Annons
Engelsklärarna Patricia Diaz och Sara Bruun har granskat nivåerna i de engelska nationella proven.

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Publicerad 13 juni 2017

Relaterat

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. De svenska eleverna vilseleds till att tro att de är bättre än vad de är på engelska och elever får ett högre betyg trots att de inte håller rätt nivå.

I många år har många språklärare runt om i Sverige höjt sina röster kring bedömningen av elevernas skrivna texter på de nationella proven. Det som främst vållat diskussion är om texterna är E eller F. Många lärare menar att bedömningsexemple håller en alldeles för låg nivå och att eleverna knappt behöver kunna någonting för att nå E på uppsatsdelen i engelska. Vi håller med om detta, har ofta diskuterat frågan och även oroat oss för likvärdigheten gällande bedömning i svenska skolan.

För språklärare finns olika bedömningsmaterial som ska tjäna som stöd för lärares bedömning och betygsättning. En del av detta material hittar vi på Skolverkets Bedömningsportal, andra delar är de bedömningsanvisningar som finns som stöd för bedömningen av de nationella proven. I kommentarsmaterialet till kursplanen i engelska kan vi läsa att språksynen som präglar kursplanen i både LGR och GY 11 är i enlighet med den Gemensamma Europeiska Referensramen, (GERS). GERS är utarbetad av Europarådet och är en riktlinje för att mäta vilken färdighet man har inom ett visst språk.

GERS anger sex generella nivåer för språkfärdighet: A1, A2, B1, B2, C1 och C2.

Nivå A2 motsvarar i Sverige E för år 6 och nivå B1 motsvarar E för år 9 (se bild). Syftet med att knyta GERS till olika språknivåer är att om en elev vill studera eller arbeta i ett annat europeiskt land ska eleven till exempel kunna säga att ett visst betyg i Sverige motsvarar samma nivå i ett annat land enligt GERS. Skolverket har tagit fram en översiktsbild för att vi ska kunna veta vilken nivå som motsvarar vilken årskurs i Sverige. I bilden kan vi tydligt se vilka nivåer som hänger ihop med vilken årskurs.

Cambridge English Language Assessment var med och tog fram riktlinjerna till Europarådet och har arbetat med GERS (CEFR på engelska) i många år. Cambridge University har nu tagit fram ett helt nytt digitalt verktyg, Write & Improve, där du som lärare kan kopiera in texter och få dem bedömda på vilken GERS-nivå texten ligger. Write & Improve har varit i Beta-version, testats i skolor och av utvecklingsteamet i Cambridge under tre års tid. W&I är ett program som analyserar texternas kvalitet.

För att testa verktyget valde vi att använda texter som faktiskt ska vara utprovade för att hålla “rätt” nivå.  Vi tog därför texter från bedömningsanvisningarna till de nationella proven för år nio och provade i W&I.  Efter att ha provat tre olika texter bedömda som E enligt anvisningarna var vi mycket förvånade. Som ni kan se i bilden från Skolverket ovan ska E för år nio ligga på B1. Inte en enda av texterna nådde denna nivå. Texterna stannade på A2, det vill säga år 6-7 enligt GERS. Detta startade vår nyfikenhet och vi har nu provat cirka femton olika texter från bedömningsanvisningar till nationella proven år 9. Ingen av texterna på E- nivå som vi har testat kommer högre än till A2. Ett fåtal av texterna på C-nivå når B1 och det är inte förrän vi testar A-nivå som W&I faktiskt säger att texterna ligger stabilt på B1-nivå. Vi har även provat ett fåtal texter bedömda för E-nivå för Engelska 5, det vill säga gymnasiet och det är samma sak här. Texterna håller inte B1-nivå enligt Write and Improve. Självklart inser vi att ett digitalt verktyg, som Write and Improve och andra liknande verktyg, inte fullt ut kan ersätta en mänsklig språklärares bedömarprofession. Det är naturligtvis svårt för ett digitalt verktyg att bedöma innehållet i en text. Vi språklärare ska ta hänsyn till både språkriktighet och innehåll och gällande språkriktigheten är det tydligt att bedömningstexterna inte håller rätt lägsta-nivå, vilket gör att svenska elever blir vilseledda i sin språkutveckling.

Hur går detta då ihop med att eleverna i Sverige sägs vara så duktiga på engelska? Att svenska elever är duktiga har konstaterats i den Internationella Språkstudien där över 53 000 elever från hela Europa testades på sina språkfärdigheter i engelska, tyska, franska, spanska och italienska. De svenska eleverna som deltog gick i årskurs nio.     

Svenska elever ligger enligt Internationella Språkstudien i topp avseende läs- och hörförståelse, (tala testades inte) medan de presterade lägre gällande att skriva:

”Resultaten i förmågan skriva visar på ett liknande komparativt internationellt mönster, som i läsa och lyssna, men resultaten är här generellt sett lägre. Även de svenska eleverna lyckades förhållandevis sämre i skriva, 28 procent av de svenska eleverna återfinns på nivå B2.”

Att de svenska eleverna lyckades sämre gällande att skriva förklaras i studien med att svenska elever och lärare är vana vid att mer öppet förhålla sig till  elevproducerade texter där syftet är att eleverna ska uppmuntras att visa vad de skriftligen kan. Den samlade bedömningen av studiens tillförlitlighet är att att studien har hög relevans när det gäller läsa och lyssna, men något lägre relevans när det gäller skriva. I diagrammet kan vi se resultatet från Språkstudien och förmågan att skriva kopplat till nivåerna i GERS. Nivå B2 nås av 28 % av de svenska eleverna och uppskattningsvis når 25 % av våra elever nivå A2 och lägre. Frågan vi ställde oss när vi såg detta diagram var hur kopplingen till elevernas resultat på de nationella proven såg ut. Vi påminner om att det är nivå B1 som gäller för att nå E för år 9. Om denna studie stämmer, så borde ju cirka 25 % av de svenska eleverna 2011 haft F i engelska. Vi använde oss av Skolverkets statistikverktyg SIRIS för att ta reda på hur det förhöll sig. Läsåret 2011/12 användes fortfarande G, VG och MVG som betygsbeteckningar på nationella proven. Det vi kan konstatera är att 4,7 % av alla elever i hela Sverige inte nådde målen för godkänt avseende att skriva.  Således en markant skillnad mot hur de svenska eleverna presterade i den Internationella Språkstudien. 2012/13 gick lärarna över till att använda betygsstegen A-F. Det läsåret hade 5.8 % F avseende att skriva, 2013/14 var det 5.5 %, 2014/15 5.3 % och 2015/16 var andelen elever med F 4.4 %.

Vi menar att siffrorna jämfört med både den Internationella Språkstudien och det digitala verktyget Write and Improve talar sitt tydliga språk: svenska elever bedöms alldeles för “snällt” när det gäller att skriva. Sveriges E-nivå är inte på en B1-nivå som det är uttalat att det ska vara, vilket i sin tur innebär att alldeles för många elever får betyget E trots att de inte når upp till en B1-nivå.

Anna Ekström, gymnasie och kunskapslyftsminister, säger till Aktuellt den 16 maj i år att hon vill att “man ska lagstifta om att man särskilt ska beakta resultatet på nationella prov när man sätter betyg”. Vi håller med om att resultatet på de nationella proven ska knytas hårdare till betygen, men då måste vi omedelbart börja se över hur bedömningen av de nationella proven går till.  Det viktigaste för oss är att Sverige i alla fall håller E-nivå på en B1-nivå. Exempel- och kommentarstexter till de nationella proven måste göras om så att bedömande lärare får rätt förutsättningar att utgå från vid bedömningen. Bedömningen av de nationella proven måste även vara likvärdig mot när vi sätter slutbetyg. Det är den inte idag. Många elever luras att tro att de kommer få ett högre betyg i engelska än vad de i praktiken får, då en elev till exempel kan ha F på ett delprov och ändå få E i det sammanvägda provbetyget. Detta strider mot principerna för när vi sätter betyg då alla kunskapskrav på E behöver uppfyllas för att få E i slutbetyg.

I den Internationella Språkstudien menar man på sidan 28 att: “Om betygen som sätts utifrån de nya kurs- och ämnesplanerna fortfarande ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde 2010/2011 kan det finnas anledning att granska om betygssättningen sker i överensstämmelse med styrdokumenten som ytterligare har harmoniserats till GERS-skalan.” Vi anser att det är dags att göra den granskningen nu och tror att det behövs samarbete mellan olika universitet för att utveckling ska ske.

Mot bakgrund av ovanstående vill vi ändå uppmana provkonstruktörerna vid Göteborgs Universitet att:

* förändra bedömningen av de nationella proven i engelska.

* se till att de stämmer överens med principerna för betygsättning.

* se över och skärpa lägsta-nivån på bedömningsanvisningarna.

Det kan inte vara rimligt att vi vilseleder Sveriges elever och inte håller en jämförbar nivå med övriga Europa.

SARA BRUUN, grundskollärare i engelska och tyska

PATRICIA DIAZ, gymnasielärare i engelska och spanska

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons