asa_lr_lf

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Fackligt

Detaljer för ny organisering – så kan den bli verklighet

I fjol öppnade de båda lärarfacken för ny organisering av landets lärare.
Nu presenterar Lärarnas Riksförbund detaljerna kring hur en eventuell ny organisering skulle kunna se ut.
– Båda förbunden har sagt att vi vill göra någonting nytt som är bättre för våra medlemmar, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande. 

Under hösten 2019 skrev Skolvärlden om att Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet (LF) inlett samtal för att hitta konturerna av en eventuell ny organisering av landets lärare.

I september fattade de respektive förbundsstyrelserna beslutet att man ska lyfta frågan och det har nu landat i en proposition som läggs fram på LR:s kongress och LF:s extrakongress i maj.

Kongressen kommer inte att ta beslut om en ny organisering, utan då handlar det om att ge styrelsen ett mandat att utreda möjligheterna – och i ett senare skede eventuellt föreslå en ny organisering till förbundets kongress.

Båda förbunden har sedan tidigare tagit fram initiala principer, där Lärarnas Riksförbund står för tio stycken och Lärarförbundet sex stycken. Förbunden har sedan tittat på principerna och haft dem som grund för att undersöka om det är möjligt att hitta någon form av ny organisering för respektive medlemsgrupper.

– De initiala principerna var som en bakgrund inför styrelsens beslut i januari. Det var då som respektive förbundsstyrelse tog beslutet att lägga en proposition till kongresserna. Vi tycker att det är en sådan viktig principiell fråga att nu kongressen måste ta ställning, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Bland LR:s initiala principer finns bland annat en punkt som poängterar att den eventuella nya organisationen måste vara något helt nytt och ingen sammanslagning:

”Ingen sammanslagning och i LR:s fall inget nytt Lärarförbund. Ingen ’blek’ kompromiss mellan befintliga organisationer utan en organisering som på ett bättre sätt än idag tillvaratar medlemmarnas intressen”.

På en annan punkt skriver LR att det bör vara ”en organisering som tar hänsyn till olika medlemsgruppers särart och yrkesidentitet. Organiseringen bör vara av federativ karaktär där det finns olika spår för olika medlemsgrupper”.

LÄS MER OM DETALJERNA HÄR.

Förbunden är överens om att det är en helt ny organisation som är aktuell. För att tala klarspråk – ni vill sådana fall starta ett nytt förbund där nuvarande LF och LR läggs ner för att bygga upp ett nytt förbund?

– En sammanslagning är uteslutet och det är för tidigt att tala om hur en ny organisering skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit att vi inte ska slå ihop förbunden, för att då blir det någon slags kompromiss. Utgångspunkten från början har varit att vi ska försöka hitta någonting nytt. Vi har inget mandat i den här frågan, utan vi ska fråga kongressen om man är villig att ge det här mandatet och tillsätta en utredning. Den här utredningen ska då utifrån de 16 principerna, och det som vi kommit fram till som underlag, se över och komma fram till ett konkret förslag på hur en ny organisering skulle kunna se ut. Det konkreta förslaget kommer sådana fall att läggas till nästa kongress, säger Åsa Fahlén. 

Men den här nya organisationen skulle kunna innebära att det startas ett helt nytt förbund?

– Det vet vi egentligen inte, utgångspunkten är att det ska vara någonting nytt. Det är klart om vi bara skulle gå ihop så skulle det kanske bli ett större lärarförbund, men båda förbunden har sagt att vi vill göra någonting nytt som är bättre för våra medlemmar, något som är starkare. 

Åsa Fahlén.
Åsa Fahlén.

I de initiala principerna skriver ni att ”organiseringen bör vara av federativ karaktär där det finns olika spår för olika medlemsgrupper”. Vad innebär det? 

– Det handlar om att vi tycker att en av alla styrkor i dag är att vi bedriver lärarfrågor. Blir vi väldigt många med olika yrkeskategorier så finns det en risk att man tappar vassheten. Vi vill i det här nya att den finns med, därför är den punkten med i de initiala principerna. Sedan har vi tittat på hur man skulle kunna göra, men det är inget som är beslutat. Vi vill se om det går att förena vår princip om en federativ karaktär med Lärarförbundets princip om att det ska vara en organisation. Det undersöker vi. Hade det visat sig vara helt omöjligt kanske inte min röst i styrelsen hade varit att jag velat ta det till kongressen. Jag tror att det finns möjlighet att kombinera de principerna, säger hon. 

Ni nämner också medlemskonkurrensen mellan förbunden som ett bekymmer. Upplever ni att ni slår ut varandra i dag?

– Vi ser att våra medlemsgrupper blir mer och mer lika. Det är klart att två förbund som har lika medlemsgrupper konkurrerar om samma medlemmar. Den energin skulle man i stället kunna lägga på att förbättra villkoren för lärare och studie- och yrkesvägledare.

Kan det inte vara bra med konkurrens då?

– Konkurrens kan vara bra om man konkurrerar med att man har olika åsikter. För mig inte det viktiga varit hur vi organiserar oss, jag har inte haft någon principiell ståndpunkt om det ska vara ett, två eller flera förbund. Det viktiga för mig är den politiken man bedriver. Jag tycker att vi i dag står närmare varandra när det gäller utbildningspolitik – men frågan är om vi står varandra tillräckligt nära? Det måste vi titta på och ge det en chans, säger Åsa Fahlén.

Du har tidigare sagt att ”Lärarförbundet har sedan länge haft en tanke om att de vill göra någonting gemensamt. Från LR:s håll har inte det trycket funnits”. På vilket sätt står LF och LR närmare varandra nu?

– Det är flera punkter. LF fattade nyligen beslut om att bara ansluta behöriga lärare till exempel, och så har vi haft det länge. Det är en sådan punkt där de har närmat sig oss. Sedan närmar de sig oss i den statliga frågan, men de har inte riktigt satt ner foten. Det är en jätteviktig fråga för oss. Där har de lite kvar tycker vi.  

De båda förbundens initiala principer har omvandlats till gemensamma beskrivande konturer vid sidan av principerna, som ligger kvar. Har ni fått ge efter någonting i det som senare blivit en del av konturerna av en möjlig ny organisation?

– Nej, och det har varit ingången. Alla 16 principerna måste tillgodoses. Det är inte så att vi eller LF har ruckat på några punkter utan vi måste hitta någonting för att alla principer tas till vara. En blek kompromiss kommer inte att hjälpa någon, säger Åsa Fahlén.

Ni skriver att ”målet för en facklig organisation är att maximera medlemsnyttan i form av bra villkor”. Räcker inte förbunden till var för sig i dagsläget?

– Jag kan tycka att ibland så utnyttjar arbetsgivaren situationen att vi är två förbund. Vi skulle kunna vara mer samspelta och där skulle vi kunna bli bättre. Vi har också organisationer och kanslier som arbetar på varsitt håll. Det finns saker som skulle kunna effektiviseras och i stället lägga mer pengar på själva verksamheten där ute.

Vad kan ni uppnå tillsammans som ni inte kan uppnå i dag?

– Min förhoppning är att vi ska kunna bli tuffare vad gäller villkorsfrågor. När man är två organisationer kan det vara svårt att få ihop det och bli riktigt vass när vi går in i avtalsrörelser. 

Var ni inte tillräckligt starka i avtalsförhandlingarna var för sig trots att ni hade ett samverkansavtal?

– Nej, det tycker jag inte. Jag tycker att vi kunde ha varit starkare där.

LR öppnar för att Skolledarförbundet och SULF (universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation) ska vara en naturlig del i denna organisering. Varför öppnar ni för det här?

– Vi ser att vi inte bara är två fackförbund på utbildningssidan utan det är även Skolledarförbundet och SULF. Vi har ett bra samarbete inom Saco, så för oss är det helt naturligt att hela utbildningssektorn måste formera sig. I våra principer öppnar vi för att erbjuda Skolledarförbundet och SULF att vara en del av detta.

– Vi har valt att ha lärarna i ett eget fackförbund och det är en ganska stark åsikt inom Lärarnas Riksförbund. Det är där det federativa kommer in, ska man bilda någonting nytt måste det vara en tydlig åtskillnad mellan lärare och skolledare – det vill även Skolledarförbundet, det är därför de har ett eget förbund. Samtidigt borde vi, på en mer övergripande nationell nivå, kunna ha ett tätare samarbete och vara starka tillsammans. Utredningen får titta noggrannare på om man kan få ihop de här olika principerna – där har utredningen något att bita i.  

I de initiala principerna skriver ni på en punkt att ”det behöver tas fram ett 10-punktsprogram som tydligt anger den skolpolitiska inriktningen.” Kan du ge något exempel på vad innebär det?

– Det handlar om det jag nämnde tidigare. För att det här ska bli av krävs det att vi kommer överens om vad är det för utbildningspolitik som vi ska driva och kan vi hitta något som gör oss starka i villkorsfrågor. Det är två superviktiga saker att uppnå.

På punkt 8 av de initiala principerna skriver LR att ”en ny organisering behöver utgå från att medlemsgrupperna har en akademisk tillhörighet”. Även om Lärarförbundet har satt stopp för nya obehöriga lärare så finns många obehöriga lärare kvar. Kommer den nya organisationen även att organisera obehöriga lärare?

– Det måste utredningen titta på så klart. Men ställningstagandet som LF har tagit tidigare ligger i linje med hur vi ser på situationen. Den medlemskategori som LF har och som inte är färdigutbildade måste vi titta på och hitta en lösning på. Jag har ingen aning om hur det skulle gå till. 

I propositionen skriver ni även att ”innan det blir aktuellt att en kongress fattar ett slutgiltigt beslut kommer LR att genomföra en medlemsomröstning.” Vad innebär det?

– Det står så i våra stadgar. Om den här utredningen nu får tillsättas som utreder frågan och som kommer att komma fram till ett förslag så måste vi ha en medlemsomröstning.

– Även om det här är en tuff fråga för förbundet att ta så tycker jag att det är bra att just kongressen, som är vårt högsta beslutande organ, får välja väg åt förbundet. Det är en viktig demokratisk väg att gå. 

Kommentera