IT-infrastruktur
  • Ett förhållningssätt som signalerar acceptans för alternativa lärverktyg
  • Kollegialt lärande – en plan för att dela kunskap
  • Tillgång till en skoldatateksfunktion

Lärar/elevnivå:

  • Alla elever har tillgång till alternativa lärverktyg
  • Alla elever får utbildning
  • Olika verktyg till olika elever, efter behov
  • All personal utbildas

Regeringen planerar att införa en läsa-skriva-räknagaranti i lågstadiet 2018. I praktiken handlar utredarens förslag om diagnostiska tester som ska leda till åtgärder när resultatet avslöjar svårigheter hos vissa elever. Men redan idag är det ofta så att elever med läs- och skrivsvårigheter upptäcks tidigt. Problemet är att många skolor saknar en plan för vad som händer sen, menar Johanna Kristensson, logoped som jobbat med språk, läsning och skrivande i skolan i 15 år, både på strategisk nivå och direkt med eleverna.

­­– I brist på systematik så fokuserar man ofta på kartläggningar. Så tänker man att åtgärden blir att ”jag kollar igen om ett halvår, om svårigheterna finns kvar”. Man har inte alltid klart för sig vilka åtgärder som behövs, hur det språkutvecklande arbetet ska se ut, säger hon till Skolvärlden.

Ansvaret att se till att en strategi finns på plats ligger på skolledningen.

– Det kan genomföras på förvaltningsnivå, men till syvende och sist på skolan så är det ju rektorns ansvar. Och rektorn måste vara delaktig i arbetet för att det inte ska hamna på enstaka eldsjälar. Då finns risken att blir det kopplat till ett klassrum, men du vill ju har effekten på hela skolan.

I sin föreläsning på SETT-mässan talar Johanna Kristensson om vikten av rätt förhållningssätt när man jobbar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Att man innan man genomför ett test ser till att man faktiskt har undervisat gruppen på ett sätt som ger alla möjligheten att utvecklas, utan att vissa elever känner sig utpekade som annorlunda. En elev med knäckt självkänsla får svårare att komma vidare.

– Så kallade alternativa verktyg är egentligen bara verktyg för språk-, läs- och skrivinlärning. Vi har papper, pennor och böcker, det får ju alla använda. Ok, talsyntes är ett annat verktyg, och det får också alla använda. I vissa situationer passar ett verktyg bäst, i en annan situation ett annat. Men det ska inte vara antingen eller, utan vi erbjuder mycket, till alla. Då kommer vi bort från den stigmatisering som finns kring de här hjälpmedlen.

Det är syftet med uppgiften som avgör vilken typ av verktyg som olika elever bör använda, enligt Johanna Kristensson. Handlar det om kunskapsinhämtning så kan en elev med god läsförståelse men begränsad avkodningsförmåga lyssna på en inläst text eller använda talsyntes. Handlar det däremot om att träna avkodning så är det läsa med ögonen som gäller.

– Folk ser ibland ett motsatsförhållande mellan att använda tekniska hjälpmedel för att tillgodogöra sig en text, och att lära sig läsa på traditionellt sätt. Men det är fel. Det handlar hela tiden om vad som är syftet med övningen, säger hon.

Digitala skolverktyg har växt till en stor kommersiell marknad och det gäller att välja rätt. Utgångspunkten måste alltid vara elevernas behov, manar Johanna Kristensson.

– Man måste veta varför man ska ha ett visst verktyg. Och passar det alla, eller behövs det speciella verktyg för de elever som har särskilda behov? I en del kommuner har det varit så att IT-avdelningen har bestämt att ”nu ska vi använda de här verktygen” också står lärarna som ska använda dem och bara ”vi tycker inte att det här var bra, det passar inte våra elever alls.” Men det var redan bestämt på en annan nivå, utan att kommunicera. Så det glappar ibland.

Dessutom finns det en del produkter därute som inte har något egentligt mervärde för någon, tycker Johanna Kristensson.

– Det finns appar som är roliga och spralliga, men som inte utvecklar elevens lärande mer än den enklaste stencilen från 80-talet. Det händer inget, det är bara att den hoppar och blippar lite mer.

Hon återkommer gång på gång till förhållningssättet. Att det är så viktigt att elever med svårigheter inte känner sig sämre än sina klasskamrater.

– Känslan av att bli utpekad har förstört jättemycket genom åren. Alla elever ska få utbildning i de här verktygen, inte bara vissa. Och alla lärare också, från dag ett. Vi ska inte se det här som verktyg bara för vissa eller att det anses som fusk att använda det. Det måste lärarna ta till sig.

Johanna Kristensson

Johanna Kristensson jobbar som logoped och språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan i Halmstad. 2013 tilldelades hon Tal- och språkpriset av Svensk förening för foniatri och logopedi.
Hon bloggar på logopedeniskolan.se och på twitter heter hon @JoKristensson.

Kommentera